Undervisning med hjälp av läromedel som ett verktyg!

Sista tiden har sociala medier översvämmats av frågor om tips på läromedel och vi tipsar hej vilt – så även jag. Nu har jag mer och mer börjat fundera över om det går att tipsa vem som helst hur som helst. Läromedel är så olika och kräver olika saker av dig som lärare och brukare av dem. Är det så egentligen att du måste ha klarat dig utan läromedel ett tag för att kunna använda dem på ett riktigt sätt? För att kunna använda dem rätt och ge eleverna en utmanande och utvecklande möjlighet till lärande…

Jag ser läromedel som ett verktyg i min undervisning precis som konkret laborativt material, digitala hjälpmedel och eleverna själva. Det är i samspelet mellan de olika delarna som min undervisning blir till ett lärande, till en zon där vi tillsammans lär oss med hjälp av alla verktyg som vi just nu behöver.

Skärmklipp

Det är nog detta jag gillar bäst med ett läromedel som Favorit Matematik. Det finns så många olika sätt att ta del av uppgifter och innehåll. Det finns bra och lagom stöd i lärarhandledningarna, du kan själv utöka och förbereda dina elever utifrån de uppgifter som finns i böckerna och du kan hoppa över. Det finns interaktiva tavlor som eleverna själva kan laborera på om de behöver eller vill träna något extra. Samtidigt finns det öva och pröva sidor att använda om det behövs till läxor eller annat smått och gott. Det råder delade meningar om det mesta så du måste använda läromedel så de det passar dig, din undervisning och givetvis eleverna. Det finns uppgifter att träna mer på under fliken kopieringsunderlag i lärarhandledningen och du kan få uppgifter kopplade till de sidor där du och dina elever just nu befinner sig om du loggar in på den digitala lärarhandledningen.

Matteorden och dess träning i den digitala boken gillar jag! Att varje Kapitel/område har 10 begrepp/ord som tränas extra och som givetvis är noga genomtänkta beroende på innehållet är superbra. Nivån höjs efterhand samtidigt som de sätter sig tackvare den repetition som kommer automatiskt.

Vi har dessutom gjort egna halvbra matriser med lärandemål som vi har använt till eleverna vilket också gett dem ett stöd i sitt lärande. vi har plockat i en mall som vi tillsammans gjorde på Rebbelberga för att förenkla arbetet. du får gärna ta del av dem, men de förändras och vad vi använder till hösten vet jag inte just nu.

Matematikmatriser åk 1-3

Jag gillar upplägget att eleverna har allt samlat i en bok. Jag blir däremot skogstokig(nästan i alla fall) om eleverna bara gör utan att reflektera över sitt lärande. Det är totalt förbjudet att ”fylla i” då använder man tiden fel! Det är nog bland det första jag fick diskutera med eleverna och informera föräldrarna om. Bara för att vi råkade få/använda en lärobok i åk 3 så innebar det inte att allt skulle ”göras”, för det skulle vara fokus på lärande. De som haft svårast för detta är de sk ”duktiga” eleverna som alltid ska ligga steget före, tror de. Det har tagit tid, vi har diskuterat mycket om just ansvar för mitt eget lärande för att alla skulle se till att träna inte ”göra”.

Elever som har lätt för det utmanas på Prövasidorna, vilka brukar räcka långt. De som behöver träna mer kan göra det i den digitala boken, då får de repetition på exakt samma uppgifter vilket känns tryggt för en del elever eller på Övasidorna där det repeteras med nya uppgifter. Själv har jag haft elever som hemma haft möjligheten, tillsammans med fantastiskt engagerade föräldrar, att förbereda sig på lektionerna och därigenom få en trygghet och extra stöd på det sättet.

Hur som helst det är inte lätt att råda till något läromedel men vill man ha en hög kunskapsnivå så är Favorit Matematik ett bra verktyg.

För mer tips om just Favorit Matematik så titta in i Facebook-gruppen Favorit Matematik tips och idéer eller på Studentlitteraturs egen sida.

