Sammanställning av Skolverkets bedömningsstöd åk 1-3 i matematik

Nu äntligen har vi fått klart dokumentet som kan hjälpa oss att se resultaten på skolnivå, gruppnivå och individnivå. Vi har gjort dokumentet så att det färgmarkerar efterhand som du lägger in resultat. detta för att ännu lättare få en snabb översikt.
Skolverket har gjort en film där de presenterar bedömningsstödet, den hittar ni här:

Uppgifterna och mer information om bedömningsstödet hittar man på skolverkets sida. Där finns såväl uppgifter som instruktioner och rättningstips. Länk till sidan.

Dokument följer eleverna under åren och terminerna då de genomför skolverkets bedömningsstöd åk 1-3. Detta dokument ger dig möjlighet att se en översikt på gruppnivå, individ nivå och efter ett tag även skolnivå. De muntliga uppgifterna fyller du i med den bokstav som visar nivån som eleven löst uppgiften på. De skriftliga uppgifterna ska skrivas in på den nivån eleven löst testet på, dessutom med det antal poäng som eleven fick på respektive uppgift. en poäng per uppgift finns det 1 a, b, c och d = 4 poäng. Du ser max poängen i kolumnen. I kolumnerna står det kunskapsinnehåll som svarar mot respektive fråga. Rutorna färgmarkeras automatiskt beroende på vilket resultat som läggs in. Maxpoäng=grönt, färre än hälften =rött och i mitten blir det gult. I kolumn B får du en markering på vilket test eleven genomfört, här är nivå L(lägre)= röd, nivå M(mellannivå)=gul och nivå H(högre)= grön. På rad 2 ser du vilka test som mäter de olika uppgifterna, här gäller det att vara uppmärksam när man lägger in resultaten, så att man lägger in eleven på rätt nivå. I kolumn A lägger man in eleverna i den åk eller klass som man vill se en översikt på. (Förbättringstips mottages gärna maila ulrika.broman@engelholm.se.)

Här hittar du en kopia av den sammanställningsblankett som vi gjort:
Sammanställning för Skolverkets bedömningsunderlag åk 1-3 ma

Lycka till och hoppas att ni har användning för materialet!

Mattesagor och Skolverkets bedömningsstöd

Rivstart under hösten och massor av härligt matematiklärande! Vi har parallellt med undervisningen lärt oss om addition och subtraktion, räknat med pengar och löst både problem och uppgifter med algebra. Ofta har eleverna arbetat tillsammans, diskuterat och resonerat sig fram till lösningar. Vi har använt laborativt material som stöttat eleverna i sina lösningar. Betapedagogs plockmaterial var utmärkt när vi skulle göra egna mattesagor och skriva mattespråket som hörde ihop med elevernas sagor.

Tillsammans med eleverna berättade vi massor av mattesagor och träna på att skriva rätt mattespråk på små whiteboard, alla fick vara aktiva och lära. Detta ska vi göra flera gånger! Vi använde Favorit Matematiks Favoritsida för att få inspiration till mattesagorna.

I starten av åk 1 ska alla elever screenas med hjälp av skolverkets bedömningsstöd. Det ger en bra bild över elevernas kunskaper inom vissa delar av matematiken, men långt ifrån allt. Jag ser det egentligen som en fördel att få sitta en stund med varje elev och lära känna dem lite mer samtidigt som vi lekfullt kan se vad de kan. Tyvärr är det inte lätt att få till rent praktiskt för vem tar hand om övriga elever? Det har därför tagit flera veckor och vi är ännu inte helt klara med testerna. Om vi ska få en tydlig bild på gruppen så behöver vi också kunna sammanställa resultaten på ett sätt så vi kan analysera resultaten. Därför satte jag ihop en excellfil där vi kan fylla i elevernas resultat termin för termin och se hur de utvecklas. Hur många skolor har suttit med samma procedur? Jag önskar att detta hade varit klart från skolverket från början.

 

Öppet brev till skolverket och andra intresserade om nya bedömningsunderlagen för åk 1-3

bedömningsstödDet är tryggt med stöd från Skolverket och denna gången tycker jag att det är tydligt. Jag gillar att man gjort tester till avstämningarna i svenska som är otroligt lika Nya språket lyfters avstämningspunkter. Däremot kan jag samtidigt ifrågasätta varför man inte använt NSL rakt av och bara byggt på med testerna som man tycker överensstämmer med punkterna A, B och C. Dessutom om man ska sträva efter nivå D och E borde det kanske finnas tester även till dessa punkter för att likvärdigheten ska öka vid bedömningen.

