Matematik med volym – representationer och erfarenheter!

Veckans undervisning inom området volym gav funderingar samtidigt med glädje över att mycket kunskaper sitter och att lärandet pågår. Själva omvandlingarna mellan de olika måttenheterna sitter men det finns utvecklingspotential vad det gäller hur många av olika mått som får plats i andra. 2dl får plats___ ggr  i 1 l , eller ___ggr i 4 l, eller ___ggr i 1/2 l. Detta blev en ”kullerbytta” som var supersvår att ta sig igenom för eleverna. De klarar av liknande uppgifter om jag tar bort enheterna, de blandade ihop enheten med antal gånger och det gick inte att ta sig därifrån. Tydligt var dock att de elever som gärna bakar och lagar mat fixade uppgifterna hur lätt som helst. Alltså bör vi se till att använda oss av lärandet i volym via matlagning och bakning dvs verklighetsbaserat lärande. Detta tar vi fasta på inför resten av terminen….hm nu får vi se till att hitta nyttigheter(i alla fall mindre onyttigt) blandat med godsaker(som jag just nu bara kommer på mängder av).

Vi ska fortsätta i slutet av veckan med att se på recept, dubbla/halvera/öka med hälften/fyrdubbla mm. Allt för att sätta deras logiska verklighetstänkande om volym i centrum. Jag vill tro att eleverna kan om de får göra det verklighetsnära, att det bara var i det … som de stördes i sitt tänkande. Det kan bero på att de hade för få representationer för uppgifterna eftersom eleverna som ofta befann sig i köket fixade dem utan problem. dessutom var detta elever som ibland kan ha det lite klurigt med de matematiska begreppen.

IMG_2227Det här med att ha tillräckligt många erfarenheter och representationer har jag lästa och grubblat över via boken Tänka, resonera och räkna i förskoleklass som Görel Sterner på NCM skrivit. I dialoger med både andra matematikutvecklare, förskollärare och Görel själv har mina tankar utmanats och utvecklats. Den har fått mig att tänka att det inte bara är den första matematiken som behöver många representationer utan även svårare delar längre upp i kunskapsbegreppen har detta betydelse för. Speciellt behöver elever fler representationer i de delar som blir problematiska och det är min uppgift som lärare att påvisa dessa.

Detta ska jag ta fasta på i fortsättningen, eleverna ska få tillräckligt med erfarenheter för begreppen. Dessutom måste vi utnyttja fördelen med samlad skoldag och den fris-tid (fris=fritids i skolan) som eleverna har på Rebbelberga skola där jag jobbar. Givetvis måste vi här individualisera så att man tränar på rätt representationer och får de erfarenheter som man behöver.

favortimatteHär har vi stor hjälp av det läromedel som vi idag använder. Tackar Mera Favorit Matematik och Studentlitteratur för ett läromedel som ger mig så mycket frihet som lärare samtidigt som nivån är hög. Den ger varje elev utmaning på sin nivå, det gäller bara att inte ”göra” allt utan välja ut det som behöver tränas på. Jag väljer ordningen och vi använder böckerna efter det behov som vi har.

 

 

Hålla i lärandet!

bygga talDet är en utmaning att i årskurs 3 ta tag i ett nytt läromedel och anpassa lärandet efter strategier och grunder som vi byggt upp tillsammans med eleverna. Dessutom ska det fungera för oss lärare i undervisningen. När man anpassar får man ändra om och ta de nya lärande målen i en passande ordning, så sagt och gjort vi kutade förbi till s. 22 i  Mera Favorit matematik. Hundratal, tiotal och ental – det byggdes tal, adderades tiotal subtraherades hundratal och vi använde siffrorna till att göra ett så stort tal som möjligt och ett så litet tal som möjligt. ”No hands” praktiserades flitigt och ALLA var med och på! Det var fantastiskt att se hur de hjälptes åt! Lärandet var stort och vi kunde följa elevernas tankar i luften.

