Reflektion-tid för eftertanke under matematikbiennalen!

SkärmklippFöreläsningar i ett rätt tajt tempo och mellan det möten med vänner och kollegor – en vanlig dag på en matematikbiennal. Givande, sporrande och inspirerande möten och input. Nu vill man bara få ihop tankarna och organisera upp dem,  omsätta dessa i verkligheten blir en utmaning.

Det blir fler filmer på matematikhandledningen helt klart, fick ny inspiration idag av Karin Wallby, NCM  och Eva Taflin. Det är så mycket som man kan analysera i filmerna som finns i Lärportalen för matematik. En föreläsning som handlade om: Hur utmanas elevers matematiska tänkande? En pushning och lite ny boost, efter ett besök vt 2014 hos Karin, Ulrika Dahlberg och Lena Trygg på NCM i Göteborg hade jag precis samma känsla och det gav en styrka som förhoppningsvis märktes i handledningen av matematiklyftsgrupper. En liten pratstund med Lena blev det under en paus, alltid lika trevligt att mötas och få lite nya inspirerande tankar.

När vi på fredag om en vecka startar bråktema i matematiken ska jag anknyta till förra gången vi arbetade med det med hjälp av cusinairestavar och pappersrektanglar. Fick nya idéer under föreläsning av lärare från Tjärnaskolan i Borlänge om Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Gamla undervisningsområden fick nytändning och det kommer att bindas ihop med arbetet i Mera Favorit Matematik.

Givetvis blev det ett besök hos Camilla, Mimmi och deras kollegor i Studentlitteraturs monter. Det utbyttes tankar och idéer om hur man kan arbeta och vilket stöd som behövs digitalt i materialet Favorit Matematik. Fortfarande står jag för mina tankar i förra blogginlägget, lärkänna ditt läromedel om det ska fungera fullt ut och om du ska kunna använda alla de möjligheter som finns och erbjuds – be om en visning/fortbildning av materialet oavsett vilket du väljer. Nya idéer om utveckling och önskan om innehåll i ett gediget genomtänkt material. Tips – ta alltid Mera Favorit Matematik, ha höga tankar om dina elever! De kan så mycket mer än vad vi tror! Synliggör lärandet!

Tack alla för dagen och möten! Kollegor som Susanne Jönsson från intill liggande kommunen Helsingborg, lunchmöten och inspirationsutställningsdialoger som sätter igång fler tankar om utveckling och möjligheter!

Snart dags för ny dag…..

 

 

Styrkan i lärandet – vikten av att lära känna sitt läromedel!

Oavsett hur vi arbetar så har vi något i ryggen detta kallar jag – ett läromedel. Ett läromedel kan vara så mycket, en färdig bok från ett förlag som någon tänkt igenom, olika delar ur böcker som jag själv plockat ihop och idéer som jag kläckt tillsammans med  kollegor eller själv efter att ha läst eller fått inspiration. Oavsett så måste du lära känna materialet och känna dig trygg med det för att användningen ska bli optimal.

Jag har arbetat länge utan lärobok för eleverna men det betyder inte att jag stått helt utan en läromdelstrygghet. Olika delar ut facklitteratur tillsammans med en rad föreläsningar gav oss styrkan att göra vårt eget material och våga följa våra egna tankar när vi lade upp undervisningen. Den grundade sig självklart i LGR 11 och innan dess LPO 94. Tryggheten i att veta vart vi ville gjorde att vi släppte taget om läroböcker för eleverna och vi var ett team. En enad front med klara tydliga mål som vi klart visade för föräldrar och elever. Teamet hade speciallärare som till en början var med som handledare och stötta i arbetet, målet var högre måluppfyllelse än vad vi nått tidigare. Hårt arbete, men så spännande och kul för vi såg snabbt glädjen och kunskaperna hos eleverna.  Konstant utvecklade vi vår undervisning och höjde oss sakta men säkert. Under åren utvecklades tekniken, vi blev en kommun där man satsade på ”en till en” och  vi försökte även här att ligga i och hitta nya möjligheter. Det var krävande men eftersom resultatet var tydligt och kunskapsnivån bättre så fortsatte vi.

Skolan kom till en punkt där vi kände att lärarnas önskan var att få en likhet coh att kunna stötta varandra och eleverna på ett likvärdigt sätt. Ämnesgrupper tillsattes och vi var på föreläsningar och funderade mycket på hur vi skulle komma till en enad syn på hur lärandet i matematik skulle genomföras. till sist beställde vi hem allt material i matematik som fanns på vår av-central. det jämfördes, checkades av mot LGR 11 och vi var noggranna! När alla sett över alla material enades vi om att försöka få ett förlag att komma och presentera sitt material. Jag var kritisk (under 13 år hade jag och mina kollegor arbetat utan lärobok för elever) och tillsammans skrev vi ner frågor som vi ville ha svar på för vi saknade delar.

favoritmatematik 2favortimattefavoritmatematik 4

 

 

 

Förlaget kom och materialet presenterades, frågor ställdes och de hade svar på allt och de kunde visa oss precis hur det var tänkt. Jag tror att Studentlitteraturs försäljare hade vaga förhoppningar innan han kom till oss på Rebbelberga. Han hade ju försökt på flera mässor att sälja in material till oss och  jag var alltid lika bestämd att vi inte skulle ha ett läromedel för eleverna. Nåja man kan ju alltid ändra sig. Men då ska man veta vad det är man tar emot! Var noga med valet det ska passa dig, skolan, ha anknytning till LGR 11 och eleverna ska kunna använda det på ett enkelt sätt. Skolor och behov är olika, läromedel också. När man använder ett material måste det vara tryggt det ska vara lätt att använda och du ska få med de delar du önskar samtidigt ska det i min undervisning kunna passa alla elever och ha en hög kunskapsnivå.