I matematiken gillar jag de skriftliga testerna och att de finns på 3 olika nivåer i åk 2. De behandlar bara taluppfattningen vilket man tydligt påpekar i materialet. De muntliga testerna är bra i åk 2 som fördjupade diagnoser. Att genomföra alla dessa muntliga diagnoser på samtliga elever i åk 1 & 2 kommer att ta tid värdefull tid som vi borde lägga på undervisning. Jag tror att det räcker att vi har testerna som riktmärken men inte att de ska vara obligatoriska för alla elever. Gör enkla skriftliga tester även för åk 1 som blir obligatoriska och låt oss använda de muntliga testerna som fördjupade kartläggningar. ytterligare tips är att ta in idéer från diagnoserna i Förstå och använda tal – en handbok(FAT) från NCM ocFATh få ökade kunskaper om elevernas taluppfattning, samt knyt era uppgifter till den boken vilket är rätt enkelt och då ger det lärarna en ökad kunskap om hur man kan undervisa vidare mot högre kunskapsnivåer. Här funderar jag på om det är en intresse konflikt, PRIM-gruppen har haft i uppgift att göra uppgifterna till bedömningsunderlaget och FAT har ju NCM stått för.

Jag har jämfört ”dokumentationsmatriserna”  i svenska och matematik och gillar skarpt svenskans, men saknar och förstår inte matematikens ordentligt. I svenskan tycker jag dock att man helt och hållet borde använt sig av NSL som är ett ytterst välgenomtänkt material och definitivt passar in på övriga delar i bedömningsunderlaget och då också ger lärarna ytterligare tips och stöttning i undervisningen genom just NSL underlaget.

Jag har arbetat mycket med matriser med eleverna jag undervisar allt för att förtydliga och få bedömningen formativ på ett enkelt sätt, eleverna kan se nästa utvecklingssteg och har eget fokus på detta. Om man från Skolverket kan ge ut detta i svenska måste ni väl kunna hjälpas oss även i matematiken. Det material som i dagsläget ligger i bedömningsunderlaget saknar matriser med utvecklingssteg och har endast kopplingar till respektive uppgift i testerna i den sammanställning som vi ska använda. Om vi ute på fältet förväntas tydliggöra nästa utvecklingssteg för eleven borde vi väl av Skolverket också kunna få stöd i detta även i matematiken. Vi har under de sista åren försökt få till neutrala matriser som kan användas oavsett hur du undervisar men som kopplar samma det centrala innehållet med kunskapskraven i matematik samtidigt som vi strävar långt förbi minimikraven. Detta har i dags läget gett oss elever som är väldigt aktiva i sitt eget lärande och som utmanar både sig själva och oss i undervisningen. Precis detta som man själv vill uppleva som lärare, men jag önskar stöd och riktlinjer som hjälper mig att få bedömningen likvärdig med övriga lärares.

Jag hopps bli klokare efter veckans Matematikbiennal i Karlstad. Det fanns inte plats på föreläsning som ska hållas om materialet men jag tänker söka upp både Skolverket för att de ska kunna ge mig en bild av detta. Skolverket har goda ambitioner men vi måste också kunna hantera materialet i verksamheterna. Återkommer i frågan! Är det någon som har koll får ni gärna ta kontakt med mig.

Formativ bedömning och Favorit Matematik

favortimatteNu börjar vi hitta i det gedigna material som Favorit Matematik är. Problemlösningsuppgifterna håller en bra nivå och det är verkligen problem som ger eleverna möjlighet till argumentation och resonemang. Begreppsorden(matteorden) används flitigt av eleverna under lektionerna och de har via den digitala boken tränat på dessa flera gånger. Huvudräkningsuppgifterna gillar jag, just det att de inte bara är tal rakt upp och ner utan utmanar eleverna i begreppen.

Första kapitlet avklarat, eleverna har tränat flitigt, hjälpt varandra och verkligen utmanats i sitt lärande, prov 1 är genomfört och efter det träning för att ge alla en chans att nå lärandemålen som vi satt upp.

Jag var lite rädd, när vi beslöt oss för att testa matematikböcker, att rättandet skulle ta upp för stor del av min tid. Även detta har läromedelsmakarna löst förträffligt och då även så att det passar in i det formativa arbetet där eleverna blir delaktiga i processen. Eleverna har själva kunnat se om deras tränande gått bra om det har blivit rätt svar på uppgifterna. Längst ner på nästan varje sida finns ett antal svar i en färgmarkerad linje, lösningarna på uppgifterna ska ha sitt tal här annars får man ”göra om”, rätta själv! Det som blir tydligt är att en del snabbt såg via dessa tal vad som gått fel i deras egen lösning. Härliga diskussioner uppstod när man hjälptes åt med lösningarna och jämförde tankar.

Dylan Wiliams tankar och nyckelstrategier känns väldigt närvarande i arbetet som vi genomför tillsammans med eleverna. Processen som vi tidigare byggt upp utifrån olika delar finns delvis inbyggd i materialet vilket är arbets- och tidsbesparande.

