Vecka med olika V-fokus

En skolstart med fokus på vänskap, värdegrund, vinter och Vektor.

Vi startade terminens andra dag med en dag fylld av olika övningar med värdegrund och vänskap som tema. Vi använde idéer från boken Utmanande dialog – fördjupa dina elevers kunskap och förståelse av James Nottingham. Eleverna fick med hjälp av känslokort visa hur de känt sig vid olika dilemman kopplade till skolsituationer, samarbetslekar och diskussioner om vad en bra kompis är och hur de själva tänker för att var en bra kompis. En dag som avslutades med att en trappa för utveckling av vänskap och samarbete togs fram och nu använder vi oss av den för att elevernas egna reflektioner.

Dagarna har sedan fortsatt med ett vintertema. Hur har vi det i Sverige på vintern? Var är det vinter? Var finns snön? Hur ser träden ut på vintern? Vad gör alla djuren? Hur mår vår lilla ekorre? Vi har kombinerat faktakunskaper från filmer, digitala sidor, läroböcker och egna erfarenheter. Vi fick några timmars”snölek” under tisdagen i det skånska snöslasket, några snögubbar kom upp under rasten för att bara vid nästa rast några timmar senare ha rasat ihop av allt regn. Några elever gav sig ut på pulkaåkning, det gäller ju att passa på.

Sedan i måndags har vi varje dag tränat tillsammans på Vektor. En app som tränar matematik och minnet. Fullt koncentrerade och med en ambition om att lära sig mer kämpar eleverna. Efter bara några dagar är vi imponerade över hur målmedvetna eleverna är och hur de tar sig an de olika områdena. Att samla diamanter, samla guldmynt, brottas med djur och få medhjälpare motiverar och ger eleverna en drivkraft att fortsätta träna.

Prov – varför gör vi dem?

PROV – Varför gör vi dem?

En het fråga som ofta provocerar. Vi använder idag väldigt många analysredskap för att se elevernas kunskaper, ofta väldigt ofta använder vi någon form av prov. Varför genomför jag prov med mina elever? För vems skull? Lär eleverna sig mer?

Jag kan bara svara för min egen del. En del kommer att bli provocerade andra kanske inspirerade någon rycker på axlarna, viktigt dock att ta upp tillsammans med de kollegor man jobbar med.

För min del vill jag att eleven ska se sitt lärande. Givetvis ska jag som lärare också se elevernas kunskaper och den nivån de är på. Då kan jag stötta dem och ge dem undervisning för lärande. Helst ska inte någon elev klara alla uppgifter, det bör finnas utmaningar för alla. Då kommer alla elever att ha något att träna vidare på och de ser sitt eget lärande. Om vi ligger nära elevernas utvecklingszon lär de som bäst och utmanas i sina kunskaper. Här tror jag också att vi kan ge dem en skjuts med grit en egen vilja och ambition att nå nästa nivå. När eleven får eget engagemang till lärande kommer deras kunskapsutveckling att öka.

I Favorit Matematik som jag använder finns det prov efter varje kapitel tillsammans med matriser där eleven kan se sitt eget lärande och tydligt koppla lärandet till de delar som kunskaperna riktat sig mot. Här har jag under åren gjort på lite olika sätt. Någon gång då jag tänkte att detta kan eleverna så gjorde vi provet först innan vi arbetade med kapitlet – mycket intressant. då fick jag väldigt tydligt se vad vi behövde träna på i det kapitlet och inom det området. Vi kunde väldigt snabbt gå vidare eftersom min intuition stämde den gången. Just nu väljer jag att fokusera på innehållet och ge eleverna en bas på kapitlet innan vi genomför proven, eleverna går i åk 1. Vi arbetar mycket med konkret material för att få representationer för talen 5-10 och förståelse på flera sätt. Detta fungerar , men de flesta eleverna genomför då proven med alla rätt eller endast något fel och det är svårt att se nästa utvecklingssteg. Jag vill kunna använda mig av prov som ett analysredskap för upplägg av undervisningen.  Nu är eleverna unga och jag tänker att vi successivt ökar synligheten på deras egna kunskapsutveckling. Eleverna är nöjda, de ser sin kunskap och just nu kan de alla ändå jobba med något i matriserna. De använder inte siffrorna helt korrekt, de skrivs fortfarande bak och fram för en del elever, så den sista nivån kan de träna mer på. Matteorden är vi väldigt noga med och i genomgångar och diskussioner försöker eleverna att använda orden korrekt och stöttar varandra. Här finns också utvecklingspotential, de känner sig inte helt säkra på alla orden i matrisen. Jag gillar att det finns uppgifter som egentligen bara finns med i Mera Favorit Matematik det ger en nivå på kunskapen som ökar motivation om vi lägger ribban på varför vi genomför prov rätt i förhållande till detta. Det är inte för att märka någon elev, det är för att se nästa kunskapsutveckling. Vilket är elevens nästa steg i utvecklingen? Detta kan jag inte se om eleverna klara allt och kan alla matteord – då har jag bara en summativ nivå – jag ser ingen utvecklingsmöjlighet utan att analysera vidare vilken nivå eleven klarar. Såhär resonerar jag om prov.

