Undervisningen i fokus

Nytt läsår i antågande och många visioner, syften och mål ska samlas för att bli vägvisare för vår undervisning. Dessutom ska vi forma undervisning som gynnar elevernas kunskaper på bästa sätt och ligger i den proximala utvecklingnivåns närhet. Viktigast av allt innan eleverna kommer är att hitta en struktur på schemat som möjliggör lärande och ger trygga och glada elever. En liten detalj som tyvärr oftast styrs av så mycket som vi inte kan påverka, men ett fantastiskt strukturerat schema med fokus på eleverna kommer att finnas när de kommer till skolan.

Idag finns det gott om tyckande i sociala medier, bland vänner och bekanta, bland alla kollegor, forskare, politiker och skolmänniskor. Varje skola måste hitta sin vision och sedan arbeta tillsammans mot denna, varje lärare har en klar uppgift i sitt uppdrag att följa riktlinjer som både finns lokalt(skola och kommun) men framför allt från Skolverket, ett arbete som blir så mycket enklare och roligare om vi gör det tillsammans.

I sommar har jag läst flera böcker och kommit fram till att de är överens om det viktigaste. Undervisningen måste planeras väl för att eleverna ska kunna få sitt lärande. Oavsett vilken pedagogik vi väljer så är undervisningen vårt fokus. I min värld borde vi sträva efter att använda så många olika pedagogiker som möjligt, först då har vi en chans att nå varje individ på samma villkor.

I boken ”Framgångsrik undervisning i Matematik” väljer John Hattie tillsammans med övriga författare att ge oss en djupdykning i olika nivåer av lärande: ytlärande, djuplärande och att omsätta lärandet. Valet på vilket vi önskar är väl inte så svårt och jag tror att vi är överens om att det sistnämnda är målet – eleverna ska kunna omsätta sitt lärande först då är vårt mål med undervisningen uppnått. För att nå hit måste vi ge eleverna rätt verktyg på vägen. Strategier för att lösa olika moment, möjlighet till samarbete, diskussioner för att få höra hur andra tänker och de behöver de rätta frågorna och uppgifterna som öppnar upp för gemensamma reflektioner. Lärarna behöver lägga tid på vilka frågor som ska ställas, vilka uppgifter som öppnar upp för gemensamma diskussioner och kräver samarbete. Som lärare är det också inför varje moment viktigt att göra summativa prov för att kunna ge formativa bedömningar och styra undervisningen mot nästa utvecklingsnivå. Läraren måste konstant under lektioner ta med sig av den information som eleverna bjuder på för att kunna ta nästa steg vid lektionen eller vid nästa tillfälle. Olika former av verktyg finns att använda som 2exittickets” för att få en uppfattning om elevernas egna tankar om lektionen och hur de ser på sin kunskap. Detta är bra att använda om man sedan styr nästa undervisningstillfälle efter detta och påvisar för eleverna att man tar hänsyn till deras feedback. Flera av de forskare som idag är synliga inom lärandet säger samma sak, även om de lägger tyngden lite olika.


Verktyg som ”Kooperativt lärande” är inget nytt och har funnit längre men kanske under andra benämningar. Jag vet att jag runt 1995 gick en utbildning som hette SMIL, där eleverna via olika roller skulle genomföra grupparbete mot gemensamma mål. Straxt efter gick vi utbildning i Bifrost och var på besök på den danska skolan som startade projektet, samarbete i olika verkstäder för att få en ämnesintegrerad undervisning. ”Möjligheternas barn i möjligheternas skola” hette boken som vi läste och använde för att sätta oss in i det tematiska arbetet. Jag gillade verkligen arbetet i olika verkstäder där samma innehåll fanns, det gav möjlighet för eleverna att använda flera sinnen inom samma område och det gemensamma lärandet var väldigt synligt. Lesson study och Learning study är ytterligare utbildningar där utvecklingen av undervisningen för att gynna elevernas lärande är i fokus. Jag tycker att flera av samarbetsstrukturerna i ”Kooperativt lärande” är mycket bra och jag önskar att vi kan få dem som delar i vår undervisning i det ämnesområde som vi just nu arbetar runt. En liten rädsla finns att samarbetsstrukturerna inte ses som verktyg utan används separat och inte i ett väl utvalt sammanhang. Elever behöver få påvisat strategier kopplade till rätt sammanhang oavsett vilket ämne vi undervisar. Ska vi göra enkla anteckningar eller planera en berättelse kanske penna och papper är bra men ska vi skriva en berättelse eller sammanfatta en fakta text så är ett digitalt skrivprogram det bästa valet. Dessa val måste vi stötta eleverna i, vi måste också påvisa räknestrategier kopplade till det sammanhang som gäller. Påvisa och tala om de ”oskrivna” tankarna om varför vi gör som vi gör är väldigt viktigt i undervisningen och inget som eleven ska lämnas ensam med. däremot är det viktigt att påvisa olika och att be dem fundera över vilket sätt de valt, vilket är det enklaste, bästa, snabbaste, säkraste…