Fri tolkning av Bedömning i matematikklassrummet, Lärportalen för Matematik, modul algebra åk 4-6 del 3:

Bedömningsprocesser och nyckelstrategier är byggstenar som ska finnas med vid arbetet för att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det som kännetecknar formativ bedömning är att fler aktörer finns att tillgå i klassrummet. Dessa aktörer är läraren, klasskamraterna och eleven själv. Alla behöver samverka för att skapa en god och effektiv undervisning. I en formativ bedömningsprocess finns tre viktiga frågor:
Vart ska vi/eleven?
Var är vi/eleven nu?
Hur tar vi oss dit?

Dessa delar har blivit naturliga i undervisningen dels genom varje lektions uttalade mål om lärande och dels genom elevernas egna engagemang mot målen. Synliga målmatriser finns som man kan se lärandet på men det är lika uttalat i reflektioner under lektionerna.

Wiliam (2011) presenterar fem nyckelstrategier som kan tas som utgångspunkt och användas för formativ bedömning i matematikklassrummet.
Klargör och delge mål och kriterier för framgång:
Sker kontinuerligt både vid start av område och vid varje lektion inför nya delar.
Skapa effektiva klassrumsdiskussioner och andra lärandesituationer som också ger belägg för elevernas kunnande:
Genomgångar med  ”no hands up” och alla delaktiga i resonemang och argument för ny kunskap där regler och strategier lyfts har gett eleverna möjlighet att se olika nivåer både för oss lärare men även för eleverna själva.
Ge eleverna effektiv återkoppling som för dem framåt i sitt lärande:
Upplägget med mer eller mindre eget rättande material har synliggjort och därigenom gett eleverna egen makt över sitt lärande. Frågor och önskemål om vidare eller djupare träningsuppgifter kommer kontinuerligt. Den egna insikten har ökat och önskan om att uppnå nästa nivå är tydligt uttalad hos flera av eleverna(inte alla ännu).
Aktivera eleverna som resurs för varandra i lärandet:
Eleverna diskuterar idag uppgifterna och väljer ofta att ta hjälp av varandra innan de ber oss vuxna, de har börjat se det som en vinst att själva genom samarbete komma vidare. Många kan idag med ord förklara att de genom att förklara för någon eller genom att försöka övertyga någon om att deras tankestrategi är enkel och bra.
Gör eleverna aktiva som ägare av sitt eget lärande:
Definitivt hit vi önskar och stundtals tycker jag mig skymta just detta men det tar tid att få ett klimat där varje elev känner sig trygg i just detta. många är osäkra men de har klart för sig vilken nivå de befinner sig på och de kan ofta förklara att de vill nå kunskaperna på nästa steg och dessutom hur.

Att faktiskt få arbeta med ett material som samspelar med dessa kriterier känns tryggt, betydligt tryggare än jag vågat hoppas på. Däremot är jag en kritisk granskare och hoppar utan att blinka över delar som just nu inte främjar mina elevers sätt att tänka. Huvudsaken är att eleverna har hållbara strategier, vi behöver inte utmana dessa om de är bra. Någon elev har fått testa på utmaningar och nya strategier men inte många.

Nu ger vi oss ikast med nästa kapitel och har rivstartat! återkommer…..

Diagnoser som formativ målstyrd undervisning!

Vi rusar fram och lärandet är i fokus!

100 rutanLäromedel är bara material för att kunna träna. Målen för lärandet måste vi sätta utifrån varje elevs nuläge oavsett vad vi använder oss av när nya kunskaper ska tränas. allt behöver tränas på flera gånger och repetition är skönt för många i små doser. För att få kunskaper om nuläge funderade vi på om vi skulle starta med provet för kapitel 1 som vi hade som arbetsområde, men vi valde denna gången att vänta med det. Istället följde vi skolans screeningsplan(den är under revidering därav funderingarna).

Måste säga att jag levde lite i ett ”lyckorus” förra veckan. Vi gör FAT- diagnoser(Förstå och använda tal) på våra elever när läsåret startar i alla årskurser. Ska vi kunna arbeta formativt måste vi veta utgångsläget och sedan kunna arbeta med kunskaperna för att nå målet för varje individ. Sagt och gjort, diagnoserna genomfördes av mina kollegor som efteråt hade en uppfattning om att det verkade svårt. Jag tog mig an rättningen, lite egoistiskt för jag var så nyfiken. Elev efter elev hade presterat så mycket bättre än vi anat! Diagrammen som växte fram all eftersom jag skrev in resultaten i excelfilen visade fantastiska resultat och jag bokstavligen log mig igenom rättningen med lite jublande här och där. Så himla härligt att se hur deras lärande utvecklats och vilken talförståelse som de har. Självklart har vi områden som vi måste träna vidare på men vi har flera områden som redan sitter. Eleverna kommer utifrån resultat nu att få göra även FAT-diagnoserna för åk 4 för att vi ska hitta utmaningar för alla elever.