Matriserna till Favorit Matematik åk 1-3 har jag tillsammans med främst Camilla Bedroth på Studentlitteratur byggt upp. Forskare som anser att lärandet ökar när eleverna har synliga steg för ökad kunskap inspirerade när matriserna skrevs och vi var uppmärksamma på hur skolverket valt att formulera sig i sina kunskapskrav. När matriser ger ett lärande och ger eleverna engagemang till ökad kunskap är vi på rätt väg.

Proven och matriserna är verktyg till undervisningen det viktiga händer i mötet med eleverna och mellan eleverna – där ska lärandet lysa.

Utvärdering av Favorit Matematik

favortimatteHär kommer min syn på den utvärdering som vi tillsammans gjort på Rebbelberga skola efter satsningen och beslutet om att under ett läsår testa ett för oss nytt läromedel – Favorit Matematik.

Lite bakgrund igen, finns i tidigare blogginlägg.

Önskan om en gemensam grund att stå på och en grund som skulle ge eleverna alla möjligheter att nå en hög kunskapsnivå fanns sedan länge. Att få en bas där vi gemensamt kunde få en likvärdig formativ bedömning för alla  årskurser och hela matematikundervisningen grodde hos oss lärare, speciallärare och ledningen stöttade processen.  En process som startade med att vi ville hitta de optimala bedömningsunderlagen för att sedan kunna ha en frihet i materialet. Föreläsningar besöktes, vi diskuterade försökte oss på att sammanställa något gemensamt men det kändes inte överkomligt. Skolan växte vi fick fler och fler elever, flera med en flerspråkig bakgrund och med föräldrar från andra kulturer. Läromedelsdjungeln, kunde det vara något att ta till? För mig kändes det först som ett nederlag, läromedel….lärobok? Efter att i många(minst 12) år ha varit utan lärobok skulle jag alltså in i det igen….

De flesta läroböcker beställdes via vår av-central och vi satte oss tillsammans i gruppen för en genomgång. Olika ögon såg på materialen – speciallärare, mellanstadielärare, ikt-pedagoger, lågstadielärare och så lilla jag med en matematikutvecklarroll centralt och en lågstadieläraroll(utbildad grundskollärare 1-7 med ma/no fokus) med försteläraruppdrag på skolan. Kan än idag se berget med böcker framför mig. Tysta mumlade vi, tittade på delarna kom fram till strategier som att ALLA elever ska kunna arbeta med läroboken oavsett språklig nivå och även matematisk nivå. Läromedel som täcker hela vägen på vår F-6 skola, som ger oss allt, vi ville inte behöva kopiera eller hitta så mycket annat utanför, då skulle vi vara tillbaka på ruta 1 och det gemensamma skulle falla. Läroböcker föll bort – de saknade delar, upplevdes som röriga eller hade för mycket text. Kvar fanns bland annat Favorit Matematik.

Jag våndades! Hade försökt övertalas av så många läromedelsförlag och bara nekat och varit benhård på att aldrig mer fastna i ett spår.

Jag är för likhet på en skola och för allt det ni läste om först och då måste även jag anpassa mig, så det stärkte mig.

Peter Falkheden kom till oss i projektgruppen med kortvarsel och presenterade Favorit matematik, frågorna var utmanande och tuffa för vi saknade delar även i detta läromedel. Det är bara att erkänna att han hade svar på de flesta. Beslut togs och vi satsade på att fullt ut från åk 1-5 använda materialet Favorit Matematik till alla elever på Rebbelberga skola. Vi blev varnade om att det kunde bli svårt för eleverna i åk 4 och 5 om de innan använt andra läromedel pga den höga nivån som Favorit Matematik håller, men vi har annat så vi körde på.