Att knyta ihop säcken och utveckla lärandet är undervisningskonst som sporrar och driver vidare. Det är svårt att hålla sig till bokens innehåll och vi kommer lätt vidare in på ytterligare kunskaper som eleverna knyter ihop från deras tidigare lärande. Det är en charm att få vara med när de knyter ihop drar strategier både gamla och nya. När man hör elevernas lärande genom diskussionerna, när man nästan kan ta på lärandet  och när elevers självförtroende plötsligt stiger mils vis då blir jag alldeles lycklig och nästa rörd. Jag bara älskar att få vara en del av detta underbara lärande!

Gillar dessutom att vara 2 lärare i klassrummet och undervisa tillsammans. Samtidigt genomför vi 1 lektion 3 gånger och det ger oss en möjlighet att förändra undervisningen men också att utveckla den. Givetvis förändras undervisningen beroende på agerandet och kommunikationen som eleverna är delaktiga i. vår uppgift som lärare är att se till att de alla får samma lärande under lektionerna. Idag kom vi in på tio-bassystemet med en grupp och då var det bara att köra det med övriga  grupper.

Med tanke på att boken håller en hög kunskapsnivå är jag nöjd så här i starten. Eleverna hänger med i mycket de behöver väcka till liv ”lilla plus och minus” samt ”stora plus och minus”. Automatiseringen av talens uppdelning med hjälp av addition och subtraktion för talen upp till 20 kräver träning och träning och åter träning. Där är vi nu! samtidigt kör vi vidare med förståelse för respektive siffras betydelse i större tal och snart är vi på väg in på algoritmer för dessa räknesätt. Lärande på högnivå!

Första veckan med lärobok till eleverna

Oj, oj, oj! Tur att man har rutin! Annars hade vi väl varit superstressade redan! Vi har inte hunnit alls så långt som vi borde enligt terminsplanen.

Det spelar ju ingen roll alls, huvudsaken är att vi har ett lärande och att eleverna mår bra i arbetet. I starten tar repetition längre tid, vi måste bli lite ”skol klara”, bli beredda för lärande, nya elever ska lära kännas och bli en del av gruppen. Detta gör vi delvis genom att tillsammans lära oss olika saker.

Så till upplägget v.1:

favortimatteNu har alla eleverna loggat in på sina digitala böcker, arbetat igenom de första 4 sidorna och haft ordentligt med tid för att se hur läromedlet fungerar. Jag gillar upplägget!  Varje del har huvudräkningsuppgifter där man benämner begrepp som kan göra det lite klurigt och utmanar alla. Dessa kan diskuteras och bli större eller bara en enkel snabb starter. Genomgångar på varje område med digital tavla/ smartboard via den digitala lärarhandledningen som verkligen är ett plus. Där finns både färdigstrukturerade genomgångar och tavlor där jag själv styr genomgången. Dessa har sedan direkt kopplade träningsuppgifter där eleverna kan träna i sin egen takt. Det finns öva-uppgifter som ger mer träning eller pröva-uppgifter som ger utmaning för eleverna. Även kopieringsunderlagen är direkt kopplade till de områden vi arbetar med men man kan också söka efter begrepp som man känner att eleverna eller någon elev behöver träna mer på. Dessutom finns det till varje kapitel matteord där man tydliggör begreppen som just nu bearbetas. dessa når eleverna via sina digitala böcker och där finns även övningsuppgifter till begreppen.

Självklart gäller det att anpassa allt man arbetar med till eleverna och deras kunskaper. Jag är rätt säker på att vi inte kommer att hinna arbeta med allt i boken för vi är inte riktigt vana, men den kommer att vara ett stöd. Vi väljer att vid ett tillfälle i veckan arbeta med problemlösning. Då styr vi in eleverna i grupper och de tänker utifrån konceptet i Eldorado & fyrfältsblad från NCM som vi haft sedan åk 1. Problemlösningsuppgifterna var bra och kluriga men lite fel i formuleringen tycker nog vi men det fixade vi till 🙂 . Helheten är bra och ger mig som lärare möjlighet att fokusera på lärandet. Vi kopplar dessutom matriser till  varje kapitel så eleverna ser sitt lärande. Det blir tydligt tänker vi.