Tydlighet och synlighet i lärandet för oss som undervisar och våra elever tror jag är ett vinnande koncept. Vi har varit mycket tydliga med vad vi förväntar oss av eleverna när de tränar och de har fått tid till träning och de har fått många representationer för tal. Att kunna ge varje individ kunskaper på flera olika sätt inom talen 0-20 är A & O både för mig som lärare och för mina elever även om de inte alltid kan förklara det. I och med att de fått strategier att bygga sitt tänkande på har vi också fått möjlighet att leda dem in på de egna tankarna. De har idag flera olika sätt att tänka på och vår uppgift är att stötta dem vidare i dessa. Varje elev har kunnat hitta sitt sätt, individuellt vilket är tydligt när vi kommunicerar matematik. Ofta får vi spontant flera olika tankebanor vid muntligt resonemang vilket jag älskar. Som lärare kan jag nu antingen välja att utmana dem eller att ge dem lugn i sitt tränande tillsammans med andra elever med samma tankar.  Att få utmana sina tankar genom att arbeta tillsammans med någon som tänker på ett annorlunda sätt ger högre matematiskt kunnande och utvecklar eleverna.

FATHär hittar ni mer om hur vi arbetar med diagnoserna i Ängelholms kommun och mall till excelfilen. Successivt när man skriver in resultat kommer spindeldiagram på uppgiftsnivå och stapel diagram på summan fram.

http://pedagogskanenordvast.se/fat-diagnoserna-ett-verktyg-analys-och-bedomning/

Favorit Matematik!

Man ska vara kritisk och granska läromedel! Det har jag varit och gjort länge! Vi har under flera år (ca 12!) arbetat utan lärobok för eleverna vilket varit skönt och mindre stressigt än vad jag kände tidigare. Att rätta matteböcker är ju inte så värst kul och inspirerande, det tar ju så mycket tid!

De förlag som försökt sälja på mig böcker på mässor vet precis hur kritisk jag varit, det har nog nästan synts utanpå.(Säkert svartlistad både pga bloggen och min argumentation mot just elevböcker.) Så kom uppdraget med likvärdig undervisning och screening på vår skola, dessutom önskan om enklare möjligheter för föräldrar att vara delaktiga. Det tillsattes ämnesgrupper i svenska, engelska och så matematik. Min roll i matematikgruppen var rätt given och det var med positiv energi som vi satte igång ett gediget och svårt arbete. Främst var målet likvärdig bedömning och att få en gemensam matematikundervisning. Vi vände ut och in på oss själva utan att komma så värst långt. Då ändrade vi riktning!

Vi kände att vi var tvungna att utgå från något, kanske någon form av läromedel, i alla fall lärarstöd. Vi tittade på det mesta, beställde hem ex och granskade, men vi saknade hela tiden något.  Tillsist beställde vi hem alla årskursers böcker av några läromedel som vi ändå tyckt om. Kan tänka mig hur min grupp tänkte för min kommentar var nog hela tiden:

– Ok, men jag ska inte ha lärobok!

favoritmatematik 2Nu står jag här med Favorit Matematiks Mera läroböcker till varje elev och är totalt såld och då har vi inte ens börjat! Ja, man kan lugnt säga att när vi väl fick till en presentation av läromedlet så fanns alla delar som vi saknat där. Nu ska det bara sätta sig och jag lovar att vara kritisk trots att jag nu är lite lyrisk. Ett komplett läromedel som ständigt utvecklas önskades. Jag tror och hoppas att vi gjort ett val som kommer att utveckla våra elever till högre kunskaper inom matematiken.

Idag hade vi visning av Camilla, Mimmi och Peter från Studentlitteratur för alla lärare som ska arbeta med läroböckerna på Rebbelberga skola. Det var tyst länge och fullt fokus på genomgången som behövs för att man ska kunna få kunskap om hur många otroliga möjligheter som finns. Det hördes mest…

– Finns det också! 😀 …..
– Men problemlösningen har ni ju inte med?!
Svar:
– Jodå! Det finns här! Till varje moment!

Det känns bra. Vi ska utvärdera konstant och inte glömma bort lärandets fokus.

Jag kommer att arbeta fram matriser till de olika områden/kapitel som vi arbetar med i åk 3 (hinner jag så kommer det även för åk 1 och 2!) dessa lägger jag här i bloggen under ny flik. Upplägg över arbetsgång kommer att nämnas utifrån elevernas arbete i klassrummet.