3A s 127            3A s 126

Positivt:
Helhetssynen är tydlig och hanterbar, bokens egna formativa bedömning under arbetets gång stärker kommunikationen mellan eleverna, de arbetar för att lära inte för att göra. Detta med att det längst ner eller i anslutning till delar finns olika svarsalternativ att välja bland har varit suveränt.(se bilderna ovan) Kontinuerligt till varje del finns det huvudräkningsuppgifter och problemlösning som är sammankopplat med området. Den digitala boken ger eleverna träning i begrepp som finns kopplade till varje kapitel och alla sidor finns att arbeta med även digitalt. Det laborativa materialet som finns med ger eleverna bra stöd i arbetet och dessutom finns liknande i den digitala boken. varje del har en grund en öva och en pröva del dessa kan man använda väldigt flexibelt och då hanterar man innehållet och ”hinner med” kursen. Läroboken är enkel att förstå även för föräldrar med annat hemspråk, bilderna och förklaringsrutorna uppskattas av alla. Jag gillar att det finns prov till alla kapitel dessa har vi använt lite olika, som fördiagnos till något moment där vi tyckte att de hade rätt mycket kunskaper, mitt i för att varje elev skulle kunna se vad de skulle träna mer på och som slutprov när vi var klara. Till detta har vi använt egna matriser som har gällt för varje område de har varit väldigt tydliga för eleverna om än lite för mastiga.

Negativt:

Boken ser mastig ut och upplevs som enorm om man tror att man ska ”göra” allt. Detta får man gång på gång förklara för eleverna. Facit som behövs till vissa delar är litet(kräver pigga unga ögon eller förstoringsglas 😉 ). Önskar facit löst vid sidan om. Geometrin finns i små utspridda skurar och i det sista kapitlet vilket är lite annorlunda, handlar om att använda det successivt under året och inte koncentrerat. Detta arbetar man nog in sig på.

Min största egna reflektion är att föräldrarna fått en större möjlighet att stötta sina barn tillsammans med oss nu när de ser tydligt i boken vad vi just nu arbetar med och hur vi tänker. Boken har en hög nivå och den ger ett stabilt lärande och positiva elever – de ”älskar” sin bok. Eleverna har klarat ämnesproven i matematik och har inte upplevt dem som svåra.

Sammanfattningen skulle kunna bli längre men stoppar nu …

Hjälpen från Studentlitteratur när något har varit problematiskt eller när det inte stämt ordentligt i uppgifterna har varit fantastiskt! Det tackar vi för!

 

 

Matematiken i förskoleklass!

Sista mötet på RUC i Halmstad gav mersmak. Lärandet som jag så tydligt sett via filmer och hört i dialoger när lärare har reflekterat i matematiklyftet hos de allra yngsta skolbarnen i f-klass är fascinerande. De ger sig antingen rakt in i uppgifterna med liv och lust eller så fantiserar de ut på eget håll och får ändå ett lärande. En röd tråd att följa där vi tillsammans styr upp och reflekterar över hur vi ska gå vidare måste finnas. Gemensam litteratur som ger kraft till undervisning och styr in oss på delar som utmanar har och är matematiklyftets lärmoduler ett fantastiskt exempel på. Det spelar ingen roll att jag läser vissa delar för 3:e året, i diskussionerna kommer det hela tiden upp vinklingar som utmanar mig och mina tankar sätts på prov.

Under året som gått har jag tillsammans med förskollärare i f-klass på Villanskolan i Ängelholm varit med på en resa i matematiklärandet. Tillsammans har vi knutit ihop IMG_2227matematiklyftet och texter i modulerna Taluppfattning och tals användning och Problemlösning för åk 1-3 med Görel Sterners och NCM´s Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. Medförfattare är även Ola Helsnius och Karin Wallby. Fokus har varit att öka elevernas grundnivå inom matematiken och lärarnas önskan om en hållbar kunskap som stärker individerna. Alla barn ska få möjligheter att utveckla förtrogenhet med tal och räkning, utveckla ett intresse och få ökad tilltro till sin förmåga inom matematik. I förskoleklassen gäller det att samtidigt leka in det och på ett vältajmat sätt få in delarna i dagens aktiviteter. Att lära sig se kunskaper genom leken att sedan följa upp och utveckla vidare under de gemensamma passen är inte enkelt, men ack så viktiga har jag mer och mer förstått och lärt mig av dessa entusiastiska lärare. När lärandets innehåll speglar sig i leken har pedagogerna möjlighet att utmana och förstärka lärandet hos barnen.