 

Ytterligare reflektioner från matematikbiennalen!

SkärmklippTiden springer iväg och mycket har nu hunnit landa efter fantastisk energiboost på matematikbiennalen i Karlstad. Under dagar där möten mellan olika människor tillsammans med föreläsningar inom matematiken på olika nivåer med olika inriktningar gjorde avtryck och intryck.

Margaretha Engvall från Linköpings universitet berättade om Vad kan vi lära av den japanska modellen – strukturerad problemlösning. Intressant att höra om hur man även ger eleverna svaret för att det ska vara fokus på att hitta lösningsförslag och lösningsstrategier. Man synliggör begreppen och ger en förförståelse för detta innan eleverna sätter igång med lösningsarbetet. Arbetssättet känns igen från matematiklyftets lärmodul för just problemlösning och har genomsyrat min undervisning långt innan dess. Däremot tror jag att vi ofta har lagt betydligt kortare stund på den sista delen som handlar om summering och reflektion över de olika redovisade lösningarna än vad man gör i Japan. Här måste vi ta oss tid och ge eleverna en ärlig chans att förstå, få möjlighet att diskutera för- och nackdelar, dela erfarenheter och få reflektera vilket lärande de fick av uppgiften.

Dessutom kopplar man i Japan detta till Lesson study(skolverkets länk, finns mycket mer om man googlar) där man får ett kollegialt lärande av att se och vara med och reflektera över lektioners genomförande. Detta skulle vi kunna bli så mycket bättre på men det tar tid och den tiden måste ges. Att få ett kollegialt lärande via lesson study eller aktionsforskning ger en värdefull skolutveckling där alla medverkar på sin nivå.

Intressanta diskussioner och reflektioner med kollegor knutna till RUC i Halmstad, matematikutvecklare från Kungsbacka i norr till Ängelholm i söder. Den ”förbjudna” fingerräkningen har kanske ändå en poäng som kan ge ett befästande i längden, eller? Forskning som nyanserat slängdes ut och gav så många obesvarade frågor eftersom den fortfarande är i just forskningsstadiet och inget färdigt resultat bevisades om än visades. Håll ögon och öron öppna! Ola Helenius på NCM gav en inblick som gav oss funderingar!

Tänk så snabbt man ibland rättar in sig i ledet och ger efter för de moderna riktningarna som just nu ringlar omkring. Varje gång jag backar och återgår till något jag trodde på i starten av min undervisning blir jag rädd. Rädd för den påverkan som vi får och ger.

Lärobokens påverkan på undervisningen kan variera men här blir jag också lite försiktig och avvaktande, om det ska finnas så mycket i en lärarhandledning så att jag själv slipper tänka- då kan vem som helst undervisa eller? Hm tanken slog mig först. Efter reflektionstid så tänker jag att det stöd jag vill ha från handledningen är indelning i moment och delar som för undervisningen framåt och den måste jag känna är rätt. Nivån på uppgifterna och möjligheten till flexibilitet för mig och mina elever är saker som jag tittar på. Undervisningen är så mycket mer än en bok, ett läromedel eller ett ämne. Undervisning är en konst, ett anpassningsbart ömsesidigt utvecklingsbart lärande och kunskapsutbyte mellan lärare och elev. Jag tror inte att vi är i behov av hur mycket information som helst i en lärobok eller lärarhandledning den måste ge ett friutrymme för mig som lärare. intressant att det även sker forskning på detta och läromedelsförlagen kommer säkert att nyfiket hålla uppsikt över resultaten, alltför att se hur de kan utveckla sina produkter.

bedömningsstödSkolverket har jag skrivit om men det är fortfarande en del som jag trots möten och en bra givande pratstund med inte riktigt kan släppa. Varför använder man inte materialet som finns? De material som finns är dessutom forskade på och vi vet att de har en positiv verkan på resultaten om vi använder dem. Nu ska vi tvingas göra nya tester som inte är baserade på någon forskning precis som NP om jag förstått det rätt……..