Det ska bli spännande att få sätta igång med eleverna och på onsdag så kör vi igång! Det kommer mera…..

 

 

Övertalad, nästan övertygad!

Min vision om hur en skola fungerar ligger till grund för att jag nu tagit ett steg jag inte trodde på för bara några dagar sedan.
Först lite av mina tankar…

Eleverna ska inte vara beroende av vilket arbetslag eller vilka lärare de går hos. Vi måste kunna säga: Så här arbetar vi! En trygghet i skolans vision och den värdegrund vi tillsammans sätter så väl i undervisningen som i bemötande.

Det skär i mig när jag hör föräldrar fundera och prata om var/hos vem/vilka deras små barn kommer att hamna. Jag vill arbeta på en skola där vi tillsammans står på samma grund, ger eleverna samma upplevelser och ser på lärande på samma sätt. För mig är det värdefullt att vi ser eleverna som allas elever – skolans elever!

Så till fakta och summering av ett läsårs arbete med matematikgruppen:

Visionen och syftet var att skapa en gemensam bedömningsgrund, se över läromedel och screeningmaterial så att vi fick en helhet och enighet på skolan. Ett arbete som vi startade med öppna sinne men också en del funderingar. Det kändes stort, på gränsen till övermäktigt men ändå hade vi en vision om att lyckas. Under första tillfället satte vi oss in i skolverkets bedömningsmaterial och via RUC (Regionalt utvecklingscenter) i Halmstad fick vi en föreläsning där önskan var just information om materialet. Vi avvaktade och åkte i slutet av januari på en föreläsning med stora förväntningar. Tyvärr blev det platt fall, vi var minst lika förvirrade vad det gällde materialet men också i en ny fas, vi var själva tvungna att ta oss vidare. Förmågorna lyftes, vi arbetade i dokument via GAFE tillsammans och vi var kreativa dagen efter föreläsningen. Ingen av oss var helnöjd, resultatet var otydligt för de yngre eleverna och även på mellanstadienivå var vi osäkra på just tydligheten mot eleverna. Vad vi skulle bedöma är inget konstigt men ht 2014 åk2 nr 1just HURet och hur vi gör det synligt för eleverna brottades vi med. Någon dag passerade och vi blickade mot nya matriser, bl a matriser som vi i mitt eget arbetslag redan använt (som ni ser delar av i bloggen). Kunde vi via dessa tänka om, få en likhet i tänket som våra kollegor i svenskgruppen lagt upp? Jag och Sarah (en kollega i matematikgruppen som jobbar med de yngre barnen) satte oss och började formulera om och till, sakta byggde vi upp en fungerande matris som vi skulle kunna få att fungera genom att den i starten fick vara et arbetsmaterial som anpassas efterhand.

Nästa träff i gruppen skulle handla om läromedel och screeningmaterial. En kollega hade beställt allt som fanns på SLI.se för att vi skulle kunna titta ordentligt, jämföra innehåll, svårighetsgrad mm. Vi hade  samlat ihop allt material som vi hittade på lågstadiet över olika läromedel. Sedan tidigare har vi på Rebbelberga skola full uppsättning lärarhandledningar och läroböcker i Eldorado från Natur&Kultur från åk F till åk 6. Vi är väldigt nöjda med nivån på undervisningen och lärandet som detta läromedel håller, men ser också svårigheter för våra sva-elever eftersom läromedlet kräver hög läsförståelse och ordförståelse. Under en stund bläddrade vi fram och tillbaka i de olika böcker täckte i stort sett hela konferensbordet, men vi insåg rätt fort att vi alla hela tiden kom tillbaka till ett och samma läromedel. Vi hade fokus talförståelse för det är oftast den delen eleverna behöver struktur och färdighetsträning i, övriga delar i matematiken känner vi oss säkra på att vi ändå får in i undervisningen och på en rätt hög nivå bl a genom att alla lärare fått kollegial fortbildning via matematiklyftet.
eldorado 2 eldorado 5 favoritmatematik 2 favoritmatematik 4 Nu var det Favorit matematik från Studentlitteratur som vi alla landade tillbaka i, ett läromedel som kändes komplett i talförståelse men vi saknade några andra delar. Vi har flera av oss varit i kontakt med deras försäljare, Peter Falkheden, i andra sammanhang så vi tog snabbt kontakt med honom och fick ett möte inbokat, bara några dagar efter, där vi skulle få materialet presenterat för oss. En måndag för 2 veckor sedan kom Peter och hade en presentation om hela materialet. (Han var lika medveten som mina kollegor om min inställning till läromedel i de lägre åldrarna.) Plötsligt öppnades ett läromedel som via digitala möjligheter svarade på alla våra frågor,många kritiska sådana, delarna som vi saknat fanns såklart med. Själv hade jag under ett läsår suttit på lärarhandledningar i åk 2 som var en större guldgruva än jag under året anat, för jag hade ju varit fullt nöjd med det vi hittade i kopieringsunderlag mm. Vi fick en visning av ett läromedel som hade allt, färdiga ”tavlor” vid lektioners uppstart – man behövde inte längre lägga tid på att hitta rätt smartboard produkter, huvudräkningsuppgifter kontinuerligt, problemlösning, kontinuerligt finns summativa tester = screening möjligheter, varje uppslag har via lärarhandledningen kopplat extra träning via kopieringsunderlag, mm. Det kändes som om listan blev längre och längre över de saker vi önskade och möjligheterna otroliga. Dessutom kändes materialet tydligt för de elever som ännu är nya i svenska språket.