IMG_9381På väggarna, i fönster, på hyllor och framför allt givetvis i dialogerna med barnen syns lärandet tydligt. Det har påvisats mönster, sorterats, byggts modeller, delats tal, visats på representationer för tal på olika sätt och det genomsyrar verksamheten. När jag på eftermiddagarna landat i ett av de rum man använder går blicken runt rummet och jag blir lika imponerad varje gång, mina matematikglasögon ser verkligen lärandet och utvecklingen som skett under läsåret.
image8IMG_9384 image9
Arbetsgången blev tydlig och viktig för lärarna tidigt under våra handledningstillfällen. Den har gett både elever och lärare en tydlig struktur där varje individ fått utvecklats på sin nivå och i sin takt genom att man använt sig av pauser för att ge alla samma möjlighet. En del grupper har haft närvarande vuxen under hela processen andra under delar, varierat efter uppgift och utmaning. Lärare har varit stöd och samtidigt utmanat. Någon gång har det uppstått förvirring vilket så tydligt varit synligt på filmerna, då har elevernas förmåga att argumentera och ge förklaringar till sina lösningar utvecklats och prövats. Lärandet blev påtagligt och eleverna imponerade på en nivå som var högt över förväntningarna.

Genom litteratur och texter hjälptes man åt att hitta de rätta frågorna som utmanar och som förstärker lärandet. Elevernas resonemang utvecklades efterhand och deras grundläggande matematiska kunskaper är påtagliga. Elevernas resonemang som setts och reflekterats över när vi tillsammans sett filmade sekvenser under undervisningen har lyfts och synliggjorts mer och mer. Lärarna har också fått syn på sin egen del i undervisningen och blivit uppmärksamma på vad som händer om de ställer utmanande och öppna frågor till barnen. En viktig del är just att få syn på sin egen roll för den kan man påverka och då utvecklas undervisningen.

arbetsgång

Det är inte alltid vi ser vad som händer, så när man i efterhand kan få observera med hjälp av filmer och då uppmärksamma elever som först inte verkar deltaga som verkar vara fullt med, men tyst påvisar sin kunskap lite smyg. Det är lärande för mig som pedagog! Då får jag en ny möjlighet att öppna upp med eleven, jag ser något som jag kan bygga vidare på.

Mitt eget lärande för de yngre barnens matematik ökar för varje tillfälle vi träffas i vår grupp med matematiklyftet som bas. Utmaningen blir till hösten!

 

Ytterligare reflektioner från matematikbiennalen!

SkärmklippTiden springer iväg och mycket har nu hunnit landa efter fantastisk energiboost på matematikbiennalen i Karlstad. Under dagar där möten mellan olika människor tillsammans med föreläsningar inom matematiken på olika nivåer med olika inriktningar gjorde avtryck och intryck.

Margaretha Engvall från Linköpings universitet berättade om Vad kan vi lära av den japanska modellen – strukturerad problemlösning. Intressant att höra om hur man även ger eleverna svaret för att det ska vara fokus på att hitta lösningsförslag och lösningsstrategier. Man synliggör begreppen och ger en förförståelse för detta innan eleverna sätter igång med lösningsarbetet. Arbetssättet känns igen från matematiklyftets lärmodul för just problemlösning och har genomsyrat min undervisning långt innan dess. Däremot tror jag att vi ofta har lagt betydligt kortare stund på den sista delen som handlar om summering och reflektion över de olika redovisade lösningarna än vad man gör i Japan. Här måste vi ta oss tid och ge eleverna en ärlig chans att förstå, få möjlighet att diskutera för- och nackdelar, dela erfarenheter och få reflektera vilket lärande de fick av uppgiften.

Dessutom kopplar man i Japan detta till Lesson study(skolverkets länk, finns mycket mer om man googlar) där man får ett kollegialt lärande av att se och vara med och reflektera över lektioners genomförande. Detta skulle vi kunna bli så mycket bättre på men det tar tid och den tiden måste ges. Att få ett kollegialt lärande via lesson study eller aktionsforskning ger en värdefull skolutveckling där alla medverkar på sin nivå.

Intressanta diskussioner och reflektioner med kollegor knutna till RUC i Halmstad, matematikutvecklare från Kungsbacka i norr till Ängelholm i söder. Den ”förbjudna” fingerräkningen har kanske ändå en poäng som kan ge ett befästande i längden, eller? Forskning som nyanserat slängdes ut och gav så många obesvarade frågor eftersom den fortfarande är i just forskningsstadiet och inget färdigt resultat bevisades om än visades. Håll ögon och öron öppna! Ola Helenius på NCM gav en inblick som gav oss funderingar!