Man ser både elev sidorna och allt extra material i lärarhandledningen och ännu mer finns alltså digitalt. Så här ser lärarhandledningen ut:
uppslag 2 uppslag 1

 

 

 

Befästande av talbilder! Hur hjälper jag mina elever i detta?

Har under mina år som lärare sett och upplevt hur elever ser talen och snabbt kan automatisera de viktiga talfamiljerna  för talen 1-20. Lika ofta har jag sett elever som har svårt och nästan omöjligt med samma sak. Vi ger eleverna representationer och erfarenheter genom att laborera och synliggöra talfamiljerna men det ger inte det befästande lärande som underlättar när eleverna ska använda talen i ett räknande.FullSizeRender 1 FullSizeRender 3FullSizeRender 8

Hur ger vi dessa elever möjlighet att få bilderna så att de kan koppla ihop dessa till erfarenheter som ger ett lärande?

På en föreläsning och dag med Görel Sterner i onsdags på Halmstad Högskola var det återigen detta jag fastnade i. Mina tankar om hur jag ger eleverna bilder, representationer och erfarenheter som bygger upp kunskapen om talen och dess uppbyggnad. Det som för många bara verkar ske som en naturlig del i kunskapen om tal medan andra tränar, bygger och laborerar utan att det förenklar. Görel sa en sak som jag tog fasta på! Vi måste påvisa att de olika erfarenheterna hör ihop att de är olika saker för samma tal t ex. BAra funderingen att vi pratar om TAL….. Vad är tal för Kalle eller LIsa? sitter eleverna och tänker på att någon talar inför en klass te x eller är det siffran som är talet och man inte förstår att två siffror, eller 4 siffror tillsammans kan vara ett tal. Eller sitter någon och tänker på uppgifterna vi räknar som tal dvs 5+7=12 är ett tal.

När eleverna nu i åk2 har börjat med algoritmer blir det synligt att de har olika förutsättningar att kunna genomföra räkneoperationerna snabbt. Parallellt har vi påvisat och tränat för att ge dem bättre representationer. i veckan som gick blev det ett tydligt byggande av talen mellan 5 och 10, för att sedan kunna addera dem och lära sig se svaren. Vi påvisade hur man ser talen som 5+ något mer tal och när man sedan adderar med ett nytt tal större än 5 men lägre än 10 kan man se 10 plus det som då är över. Någon elev fick en aha-upplevelse men fortfarande satt några och bara gjorde det som vi visat och laborerat med tillsammans. Det var så tydligt att görandet blev i fokus för det fanns för dessa elever ingen tydlig koppling till räknandet som vi önskade utveckla.

Borde vi ge eleverna fler representationer? Nej just nu tänker jag att vi ska landa i det vi håller på med och påvisa ännu mer. Använda oss av algebra och samma tydliga bilder.
FullSizeRender 7 FullSizeRender 9 FullSizeRender6

Geometri & matematiklyft tillsammans med algoritmträning!

Blir inte alls lika mycket uppdateringar här som tänt men det ska jag försöka bli bättre på.

IMG_4062Just nu är våra elever och vi lärare mitt uppe i ett arbete med geometrifokus blandat med inlärning av ren algoritmräkning i addition och subtraktion. Kombinationen är bra, praktiskt arbete blandas med träning på räknestrategi.

begreppsord geometri

 

Fokuset i geometrin har varit att muntligt diskutera och kommunicera om former och figurer – inga frågor är onödiga för de hjälper oss i lärandet. Undervisningen sker ofta i 3-4 grupper(54 elever). Sedan har vi fotograferat former och figurer på skolgården som nu är bildstöd i varje elevs powerpoint. Här visar de sina kunskaper om former och figurer. Tillsammans har vi skapat ett dokument med begreppsord och namn på former och figurer som eleverna tyckte behövdes. Det har varit ett lärande på elevernas grund de har själva kommit fram till vad de behöver lära för att kunna beskriva formerna och det är viktigt att det är rätt matteord(annars kan man få utslag 😉 ). Vi lärare har tillsammans i modulen geometri i matematiklyftet fått utmaning för våra tankar och det har utvecklat oss ännu mer. Vi har använt ord och begrepp som vi aldrig gjort innan och vi har också nått betydligt högre nivåer i begreppskunskap.