Här satt jag alltså med kollegor och en försäljare, Peter Falkheden, och var plötsligt överväldigad över ett läromedels möjligheter. Jag som är skeptisk till läromedel började känna att –  ja, men det kanske ändå kunde vara skönt. Senast dagarna innan hade jag ifrågasatt i socialamedier varför man i åk 1-3 behövde läromedel i matematik….Ajdå! Men man måste Våga! Våga ändra på sig, våga testa något nytt! Våga förändra sina åsikter!

Det som övertygade mig var framför allt Favorit matematiks möjligheter, som är en bråkdel om man inte satt sig in i allt som finns digitalt. Dessutom önskade vi en likhet på skolan. En likhet som gav eleverna samma grund och möjligheter. Screeningmaterial hade vi i form av ”Förstå och använda tal” men vi saknade en helhet och mer kontinuerlig screening. Allt fanns nu i materialet så vi hittade en helhet. I processen fanns speciallärare, lärare från både 4-6 och 1-3 så alla typer av lärare var representerade, dessutom arbetar jag själv till viss del som matematikutvecklare i kommunen. Vi presenterade våra tankar för vår rektor, Stig Hasselgård, och efter snabb dragning på konferens där lärarna i de olika arbetslagen fått säga sitt via ett GAFEdokument och en kortare överläggning så var satsningen ett faktum. Vi kommer att gå in och under ett läsår arbeta efter Favoritmatematik i åk 1-5. Åk 1 kommer att använda lärarhandeldningarna men inte elevböckerna övriga kommer att ha Favoritmatematiks Mera-bok för respektive årskurs. Det kommer bli ett år som ska utvärderas efter konstens alla regler för målet och visionen är högre måluppfyllelse och alla elever ska nå  målen. Vi tänker oss nog att vi successivt kommer att följa upp och prata om hur vi upplever läromedlet och dess funktioner.

Jag kommer att försöka blogga kontinuerligt om hur det går här på min blogg, reflektera ärligt över hur det känns, hur det går och hur allt fungerar.

IMG_2227Förskoleklassen kommer att till största delen arbeta efter ”Tänka, räkna och resonera” av Görel Sterner bla från NCM. åk 6 fortsätter med Eldorado vilket de eleverna är vana vid sedan åk 1 både utan och med lärobok.

 

Matriser/betyg eller ej – huvudsaken är synligheten av lärandet!

Matriser och betyg klingar så illa i mångas öron speciellt om vi inför det i tidiga åldrar. Ena delen av mig skriker också nej, den andra vill ha tydlighet. För att vi ska få en tydlighet och likvärdighet i vårt land måste det formuleras utvecklingssteg som vi tolkar lika.Jjust nu kan man både inom ett arbetslag och definitivt inom en skola se stora skillnader i tolkningar. Tänk då hur det ser ut i landet! Jag vill tolka rätt, jag vill ge mina elever de förutsättningar de har rätt till!

IMG_4455[1]Efter att ha läst hela boken Hjärnkoll på skolan av Martin Ingvar & Gunilla Eldh så är tankarna många. Här berättar jag om en lite del av tankarna som jag fått.
Jag har sett i min undervisning att via matriser som är tydliga för elever och föräldrar så får vi ett större engagemang. Detta har lett till att eleverna tränar mer effektivt och de har sitt mål klart. De kan också tydligt peka ut var de själva befinner sig och vet nästa steg i sin lärandeprocess. Min roll blir självklar för eleven, de kan också hemma prata och diskutera vad de behöver träna mer på. Flera gånger har elever kommit och själva velat visa att nu kan jag nästa steg! Den lyckan är otrolig både för mig, eleven och dess föräldrar. Detta är belöningen vi lärare får och motivationen som gör slitet värt att fortsätta.