Lika lite som jag har trott på att olika värdegrundsprogram enskilt kan ge oss elever som känner sig trygga och respektera varandra, lika lite tror jag att verktyg kan förändra elevernas kunskaper. Det måste finnas ett sammanhang till något som gynnar individen, något som eleven ser kan gynna det egna målet. Även värdegrundsarbetet är ett verktyg som vi ska använda oss av i vår undervisning. Vi behöver vara flexibla tusenkonstnärer samtidigt som vi genom all vår erfarenhet och kunskap om elevernas kunskapsnivåer ser till att undervisningen läggs på rätt nivå.

Jag är rädd att vi hoppar på en massa ”kvickfix” utan att ta det till oss i ett sammanhang, vi hamnar i en görande bubbla där vi famlar efter ett halmstrå och griper tag, allt med syftet att utveckla undervisningen. Tyvärr tror jag inte att undervisningen utvecklas utan djupare diskussioner och där verktygen vi har sätts i ett sammanhang för eleverna. Eleverna måste se att det gynnar dem och deras kunskapsinhämtning för att de ska vilja vara en del av sammanhanget. Vi måste som lärare använda de verktyg som är bäst lämpade för undervisningens mål, då kommer eleverna att nå högre nivåer och de kommer att se sammanhanget och förstå att de gynnas av ett gemensamt lärande. Här tycker jag att Skolverket hjälpt oss mycket via sina olika Lärportaler där kurser finns som öppnar upp för just detta och påvisar så många olika verktyg. Samtidigt ger det oss lärare en introduktion och möjlighet till reflektion tillsammans med kollegor.

Ni som önskar jobba med ”Kooperativt lärande” läs också grundboken som har flera viktiga budskap och som också gör kopplingarna till att strukturerna ska in i undervisningen för att gynna eleverna. Här kopplar författarna ihop tankarna i boken med olika undervisningskulturer. Båda böckerna om kooperativt lärande finns hos Studentlitteratur.

Boktips sommaren 2018

Vilken härlig sommarläsning jag har haft! massor av ”feelgood”-böcker blandat med en hel del spänninng och lite nyttig lärande litteratur. Här kommer de böckerna som jag läst:


Böckerna om Emma startar med en pilgrimsvandring i boken ”Under vintergatans alla stjärnor”, vidare med en sommar på Fårö i ”Pensionatet vid världens ände”, efter sommaren är Emma redo för en ny pilgrimsvandring i boken ”Sånger i skymningen” och serien avslutas med ”Änglarna dansar i skymningen”. Läsvärda och mysiga böcker! Även boken ”Liten tvåa med potential” är en mysig berättelse om Sofia som är en storstadstjej skriven av Camilla Davidsson.

Böckerna om Det lilla bageriet är charmiga skildringar från en liten fiskeö i Skottland dit Polly flyr efter konkurs och krasch av sitt äktenskap. Jenny Colgan får till den där härliga stämningen som man mår så bra av att läsa.

”Bokhandeln på Riversidedrive” av Frida Skybäck är en berättelse om en nybliven änka Charlotte som ärver ett hus med en bokhandel och flyr till London för att ta hand om detta.

”Strandcafeet” av Lucy Diamond ger en längtan efter nästa bok i denna tänkta triologi. Jag längtar verkligen efter att få följa Evie Flynn, familjens svarta får som ärver ett café!

Boken ”Det blå mellan himmel och hav” var en rörig berättelse där man hoppade i tid och mellan olika generationer, det gällde verkligen att hänga med. Ingen favorit men den var okej.

Efter tips från en kollega om serien av Jussi Adler-Olsen var jag fast. Fasansfulla gamla olösta mord och försvinnanden har blivit avdelning Qs uppgift att lösa och Carl Mörk gör allt för att lösa dessa med hjälp av sin allt-i-allo Assad. För att ändå läsa någon annan författare tog jag mig an Lina Bengtsdotters debut deckare ”Annabelle”. I den följer man Charlie Lager och hennes kollega i försöket att lösa ett mord i Charlies hemby.

Till sist var ju även jag tvungen att läsa lite nyttiga böcker och dessa 3 kan jag verkligen rekommendera!