Elevernas fokus har verkligen varit på lärandet och vi är fortfarande inte klara, nu ska vi utforska de tredimmesionella figurerna. Eleverna ska få veckla ut dem, tillverka egna och fundera på de olika formerna som de sedan består av.
IMG_4052 IMG_4059 IMG_4055

Parallellt har vi en period av träning på att lära sig räkna ut 2-siffriga tal med hjälp av algoritmer i addition och subtraktion. det har varit enbart fokus på strategin inte så mycket på varför man gör som man gör men det har ändå blivit en diskussion om vad de olika siffrorna i talen betyder, helt på elevernas egna initiativ och det har verkligen blivit ett lärande. Eleverna har fått sitta i grupper och tillsammans träna och testa, de har tränat sig på att kommunicera och argumentera.

 

Matematik kommunikation i höggrad!

När man går leende in i klassrummet och ännu mer leende när man går ut efter en timmes matematiklektion mår man så himla bra. Idag var det lektion från matematiklyftet om likhetstecknet som fanns på programmet. Vi startade med en liten uppvärmning med några algebra uttryck:

9 + 3 = X + 4      9 + 3 = 8 + 4                     9 + 3 = 12 + 4                           9 + 3 = 16 + 4

Uppgiften var en repetition från förra veckans lektion så eleverna var insatta i problematiken. Vi tänkte återigen högt tillsammans på hur eleven som löst uppgifterna hade tänkt och hur man skulle kunna förklara för någon annan om hur man gör.

Eleverna är så underbart tydliga och klara på hur man gör när vi diskuterar, de förklarar begrepp och tankar genom att använda matematiska termer.

Lektionen fortsatte lite utanför planen för jag ville se hur långt vi kunde komma eftersom starten gick så bra. Jag fortsatte på det andra talet och utökade på ena sidan likhetstecknet   4 + 9 + 3 = 8 + 4 och undrade vad vi nu skulle göra. Det gick en liten suck genom klassrummet, en härlig suck av förståelse och mot en knäpp fråga(lärare). Flera utbrast rakt ut att man måste göra samma ska på båda sidor om likhetstecknet. Fortsatte att vara lite tramsig och förstod ingenting, de fick vara väldigt tydliga i sin förklaring om vad och varför jag skulle göra som de ville. Nu hade eleverna fått som de ville och det stod
4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4, de var rätt nöjda! Då ställer jag till det igen:

4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4 + 287

Jag är rätt nöjd blev ju snyggt, gick därifrån för att sätta igång resten av arbetet. Det är fullt fokus på tavlan! Eleverna diskuterar lite lågt med varandra, inte alla – en elev sitter med ett leende på läpparna med armen i luften. Någon säger att så stora tal brukar vi inte ha, någon annan tycker att jag ska hämta miniräknare och den leende eleven sitter kvar med armen i luften. Plötsligt säger en röst bara:

– Aha!

Då är det som om en vind går fram genom klassrummet och fler och fler leenden och händer i luften. Jag är lite upptagen och de får aktivt påvisa att de inte är nöjda med min insats på tavlan. jag ger ordet till den första leende eleven som borde vara trött i armen nu;

– Du måste göra samma sak på andra sidan, säger eleven glatt, och förklara tydligt att det ska stå

287 + 4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4 + 287

Någon yttrar att det var taskigt att ta så stort tal, då kan jag inte låta bli att köra en runda till…skriver:

7851 + 287 + 4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4 + 287

och undrar hur de nu ska göra. Längst fram sitter en lite elev och pustar lite tyst:
– Kan du ta och skriva de där 4 siffrorna på andra sidan nu på direkten!

Kompisen vid sidan om förtydligar:

– Nu får du skriva sjutusenåttahundrafemtioett på andra sidan också menar hen.

7851 + 287 + 4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4 + 287 + 7851

I mitt öra klingar dock den där viskningen så mycket högre, eleven har faktiskt precis bevisat att hen kan påvisa likhetstecknets betydelse och skulle kunna göra samma sak själv om hen  hade tal att laborera med. Glädje i ett klassrum!