Skolverket borde arbeta fram tydligare utvecklingssteg i alla ämnen och göra dessa lätta att arbeta mot. Vi lärare måste kunna få större hjälp till att göra undervisningens och lärandets mål likvärdiga i hela landet. Oavsett vilken skola vi arbetar på så har eleverna rätt till denna likvärdighet. Sedan om det blir betygsliknande steg eller ej vet jag inte just nu om jag orkar bry mig om, jag vill ha en likvärdighet och hjälp med detta! Jag vill inte ha betyg men jag vill ha utvecklingssteg som NSL(Nya Språket Lyfter) i alla ämnen!(tror jag….) Att detta ska vara så svårt!

Att arbeta fram matriser tar tid, de tolkas sedan av andra, utvecklingsstegen ser olika ut för olika individer, en del vägrar att använda utvecklingssteg för de anser inte att det är bra för eleverna…. Listan kan göras lång på de olika saker som vi nu brottas med och som gör den svenska skolan så olik istället för lik.

Just nu är vi på min skola mitt uppe i ett arbete där vi ska försöka oss på att få till just denna tydlighet och likhet. Det är ett slitsamt arbete som ena stunden går framåt nästa bakåt. Efter att vi i vårt arbetslag haft 2 aktionsforskningar med elevernas lärande i fokus så är tankarna i full gång på hur vi får detta lätt det  ska inte vara så svårt när det ger eleverna så mycket. Vi har fått till matriser i de flesta ämnen och det ger även mig som lärare en översikt över min elevgrupp. Vi använder Fronter som portal för vår elevdokumentation och där blir det verkligen tydligt. Så här kan ett av målen se ut för mig som lärare över en liten del av elevgruppen:
fronterklipp 2
Längst ut till höger ser man hur det ser ut för varje individ som står längst till vänster(nu avidentifierade), men jag får snabbt en bild över hur det ser utt för hela gruppen utan att se på individ nivå.

För en elev och dess föräldrar kan  det se ut så här:
Fronter elev vy
Kan detta verkligen vara skadligt? Är det inte tydligt? Min bedömning av hela ämnet  får en tydlig dokumentation. Den har jag gjort tillsammans med eleverna utifrån deras prestationer.
Vi har använt oss av Nya Språket Lyfter i svenskan och gjort liknande steg som dessa. Där har vi delat upp stegen mellan varje avstämningspunkt och dessutom i olika delar som läsa/skriva/ tala.
Det jag däremot hade önskat var att jag hade kunnat få alla rutor markerade som eleven kan inte bara den sista som den just nu befinner sig i. Det är ett Fronter-problem som vi önskar ska rättas till.

Arbetet med dessa matriser kräver mycket jobb, det ska verkligen vara enkelt att fylla i för eleven och mig som lärare. Jag är allt lite avundsjuk på den hjälp man gett oss i svenskan men som saknas i alla andra ämnen. Det är just detta jobb som vi ska ha en likhet i tycker jag då kommer vår undervisning automatiskt bli likvärdig och likaså kunskaperna hos eleverna i landet. Jag vill ha hjälp med formuleringarna! Här har jag till sist bara slängt in dem utan att för den delen vara 100% nöjd. Jag skulle tillsammans med mina kollegor kunna sitta i timmar, ja till och med dagar, för att få till de ultimata formuleringarna men jag gav upp och tänkte att den biten hjälper nog inte individen i sig. Nu kör vi på dessa mål oavsett. (Målen är några fler än de som syns i bild, kommer på länk en annan dag om det är någon som vill se).

Lite söndagstankar så här i slutet av sportlovet!

Förstå och använda tal – en skatt för diagnos och analys

Förstå och använda talNär samarbete sker i utvecklingssyfte mellan kompetenser av olika slag sker ibland små underverk.

Att få förståelse för varför resultat ska samlas in, att få lärarna uppmärksamma på ”Förstå och använda tal-diagnosernas” syfte och verkan i den egna undervisningen har varit ett uppdrag jag haft under några år både lokalt på den egna skolan och även centralt i kommunen. Det har i omgångar irriterat mig att processen tar så lång tid och återkopplingen med tydliga diagram har inte kunnat levereras tillbaka till lärarna omgående. För att jag som lärare ska kunna se nyttan med ett analysredskap i min undervisning så behöver jag få tillbaka diagram direkt i anslutning till att jag registrerar mina elevers resultat. Då kan jag ta det till min undervisning och omedelbart omsätta det i praktiken.

När man bestämmer sig för att ta hjälp av den kompetens vi har i kommunen på RiKT(=resurs för IKT) och får gehör för tankar och sedan hjälp som visar  på förbättringar som blir så rätt, då blir det glädje och lycka. Att äntligen vara nära att nå mål och vision för ett långt arbete känns så skönt, när man diskuterar och pratar samma språk som ger ett tydligt resultat.