Tänk så snabbt man ibland rättar in sig i ledet och ger efter för de moderna riktningarna som just nu ringlar omkring. Varje gång jag backar och återgår till något jag trodde på i starten av min undervisning blir jag rädd. Rädd för den påverkan som vi får och ger.

Lärobokens påverkan på undervisningen kan variera men här blir jag också lite försiktig och avvaktande, om det ska finnas så mycket i en lärarhandledning så att jag själv slipper tänka- då kan vem som helst undervisa eller? Hm tanken slog mig först. Efter reflektionstid så tänker jag att det stöd jag vill ha från handledningen är indelning i moment och delar som för undervisningen framåt och den måste jag känna är rätt. Nivån på uppgifterna och möjligheten till flexibilitet för mig och mina elever är saker som jag tittar på. Undervisningen är så mycket mer än en bok, ett läromedel eller ett ämne. Undervisning är en konst, ett anpassningsbart ömsesidigt utvecklingsbart lärande och kunskapsutbyte mellan lärare och elev. Jag tror inte att vi är i behov av hur mycket information som helst i en lärobok eller lärarhandledning den måste ge ett friutrymme för mig som lärare. intressant att det även sker forskning på detta och läromedelsförlagen kommer säkert att nyfiket hålla uppsikt över resultaten, alltför att se hur de kan utveckla sina produkter.

bedömningsstödSkolverket har jag skrivit om men det är fortfarande en del som jag trots möten och en bra givande pratstund med inte riktigt kan släppa. Varför använder man inte materialet som finns? De material som finns är dessutom forskade på och vi vet att de har en positiv verkan på resultaten om vi använder dem. Nu ska vi tvingas göra nya tester som inte är baserade på någon forskning precis som NP om jag förstått det rätt……..

 

 

Svar från Skolverket på tidigare inlägg om nya Bedömningsstödet i ma och sv för åk 1-3!

På matematikbiennalen i fredags passade jag på att söka  upp Skolverket och deras ansvariga för det nya bedömningsstödet i matematik och svenska för åk 1-3 som fr om ht 2016 är obligatoriskt att använda i åk 1.

bedömningsunderlagJag träffade på Jenny Lindblom och vi hade ett trevligt samtal om bedömningsunderlagen. Bara att de tar sig tid och visar sig villiga att diskutera med oss på fältet gör mig glad. Mina frågor (finns i tidigare blogginlägg) fick både svar och inte svar, men förklaringar, vilket också är ett sorts svar. Framför allt fick jag en förståelse för varför det ser ut som det gör och bara det är viktigt när man ska använda materialet. Mycket handlar om pengar och budget, det är regeringen och riksdagen som ger skolverket i uppdrag att genomföra vissa saker(det var ju inget nytt) och de blir då begränsade till det som står i uppdraget och ekonomin därtill. Nu ska det nya materialet utvärderas och förhoppningsvis rättar man till vissa saker. Under våren kommer allt material att revideras utifrån de utvärderingar som gjorts och fr om september 2016 gäller det nya materialet för åk 1.

Att det inte finns någon matrisliknande del till matematiken beror bl a på detta, de vet dock att det är en önskan från flera av oss ute på fältet. Här ifrågasatte jag också varför man inte använt material som Diamant eller Förstå och använda tal, det kunde man väl inte helt svara på men det är Primgruppen som fått uppdraget och de som gjort nuvarande material. Jag håller tummarna för att materialen i svenska och matematik, när de är helt klara, liknar varandra mer och att någon på denna nivån äntligen vågar ge oss en matris i matematik.

Jag tog även upp problematiken med de muntliga testerna som tar så mycket tid, gav dem en tanke om att dessa kunde vara fördjupande intervjuer med vissa elever som man behöver göra en grundligare diagnos på. De skriftliga diagnoserna gör man efter elevernas kunskapsnivåer och sunt förnuft ska råda. Det var mycket tyngd på att vi måste se till varje elevs kunskapsnivå och bedöma utifrån detta och också avgöra vilket prov vi sätter i händerna på eleverna.

Vad det gäller svenskan så tog jag upp att de lika gärna hade kunnat ha kvar skriften i Nya Språket Lyfter och endast gjort tester till de olika avstämningspunkterna. även en önskan om att få tester på flera av avstämningspunkterna önskas eftersom eleverna förväntas var på nivå D-E när de slutar åk 3. Dessa frågor är skickade vidare till de som utformat materialet.