 

 

Övertalad, nästan övertygad!

Min vision om hur en skola fungerar ligger till grund för att jag nu tagit ett steg jag inte trodde på för bara några dagar sedan.
Först lite av mina tankar…

Eleverna ska inte vara beroende av vilket arbetslag eller vilka lärare de går hos. Vi måste kunna säga: Så här arbetar vi! En trygghet i skolans vision och den värdegrund vi tillsammans sätter så väl i undervisningen som i bemötande.

Det skär i mig när jag hör föräldrar fundera och prata om var/hos vem/vilka deras små barn kommer att hamna. Jag vill arbeta på en skola där vi tillsammans står på samma grund, ger eleverna samma upplevelser och ser på lärande på samma sätt. För mig är det värdefullt att vi ser eleverna som allas elever – skolans elever!

Så till fakta och summering av ett läsårs arbete med matematikgruppen:

Visionen och syftet var att skapa en gemensam bedömningsgrund, se över läromedel och screeningmaterial så att vi fick en helhet och enighet på skolan. Ett arbete som vi startade med öppna sinne men också en del funderingar. Det kändes stort, på gränsen till övermäktigt men ändå hade vi en vision om att lyckas. Under första tillfället satte vi oss in i skolverkets bedömningsmaterial och via RUC (Regionalt utvecklingscenter) i Halmstad fick vi en föreläsning där önskan var just information om materialet. Vi avvaktade och åkte i slutet av januari på en föreläsning med stora förväntningar. Tyvärr blev det platt fall, vi var minst lika förvirrade vad det gällde materialet men också i en ny fas, vi var själva tvungna att ta oss vidare. Förmågorna lyftes, vi arbetade i dokument via GAFE tillsammans och vi var kreativa dagen efter föreläsningen. Ingen av oss var helnöjd, resultatet var otydligt för de yngre eleverna och även på mellanstadienivå var vi osäkra på just tydligheten mot eleverna. Vad vi skulle bedöma är inget konstigt men ht 2014 åk2 nr 1just HURet och hur vi gör det synligt för eleverna brottades vi med. Någon dag passerade och vi blickade mot nya matriser, bl a matriser som vi i mitt eget arbetslag redan använt (som ni ser delar av i bloggen). Kunde vi via dessa tänka om, få en likhet i tänket som våra kollegor i svenskgruppen lagt upp? Jag och Sarah (en kollega i matematikgruppen som jobbar med de yngre barnen) satte oss och började formulera om och till, sakta byggde vi upp en fungerande matris som vi skulle kunna få att fungera genom att den i starten fick vara et arbetsmaterial som anpassas efterhand.