Nu satte vi igång med arbetet i grupper:
sant eller falsktGrupperna är väl inarbetade och eleverna satte igång med fullt fokus och energi på uppgifterna. Deras uppgift var att hitta intressanta uppgifter som vi var tvungna att hjälpa till med. Rätt kvickt fick de klart för sig att det bara var en uppgift som behövde ändras. Här gick det verkligen så fort att de tydligt påvisade att de inte räknat ut hela uppgifterna utan de hade verkligen jämfört talen på de båda sidorna om likhetstecknet. Vi skrev upp talet som de ville rätta till och lade sedan vår energi på att hitta flera olika lösningar tillsammans. Så många lösningar med härliga kommentarer! 60 minuter ljuvlig kreativ kommunikativ undervisning!
IMG_4640 IMG_4641 IMG_4643

 

 

Mönster & algebra & synligt lärande!

Vi är i starten av ny modul av matematiklyftet i mitt egna arbetslag samtidigt som jag handleder i taluppfattningsmodulen igen med lärare som precis nu startar matematiklyftet. Det ger mig dels en utmaning i att hålla isär de olika modulerna men också en möjlighet till att se gemensamma utgångspunkter. Här har jag redan fått mig en funderare, är det så att man kan starta med vilken modul som helst eller finns det en fördel att starta med en viss modul? Jag kör en helt ny grupp även med algebra modulen, det är lärare som kommit nya eller haft andra uppdrag tidigare på de skolor där man startade matematiklyftet förra läsåret och nu är inne på år 2. Vi har valt att se till att de ligger i fas med sina kollegor för att underlätta arbetet i klasserna. Jag kan redan se att det finns svårigheter i algebra modulen som inte uppstår på samma sätt i taluppfattningsmodulen. Tidigt ska man fylla i lektionsplaneringsprotokoll och observationsprotokoll där det är en fördel om du läst taluppfattnings delen tidigare. Därför har jag nu valt ut några texter som vi tar från den för att det ger en bra introduktion till bla dessa protokoll.

Är det någon mer som har samma erfarenhet?

Mönster är en start för eleverna och mig som lärare till algebra. Dessutom är arbetet med likhetstecknet en väsentlig del här. I en uppstart av ett nygammalt område backar jag alltid för att ge eleverna en chans att väcka och plocka fram de delar som de just nu behöver för att lära nytt. Dessutom har jag mer och mer börjat använda mig av kortare startuppgifter för att vi ska vara fokuserade på rätt saker och kopplar alltid tillbaka innan och efter lektionerna till vår aktuella matris. När arbete synliggörs tillsammans med en bedömning får jag elever som är mer fokuserade och mer med mig i arbetet. Detta är delar som jag egentligen skulle vilja få mer kontroll på, tanken slår mig titt som tätt, tänk om någon utifrån hade kunnat observerat och ge mig fler utmaningar till förtydligande och diskutera om det är så här eller är det bara min känsla.

Sista tiden har jag läst Dylan William, John Hattie och Helen Timperley. flera olika tankar sammanfaller när budskapet landar i mig. Alla är för synligt lärande och ser att undervisningen lärandet sker delvis i cykler där man gör omtag. Värdegrunden och klassrumsklimatet är väldigt väsentligt i lärandet och när vi vill att eleverna kommunicerar och för dialoger om just detta med varandra, ett tillåtande klimat där varje individs åsikter har en plats. Vi lärare måste styra dialogerna och diskussionerna så att det är öppna frågor utan direkta svar, då får vi eleverna att våga tycka till. Samtidigt har jag läst och återkommer ofta till AnneMarie Körlings böcker och blogg som känns så verklighetsnära för den verksamhet vi har. I dialoger med andra lärare är det just bedömningar, värdegrunden och analyser som nu öppnar upp tankar och sätter igång proIMG_4455[1]cesser.