Tack Jenny Lindblom för en trevlig pratstund och givande svar som framför allt gav en förståelse för underlaget. Eftersom skolverket inte kommer att ha egna föredrag om materialet gäller det att hålla ögonen öppna för seminarium där de kommer att delta. Själv inväntar jag med spänning det reviderade materialet och kommer att använda det utifrån elevernas förutsättningar.

Reflektion-tid för eftertanke under matematikbiennalen!

SkärmklippFöreläsningar i ett rätt tajt tempo och mellan det möten med vänner och kollegor – en vanlig dag på en matematikbiennal. Givande, sporrande och inspirerande möten och input. Nu vill man bara få ihop tankarna och organisera upp dem,  omsätta dessa i verkligheten blir en utmaning.

Det blir fler filmer på matematikhandledningen helt klart, fick ny inspiration idag av Karin Wallby, NCM  och Eva Taflin. Det är så mycket som man kan analysera i filmerna som finns i Lärportalen för matematik. En föreläsning som handlade om: Hur utmanas elevers matematiska tänkande? En pushning och lite ny boost, efter ett besök vt 2014 hos Karin, Ulrika Dahlberg och Lena Trygg på NCM i Göteborg hade jag precis samma känsla och det gav en styrka som förhoppningsvis märktes i handledningen av matematiklyftsgrupper. En liten pratstund med Lena blev det under en paus, alltid lika trevligt att mötas och få lite nya inspirerande tankar.

När vi på fredag om en vecka startar bråktema i matematiken ska jag anknyta till förra gången vi arbetade med det med hjälp av cusinairestavar och pappersrektanglar. Fick nya idéer under föreläsning av lärare från Tjärnaskolan i Borlänge om Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Gamla undervisningsområden fick nytändning och det kommer att bindas ihop med arbetet i Mera Favorit Matematik.

Givetvis blev det ett besök hos Camilla, Mimmi och deras kollegor i Studentlitteraturs monter. Det utbyttes tankar och idéer om hur man kan arbeta och vilket stöd som behövs digitalt i materialet Favorit Matematik. Fortfarande står jag för mina tankar i förra blogginlägget, lärkänna ditt läromedel om det ska fungera fullt ut och om du ska kunna använda alla de möjligheter som finns och erbjuds – be om en visning/fortbildning av materialet oavsett vilket du väljer. Nya idéer om utveckling och önskan om innehåll i ett gediget genomtänkt material. Tips – ta alltid Mera Favorit Matematik, ha höga tankar om dina elever! De kan så mycket mer än vad vi tror! Synliggör lärandet!

Tack alla för dagen och möten! Kollegor som Susanne Jönsson från intill liggande kommunen Helsingborg, lunchmöten och inspirationsutställningsdialoger som sätter igång fler tankar om utveckling och möjligheter!

Snart dags för ny dag…..

 

 

Multiplikation och nya högre nivåer!

favortimatteStarten gick verkligen av bara farten och det var en känsla av att elevernas kunskap var högre än nivåerna i läroboken samtidigt som vi gick igenom nya begrepp och gjorde eleverna medvetna om matteorden(begreppen) inom vårt nya område. Jag gillar upplägget i Favorit Matematik där man påvisar paralleller mellan olika tabeller. Kommutativa lagen tas upp direkt och eleverna har tränats i att se skillnaderna men också i att förstå att produkten blir den samma. Våra elever drog snabbt slutsatser och kopplade ihop vårt arbete med husbyggen enligt Gotlansmodellens tänk(se tidigare inlägg) med de nya sätten att träna på.

Eleverna fick under en problemlösningslektion göra sammankopplingar med hjälp av en hundraruta mellan de olika tabellerna och deras diskussioner och slutsatser var ljuvliga och så rätt! Här tändes flera små lampor och dessa använde man sedan direkt i träningen av tabellerna. Numera är våra elever fenor på att försöka hjälpa varandra och förklara på olika sätt så att kompisarna förstår, detta leder till ännu högre nivåer och dessutom en gemenskap i lärandet.

Vi hade genomgång på multiplikation med 10 och 100 vilket ledde till diskussioner om tal med ett större antal nollor – var det lika? -stämde deras antagande? – kunde de verkligen räkna ut sååå höga tal som en multiplikation med 1 000 000? På eftermiddagen och på rasterna diskuterade de, kom och frågade, ville få bekräftat och de var till slut bombsäkra på hur produkterna blev vid multiplikationer med 10, 100, 1000 och ännu flera nollor. Dessutom satsar många elever på att lära alla tabeller 1-10, vilket hade varit ljuvligt att uppnå!