Vi är nöjda med att ha lärobok till våra elever idag! det har gett oss mycket men vi känner oss också trygga med det. Alla lärare som arbetar med materialet har haft en visning och vi har tillsammans lärt oss hur de olika delarna fungerar och det är en styrka och trygghet.

Idag ser jag också en annan styrka i att ha läroböcker till elever – vi underlättar för föräldrar att vara delaktiga i sina barns lärande på ett annat sätt än när vi undervisade utan, det är också en viktig styrka!

Öppet brev till skolverket och andra intresserade om nya bedömningsunderlagen för åk 1-3

bedömningsstödDet är tryggt med stöd från Skolverket och denna gången tycker jag att det är tydligt. Jag gillar att man gjort tester till avstämningarna i svenska som är otroligt lika Nya språket lyfters avstämningspunkter. Däremot kan jag samtidigt ifrågasätta varför man inte använt NSL rakt av och bara byggt på med testerna som man tycker överensstämmer med punkterna A, B och C. Dessutom om man ska sträva efter nivå D och E borde det kanske finnas tester även till dessa punkter för att likvärdigheten ska öka vid bedömningen.

I matematiken gillar jag de skriftliga testerna och att de finns på 3 olika nivåer i åk 2. De behandlar bara taluppfattningen vilket man tydligt påpekar i materialet. De muntliga testerna är bra i åk 2 som fördjupade diagnoser. Att genomföra alla dessa muntliga diagnoser på samtliga elever i åk 1 & 2 kommer att ta tid värdefull tid som vi borde lägga på undervisning. Jag tror att det räcker att vi har testerna som riktmärken men inte att de ska vara obligatoriska för alla elever. Gör enkla skriftliga tester även för åk 1 som blir obligatoriska och låt oss använda de muntliga testerna som fördjupade kartläggningar. ytterligare tips är att ta in idéer från diagnoserna i Förstå och använda tal – en handbok(FAT) från NCM ocFATh få ökade kunskaper om elevernas taluppfattning, samt knyt era uppgifter till den boken vilket är rätt enkelt och då ger det lärarna en ökad kunskap om hur man kan undervisa vidare mot högre kunskapsnivåer. Här funderar jag på om det är en intresse konflikt, PRIM-gruppen har haft i uppgift att göra uppgifterna till bedömningsunderlaget och FAT har ju NCM stått för.

Jag har jämfört ”dokumentationsmatriserna”  i svenska och matematik och gillar skarpt svenskans, men saknar och förstår inte matematikens ordentligt. I svenskan tycker jag dock att man helt och hållet borde använt sig av NSL som är ett ytterst välgenomtänkt material och definitivt passar in på övriga delar i bedömningsunderlaget och då också ger lärarna ytterligare tips och stöttning i undervisningen genom just NSL underlaget.

Jag har arbetat mycket med matriser med eleverna jag undervisar allt för att förtydliga och få bedömningen formativ på ett enkelt sätt, eleverna kan se nästa utvecklingssteg och har eget fokus på detta. Om man från Skolverket kan ge ut detta i svenska måste ni väl kunna hjälpas oss även i matematiken. Det material som i dagsläget ligger i bedömningsunderlaget saknar matriser med utvecklingssteg och har endast kopplingar till respektive uppgift i testerna i den sammanställning som vi ska använda. Om vi ute på fältet förväntas tydliggöra nästa utvecklingssteg för eleven borde vi väl av Skolverket också kunna få stöd i detta även i matematiken. Vi har under de sista åren försökt få till neutrala matriser som kan användas oavsett hur du undervisar men som kopplar samma det centrala innehållet med kunskapskraven i matematik samtidigt som vi strävar långt förbi minimikraven. Detta har i dags läget gett oss elever som är väldigt aktiva i sitt eget lärande och som utmanar både sig själva och oss i undervisningen. Precis detta som man själv vill uppleva som lärare, men jag önskar stöd och riktlinjer som hjälper mig att få bedömningen likvärdig med övriga lärares.

Jag hopps bli klokare efter veckans Matematikbiennal i Karlstad. Det fanns inte plats på föreläsning som ska hållas om materialet men jag tänker söka upp både Skolverket för att de ska kunna ge mig en bild av detta. Skolverket har goda ambitioner men vi måste också kunna hantera materialet i verksamheterna. Återkommer i frågan! Är det någon som har koll får ni gärna ta kontakt med mig.