Då dimper det ner en ny bok ”Hjärnkoll på skolan” av Martin Ingvar och Gunilla Eldh, de omnämner den här lilla oskyldiga bloggen som inspiration på hur man kan göra. Glädjande! Tack AnneMarie Körling som gjorde mig uppmärksam och skickade boken! :-)))

På flera håll runt om sitter vi och skapar våra egna sätt att synliggöra lärandet på och jag ställer mig frågan då och då:

Måste vi alla gå igenom processen eller är det så att vi här borde ha tydligare mål för att likvärdigheten ska bli fulländad?

Sammanfattning av de sista matematiklektionerna.

Sista delen av matematikundervisningen handlade till stor del om att mäta/jämföra längder och repetition av de olika områden vi arbetat med under vårterminen. Kreativiteten har flödat och elevernas fokus för lärandet har varit tydligt. Vi lyckades!
åk 1 matris vt

Eleverna fick själva uppskatta sin kunskap utifrån de matriser vi använt oss av. I anslutning till varje matrisbedömning fanns utrymme för att påvisa sin kunskap om man tyckte att det inte framgick av tidigare uppgifter som de hade till hands. Jag måste säga att det rådde febril aktivitet under hela lektionen, det diskuterades vilken nivå olika saker var och de allra flesta var snarare försiktiga i sin egen bedömning än tvärtom. Någon elev jublade till för plötsligt under diskussionen med kompisarna hade någon strategi plötsligt satt sig och förståelse infann sig.åk 1 vt matris 2

När jag gav mig in i arbetet med dessa matriser hade jag inte riktigt vägen klar för mig. Jag var inte själv övertygad om hur vi skulle kunna få till en avslutning där eleverna själva kunde göra en bedömning utifrån matrisen. Även i slutet av årskurs 1 är det svårt att veta hur mycket man kan ge dem och kräva just i dessa bitar men som vanligt så misstar man sig och tror för lite om de där ”ungarna”. För självklart fixade de att göra egna bedömningar och de kunde föra över kunskap från uppgifter till rutorna i matrisen.

Utvecklingen från detta arbete kommer att bli att vi genomför kortare områden där eleverna under själva arbetet mer kan ha sin matris som ett verktyg vilket vi hade när vi arbetade med talen 1-100. Områdena ska vara tydliga från starten och upplägget på lektionerna har vi fått struktur på.

Jag lyssnade på Skolsnack med Ann Pihlgren och fick så mycket bekräftat. Har ni inte lyssnat så gör suveränt! Matematiklyftet har hjälpt oss en bra bit på vägen mot det sätt att undervisa som ger bäst resultat enligt forskningen och som utvecklar kreativitet och tänkande.

Som avslut på terminens arbete gjorde vi en diagnos där eleverna stötte på problem. Frågan vi nu ställer oss är: Vilket är grunden till problemet?
Beror elevernas resultat på att de inte är vana vid färdiga konstruerade uppgifter och då inte kan överföra kunskaperna till dessa eller beror det på att kunskaperna inte sitter?
En underbar utmaning till starten på nästa läsår och matematikundervisningen. Trots detta är känslan bra för i diskussionerna med eleverna var det många; Jasså, Jaha är det så e menar och så visste eleverna genast vad de skulle skriva.

Jag tror på vår undervisning mot målen utan lärobok men kanske är det så att vi ska ta in mer uppgifter som är konstruerade på olika sätt för att påvisa hur det kan se ut. Rent matematiskt resonerar och löser våra elever uppgifter på en betydligt högre nivå än vad vi förväntade oss vid starten och det är härligt!talet 6

Automatisera räkneoperationerna ska vi satsa på och utmana våra tankar att hjälpas åt att berätta hur vi tänker för att det ska gå fortare. Även hur vi lär oss och hur vi tränar för att det ska gå fortare och fortare. Här ytterligare en tanke som uppkommit via twitterdiskussioner! Tack för den!

 

Det är skönt att gå till sommarlov med en  bra känsla i kroppen och knoppen!

Utlovade enhetslådorna!