Dessutom har det synliga lärandet ökat elevernas målmedvetenhet och flera elever tar nu egna initiativ till ökad träning och hjälper varandra med tips på hur man kan träna. Läxornas fokus har ökat och de är medvetna om sin egen roll i lärandet. Till detta kapitel använde vi oss av nya matriser som eleverna introducerades för i starten och dessa är nu aktiva och synliga i klassrummet under lektionerna.
favorit matematik åk 3 kap 2matriser 3A Kapitel 2

Ser fram emot nästa kapitel då lär vi algoritmer i multiplikation!

 

Formativ bedömning och Favorit Matematik

favortimatteNu börjar vi hitta i det gedigna material som Favorit Matematik är. Problemlösningsuppgifterna håller en bra nivå och det är verkligen problem som ger eleverna möjlighet till argumentation och resonemang. Begreppsorden(matteorden) används flitigt av eleverna under lektionerna och de har via den digitala boken tränat på dessa flera gånger. Huvudräkningsuppgifterna gillar jag, just det att de inte bara är tal rakt upp och ner utan utmanar eleverna i begreppen.

Första kapitlet avklarat, eleverna har tränat flitigt, hjälpt varandra och verkligen utmanats i sitt lärande, prov 1 är genomfört och efter det träning för att ge alla en chans att nå lärandemålen som vi satt upp.

Jag var lite rädd, när vi beslöt oss för att testa matematikböcker, att rättandet skulle ta upp för stor del av min tid. Även detta har läromedelsmakarna löst förträffligt och då även så att det passar in i det formativa arbetet där eleverna blir delaktiga i processen. Eleverna har själva kunnat se om deras tränande gått bra om det har blivit rätt svar på uppgifterna. Längst ner på nästan varje sida finns ett antal svar i en färgmarkerad linje, lösningarna på uppgifterna ska ha sitt tal här annars får man ”göra om”, rätta själv! Det som blir tydligt är att en del snabbt såg via dessa tal vad som gått fel i deras egen lösning. Härliga diskussioner uppstod när man hjälptes åt med lösningarna och jämförde tankar.

Dylan Wiliams tankar och nyckelstrategier känns väldigt närvarande i arbetet som vi genomför tillsammans med eleverna. Processen som vi tidigare byggt upp utifrån olika delar finns delvis inbyggd i materialet vilket är arbets- och tidsbesparande.

Fri tolkning av Bedömning i matematikklassrummet, Lärportalen för Matematik, modul algebra åk 4-6 del 3:

Bedömningsprocesser och nyckelstrategier är byggstenar som ska finnas med vid arbetet för att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det som kännetecknar formativ bedömning är att fler aktörer finns att tillgå i klassrummet. Dessa aktörer är läraren, klasskamraterna och eleven själv. Alla behöver samverka för att skapa en god och effektiv undervisning. I en formativ bedömningsprocess finns tre viktiga frågor:
Vart ska vi/eleven?
Var är vi/eleven nu?
Hur tar vi oss dit?

Dessa delar har blivit naturliga i undervisningen dels genom varje lektions uttalade mål om lärande och dels genom elevernas egna engagemang mot målen. Synliga målmatriser finns som man kan se lärandet på men det är lika uttalat i reflektioner under lektionerna.

Wiliam (2011) presenterar fem nyckelstrategier som kan tas som utgångspunkt och användas för formativ bedömning i matematikklassrummet.
Klargör och delge mål och kriterier för framgång:
Sker kontinuerligt både vid start av område och vid varje lektion inför nya delar.
Skapa effektiva klassrumsdiskussioner och andra lärandesituationer som också ger belägg för elevernas kunnande:
Genomgångar med  ”no hands up” och alla delaktiga i resonemang och argument för ny kunskap där regler och strategier lyfts har gett eleverna möjlighet att se olika nivåer både för oss lärare men även för eleverna själva.
Ge eleverna effektiv återkoppling som för dem framåt i sitt lärande:
Upplägget med mer eller mindre eget rättande material har synliggjort och därigenom gett eleverna egen makt över sitt lärande. Frågor och önskemål om vidare eller djupare träningsuppgifter kommer kontinuerligt. Den egna insikten har ökat och önskan om att uppnå nästa nivå är tydligt uttalad hos flera av eleverna(inte alla ännu).
Aktivera eleverna som resurs för varandra i lärandet:
Eleverna diskuterar idag uppgifterna och väljer ofta att ta hjälp av varandra innan de ber oss vuxna, de har börjat se det som en vinst att själva genom samarbete komma vidare. Många kan idag med ord förklara att de genom att förklara för någon eller genom att försöka övertyga någon om att deras tankestrategi är enkel och bra.
Gör eleverna aktiva som ägare av sitt eget lärande:
Definitivt hit vi önskar och stundtals tycker jag mig skymta just detta men det tar tid att få ett klimat där varje elev känner sig trygg i just detta. många är osäkra men de har klart för sig vilken nivå de befinner sig på och de kan ofta förklara att de vill nå kunskaperna på nästa steg och dessutom hur.