Vad kan bli bättre än att läraren vid inmatning av sina elevers resultat får ett tydligt stapeldiagram för dels hela gruppen, flickor och pojkar för sig och dessutom ett spindeldiagram som påvisar hur stor procent av eleverna som lyckat på varje enskild uppgift?

spindeldigramNu har vi nått fram så detta sker , varje skola kommer att få sin egen mall, de får analysredskap som de direkt kan använda sig av. Vill man se resultaten från sina diagnoser även på vårterminen så är det bara att använda mallen och få fram lika snygga diagram.

Utveckling sker när vi samarbetar över gränserna på alla håll både inom skolor och mellan skolor. Lägger vi in resultaten så de blir synliga för alla kan vi ta lärdom av varandra, hjälpas åt att höja resultaten och följa eleverna i både högre och lägre årskurser.

När vi som arbetar med utveckling av olika slag samarbetar sker även utveckling av den delen. Vi hittar vägar där vi kan hjälpas åt där de olika utvecklingsområdena sammanflätas och ger större och bredare möjligheter genom analyser att öka kompetenserna i verksamheterna.

Det som nu blev resultatet hos oss gör att vi kan tänka i vidare perspektiv och se till att utveckla nya hjälpmedel för lärarnas analysarbete av den egna undervisningen. Ett analysarbete som är viktigt för elevernas individuella kunskapsutveckling i slutänden. När lärare börjar se resultat och utifrån dessa förändrar och utvecklar sin undervisning då får vi chansen att se ett ökat lärande hos eleverna. Kan vi som lärare vara öppna och diskutera våra resultat och samarbeta så blir det ett kollegialt lärande med än större effekter.

Tilläggas till detta ska göras att resultaten samlas in avidentifierade och endast pojke/flicka är skrivet. Varje lärare kan själv däremot ha med namn på sina elever så länge de vill och utifrån detta hantera även individuella skillnader.

Tack till Stig Hasselgård som såg möjligheterna och vinsterna med detta och som nu gjort våra snygga mallar och dessutom fixat till årets resultat väldigt kvickt!

Skolstart fylld med glädje och matematikplanering!

skolstart 2014En skola utan elever är ju ingen skola! Idag fylldes Rebbelberga skola åter av elever och vår bärande idé – Lärande i glädje och gemenskap genomsyrade uppstarten. VMspelare, Ernst och Petra Marklund fick gestalta dessa ord som nu ska binda samman kunskaper, lärande, gemenskap och glädje. Vilken härlig stämning vi får när rektorerna bjuder på sig själva inför en rekordstor publik av elever och föräldrar!

 

En hel vecka har vi haft på oss för att planera och få till schema, lektionsupplägg, möblering, mm innan det var dags. Dessa dagarna är så viktiga för att koppla på oss lärare igen och för att få till en helhet och ett gemensamt tänk såväl inom arbetslaget som på hela skolan.

Själv fick jag en uppstart tillsammans med Ulrica Elisson Grane och Marika Nylund Ek första helgen i augusti då vi sammanstrålade hemma hos Marika i Nyköping. Bloggstunder, värdegrundstrappor, gemensamma tankar om bedömning, ideer sprutades ut och diskuterades antingen stilla sittandes eller under powerwalking i ”Marikas fotspår”. Gemensamt var att vi delade erfarenheter om undervisning mellan oss som om vi jobbat tillsammans i flera år. Mina tankar utvecklades och nya idéer grodde om hur vi skulle kunna gå vidare hos mig i min lilla del av skolvärlden.

Tillsammans med mina kollegor har jag delat upp ansvarsområderna för ämnena och givetvis ligger matematiken bland annat hos mig!  För att komma igång ordentligt har vi tänkt starta med en hel del repetition. Lektionsupplägget är 2*50 minuter på tisdagar i ca 17 elever/grupp, 60 minuter på onsdagar i samma gruppstorlek och 50 minuter på fredagar med ca 13 elever/grupp. Nu i uppstarten vill vi väcka matematiken och tankarna hos eleverna samtidigt som vi vill ha tydliga mål och en bedömning som de är väl insatta i. Vi startar upp med att visa dem upplägget och framför allt gå igenom och diskutera den bedömningsmatris som vi förberett. Här har vi knyckt lite från Ullis skolsida och från våra egna tidigare matriser under åren som gått.(Rätt skönt är det när man ser att det finns stora likheter mellan våra tankar trots att det är några mil mellan Leksand och Ängelholm!) Under föregående år insåg vi/jag att forskningen har rätt, det hjälper när eleverna vet nästa steg när de kan se utvecklingen. Då fokuserar de på lärandet och tränar aktivt för att komma vidare i sitt eget lärande. Är inte helt klar med vad det ska stå i den vänstra kolumnen så kom gärna med förslag….Så här ser vår första matris ut just nu:
ht 2014 åk2 nr 1Ljuvliga skolstart!