Vi har byggt upp lådor som vi kallar enhetslådor under vårt matematikprojekt. De innehåller vikt (1+2), Geometri (1+2), längd (1+2), tid och temperatur i 1 låda och volym. Längdlådan innehåller tränings uppgifter även för area. Oavsett åldersgrupp hittar du något användbart i lådorna som utlånas hela till klasserna eller årskurserna. Allt för att inget ska hamna på fel ställe. Alla dessa saker låg förr utspridda lite varstans i olika arbetslag. Vi samlade ihop befintligt material och köpte ytterst lite nytt utöver lådorna som är IKEAs. För att de ska fungera har vi lärare som ansvarar för att de är kompletta och givetvis är vi alla uppmärksamma på om något behöver ersättas.

IMG_0416 IMG_0418
IMG_0417 IMG_0419
IMG_0420 IMG_0421
IMG_0423Lådorna är en av de bästa satsningarna vi gjort! Vi försöker att samla alla nya idéer och uppgifter i respektive låda så att alla kan de del av dem. Uppgifterna är från NCMs strävor, Multimatte, Eldorado, kopieringsunderlag från ett antal olika böcker/pärmar. Vi samlar på oss efterhand och ser till att det förnyas och lever upp till LGR11.IMG_0424 IMG_0425 IMG_0428 IMG_0432
 

Att följa lärande!

Plötsligt kommer den bara den där idéen som verkar så perfekt. Om den sedan är så fantastisk återstår att se när vi testat den ordentligt. Då ska det analyseras och reflekteras över om den var bra.

Vi har under en längre tid arbetat med:

  • talbilder och talfamiljer för talen upp till 10,
  • påvisat och tränat oss på strategier för addition och subtraktion upp till 20,
  • dubbelt och hälften
  • udda och jämna tal

Nu tänker jag att vi ska sätta ord på kunskaperna, vi ska prata ännu mer matte utifrån de kunskaper varje elev har.
Matrisen för bedömning som vi använt ser ut så här:
matris udda jämna tal bla åk1Lektion 1:

Genomgång av vad vi arbetat med uppdatering av de olika moment vi tränat på. Diskussioner i grupper om de olika områdena.
Varje elev reflekterar själv och sätter ord på sin kunskap skriftligt.

Jag sammanställer och sätter ihop grupper.

Lektion 2:

Eleverna ska få ta del av och diskutera tillsammans utifrån sina kunskapsnivåer de olika områdena.
Olika påståenden kommer att leda diskussionerna framåt.
De ska få göra en egen bedömning av var de befinner sig i matrisen vi använt.

Här kommer jag att få möjlighet att sätta mig med de elever som behöver mer träning samtidigt som jag kan utmana de som redan har kommit en bra bit på sin kunskapsväg.

Lektion 3:

Gemensam reflektion och avslutning. Vi sätter tillsammans ord på våra kunskaper.

IMG_2467En tanke på undervisningsupplägg som jag fick under läsningen av Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam. Mina funderingar över om det är ett hållbart upplägg hänger mest samman med elevernas ålder. Jag hade inte tvekat en sekund om vi gjort det i åk 2 eller i åk 3 men nu redan i åk 1 fixar mina elever detta?

Förutsättningen att lyckas ligger i hela träningsproceduren och lektion 1. De är avgörande för om jag kommer att nå fram med mina tankar. Arbetet i grupperna kommer att kräva handledning och bra sammansättning.

Under denna del tänker jag ge eleverna påståenden att reflektera över. De ska inte bara säga om det är sanna eller falska de ska kunna motivera varför. Påståendena tar jag fram utifrån elevernas egna reflektioner som de lämnade in efter första lektionen.

Genom detta arbete hoppas jag att lärandet blir än mer synligt för eleverna. Om eleverna ser sin egen kunskapsutveckling blir de mer aktiva i lärandet och i längden når vi högre kunskapsnivåer.

Ytterligare en aspekt i om det hela blir lyckat eller ej är de värdegrundstankar som vi byggt upp i gruppen. Om de sitter och eleverna kan anamma dem och omsätta dem i verkligheten blir detta ett prov på.

Detta kommer att bli en sista aktion i den aktionsforskning som skett i arbetslaget under läsåret. En kortare rapport kommer att skrivas, utifrån aktionerna som är gjorda och när den är klar hamnar den också här.