Att faktiskt få arbeta med ett material som samspelar med dessa kriterier känns tryggt, betydligt tryggare än jag vågat hoppas på. Däremot är jag en kritisk granskare och hoppar utan att blinka över delar som just nu inte främjar mina elevers sätt att tänka. Huvudsaken är att eleverna har hållbara strategier, vi behöver inte utmana dessa om de är bra. Någon elev har fått testa på utmaningar och nya strategier men inte många.

Nu ger vi oss ikast med nästa kapitel och har rivstartat! återkommer…..

Diagnoser som formativ målstyrd undervisning!

Vi rusar fram och lärandet är i fokus!

100 rutanLäromedel är bara material för att kunna träna. Målen för lärandet måste vi sätta utifrån varje elevs nuläge oavsett vad vi använder oss av när nya kunskaper ska tränas. allt behöver tränas på flera gånger och repetition är skönt för många i små doser. För att få kunskaper om nuläge funderade vi på om vi skulle starta med provet för kapitel 1 som vi hade som arbetsområde, men vi valde denna gången att vänta med det. Istället följde vi skolans screeningsplan(den är under revidering därav funderingarna).

Måste säga att jag levde lite i ett ”lyckorus” förra veckan. Vi gör FAT- diagnoser(Förstå och använda tal) på våra elever när läsåret startar i alla årskurser. Ska vi kunna arbeta formativt måste vi veta utgångsläget och sedan kunna arbeta med kunskaperna för att nå målet för varje individ. Sagt och gjort, diagnoserna genomfördes av mina kollegor som efteråt hade en uppfattning om att det verkade svårt. Jag tog mig an rättningen, lite egoistiskt för jag var så nyfiken. Elev efter elev hade presterat så mycket bättre än vi anat! Diagrammen som växte fram all eftersom jag skrev in resultaten i excelfilen visade fantastiska resultat och jag bokstavligen log mig igenom rättningen med lite jublande här och där. Så himla härligt att se hur deras lärande utvecklats och vilken talförståelse som de har. Självklart har vi områden som vi måste träna vidare på men vi har flera områden som redan sitter. Eleverna kommer utifrån resultat nu att få göra även FAT-diagnoserna för åk 4 för att vi ska hitta utmaningar för alla elever.

Tydlighet och synlighet i lärandet för oss som undervisar och våra elever tror jag är ett vinnande koncept. Vi har varit mycket tydliga med vad vi förväntar oss av eleverna när de tränar och de har fått tid till träning och de har fått många representationer för tal. Att kunna ge varje individ kunskaper på flera olika sätt inom talen 0-20 är A & O både för mig som lärare och för mina elever även om de inte alltid kan förklara det. I och med att de fått strategier att bygga sitt tänkande på har vi också fått möjlighet att leda dem in på de egna tankarna. De har idag flera olika sätt att tänka på och vår uppgift är att stötta dem vidare i dessa. Varje elev har kunnat hitta sitt sätt, individuellt vilket är tydligt när vi kommunicerar matematik. Ofta får vi spontant flera olika tankebanor vid muntligt resonemang vilket jag älskar. Som lärare kan jag nu antingen välja att utmana dem eller att ge dem lugn i sitt tränande tillsammans med andra elever med samma tankar.  Att få utmana sina tankar genom att arbeta tillsammans med någon som tänker på ett annorlunda sätt ger högre matematiskt kunnande och utvecklar eleverna.

FATHär hittar ni mer om hur vi arbetar med diagnoserna i Ängelholms kommun och mall till excelfilen. Successivt när man skriver in resultat kommer spindeldiagram på uppgiftsnivå och stapel diagram på summan fram.

http://pedagogskanenordvast.se/fat-diagnoserna-ett-verktyg-analys-och-bedomning/