Nästa träff i gruppen skulle handla om läromedel och screeningmaterial. En kollega hade beställt allt som fanns på SLI.se för att vi skulle kunna titta ordentligt, jämföra innehåll, svårighetsgrad mm. Vi hade  samlat ihop allt material som vi hittade på lågstadiet över olika läromedel. Sedan tidigare har vi på Rebbelberga skola full uppsättning lärarhandledningar och läroböcker i Eldorado från Natur&Kultur från åk F till åk 6. Vi är väldigt nöjda med nivån på undervisningen och lärandet som detta läromedel håller, men ser också svårigheter för våra sva-elever eftersom läromedlet kräver hög läsförståelse och ordförståelse. Under en stund bläddrade vi fram och tillbaka i de olika böcker täckte i stort sett hela konferensbordet, men vi insåg rätt fort att vi alla hela tiden kom tillbaka till ett och samma läromedel. Vi hade fokus talförståelse för det är oftast den delen eleverna behöver struktur och färdighetsträning i, övriga delar i matematiken känner vi oss säkra på att vi ändå får in i undervisningen och på en rätt hög nivå bl a genom att alla lärare fått kollegial fortbildning via matematiklyftet.
eldorado 2 eldorado 5 favoritmatematik 2 favoritmatematik 4 Nu var det Favorit matematik från Studentlitteratur som vi alla landade tillbaka i, ett läromedel som kändes komplett i talförståelse men vi saknade några andra delar. Vi har flera av oss varit i kontakt med deras försäljare, Peter Falkheden, i andra sammanhang så vi tog snabbt kontakt med honom och fick ett möte inbokat, bara några dagar efter, där vi skulle få materialet presenterat för oss. En måndag för 2 veckor sedan kom Peter och hade en presentation om hela materialet. (Han var lika medveten som mina kollegor om min inställning till läromedel i de lägre åldrarna.) Plötsligt öppnades ett läromedel som via digitala möjligheter svarade på alla våra frågor,många kritiska sådana, delarna som vi saknat fanns såklart med. Själv hade jag under ett läsår suttit på lärarhandledningar i åk 2 som var en större guldgruva än jag under året anat, för jag hade ju varit fullt nöjd med det vi hittade i kopieringsunderlag mm. Vi fick en visning av ett läromedel som hade allt, färdiga ”tavlor” vid lektioners uppstart – man behövde inte längre lägga tid på att hitta rätt smartboard produkter, huvudräkningsuppgifter kontinuerligt, problemlösning, kontinuerligt finns summativa tester = screening möjligheter, varje uppslag har via lärarhandledningen kopplat extra träning via kopieringsunderlag, mm. Det kändes som om listan blev längre och längre över de saker vi önskade och möjligheterna otroliga. Dessutom kändes materialet tydligt för de elever som ännu är nya i svenska språket.

Här satt jag alltså med kollegor och en försäljare, Peter Falkheden, och var plötsligt överväldigad över ett läromedels möjligheter. Jag som är skeptisk till läromedel började känna att –  ja, men det kanske ändå kunde vara skönt. Senast dagarna innan hade jag ifrågasatt i socialamedier varför man i åk 1-3 behövde läromedel i matematik….Ajdå! Men man måste Våga! Våga ändra på sig, våga testa något nytt! Våga förändra sina åsikter!

Det som övertygade mig var framför allt Favorit matematiks möjligheter, som är en bråkdel om man inte satt sig in i allt som finns digitalt. Dessutom önskade vi en likhet på skolan. En likhet som gav eleverna samma grund och möjligheter. Screeningmaterial hade vi i form av ”Förstå och använda tal” men vi saknade en helhet och mer kontinuerlig screening. Allt fanns nu i materialet så vi hittade en helhet. I processen fanns speciallärare, lärare från både 4-6 och 1-3 så alla typer av lärare var representerade, dessutom arbetar jag själv till viss del som matematikutvecklare i kommunen. Vi presenterade våra tankar för vår rektor, Stig Hasselgård, och efter snabb dragning på konferens där lärarna i de olika arbetslagen fått säga sitt via ett GAFEdokument och en kortare överläggning så var satsningen ett faktum. Vi kommer att gå in och under ett läsår arbeta efter Favoritmatematik i åk 1-5. Åk 1 kommer att använda lärarhandeldningarna men inte elevböckerna övriga kommer att ha Favoritmatematiks Mera-bok för respektive årskurs. Det kommer bli ett år som ska utvärderas efter konstens alla regler för målet och visionen är högre måluppfyllelse och alla elever ska nå  målen. Vi tänker oss nog att vi successivt kommer att följa upp och prata om hur vi upplever läromedlet och dess funktioner.

Jag kommer att försöka blogga kontinuerligt om hur det går här på min blogg, reflektera ärligt över hur det känns, hur det går och hur allt fungerar.

IMG_2227Förskoleklassen kommer att till största delen arbeta efter ”Tänka, räkna och resonera” av Görel Sterner bla från NCM. åk 6 fortsätter med Eldorado vilket de eleverna är vana vid sedan åk 1 både utan och med lärobok.