Jag har ju också hunnit med allt annat som hör sommaren till, solat, badat, njutit av god mat, bakat bullar och karlskronitiska rågskorpor, målat dörrar…. Men jag älskar att läsa och jag läser fort. 🙂

 

 

Att skapa förutsättningar för lärande!


Ett fantastiskt skönt lov är till ända och det är dags att se framemot de sista veckorna innan sommarlovet. Vi ska knyta ihop säcken, packa och flytta men först ska vi ta se till att undervisa om en massa roliga ämnen.

Matematiken, svenskan och språket ska utvecklas tillsammans med eleverna.  Det viktiga språket kommer att vara vårt viktigaste verktyg att utveckla på så många olika sätt som vi kan för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig kunskap. Språkutvecklande arbete är en del i allt vi undervisar om, oavsett om det är ett basämne eller tema där flera ämnen samarbetar. Vi ska utforska den nya årstid som alltmer visar hur knoppar spricker och blommar, det kommer att vara ett tematiskt arbete som så mycket annat av vår undervisning i de lägre åldrarna.

Jag kommer att lägga mycket av undervisningen på begrepp som är grundläggande för det fortsatta lärandet. I boken ”Tänka, resonera och räkna i förskoleklass” finns det mycket hjälp och struktur att få som stöttar det språkliga lärandet. Jämförelseord och lägesord är viktiga begrepp som eleverna måste kunna, dessa ska vi gnugga lite extra den sista tiden på terminen.  Vi ska ta oss an den sista delen i boken som handlar om Talraden och tallinjen.  Det handlar om att jämföra tal, dela upp tal, se tal, ett mer, ett mindre, två mer, två mindre och utmana oss i problemlösningar tillsammans för att få så många olika representationer som möjligt. Samtidigt ska vi få förståelse för skillnaden på en tallinje och en talrad, se hur tal förhåller sig till varandra och utgå från fem-strukturen.

Vi ska med hjälp av färska bilder(bilden intill är en liten liten del av bilden på kapitel 9) från Studentlitteraturs Favorit Matematik för förskoleklassen prata och få möjlighet att använda dessa ord tillsammans med ett tematiskt arbete om våren. Prata runt bilden, få beskriva bilden, skriva meningar om bilden, räkna saker på bilden, se var på bilden saker finns, hitta på frågor till bilden, räknehändelser – det är bara fantasin och planeringstiden som kan stoppa kreativiteten.(citat från god vän idag 😉 ) Bilderna finns i den digitala lärarhandledningen och berättelsen till kapitlet hänger ihop med bilden. Så ni som har lärarhandledningen kan nu utforska flera bra bilder att samtala runt.

Språklig medvetenhet och ett språkutvecklande arbete är a och o för framgångsrik undervisning. Alla elever behöver detta men på olika sätt. Genom att kommunicera och argumentera så får de reflektera och använda begrepp och nya kunskaper. en del elever kommer att härma och göra efter det som andra elever gör andra kommer att utmana sig själva genom att använda sin nyfunna kunskap. Vi lär på olika sätt och då krävs olika sätt att undervisa på. Här krävs erfarenhet och lyhördhet för varje elevs behov, den så omtalade individualiseringen är nyckeln för att öppna varje kunskapstörstande elev.

Som avslutning en liten charmig rörande story:

För några veckor sedan kom en av våra elever springande och drog i mig, han ville visa något men hade inte språket för att förklara sig. Jag följde med och eleven pekade upp mot en fullt ”blommande” hasselbuske, fascinerad över att det nu hängde gula sprängfyllda hängen från busken intill fotbollsplanen. Med hjälp av en annan elev förklarade jag att det snart väldigt snart skulle komma gröna löv på busken och träden runt omkring. Eleven tittade sig runt på alla träd och började le ett nöjt tacksamt leende. Själv stod jag rörd kvar – en sjuåring som uppmärksammat vad som händer i naturen och nu var lycklig över att ha fått en ny kunskap – det kommer gröna löv på träden. Eleven har inte varit i Sverige och sett de nya gröna löven på våren. I veckan ska vi ta en promenad och se på våren i skogen en liten bit från skolan – vi lär tillsammans. Eleven som förklarade har varit i Sverige lite längre och kunde översätta min svenska så kompisen förstod. Även den eleven var lycklig efteråt av en helt annan anledning än de gula hasselhängena – sin kunskap om språket. Jag var också lycklig och kan fortfarande se och höra vår konversation. Just precis de här stunderna gör att jag älskar mitt jobb fortfarande lär jag om lärande och undervisning för man kan aldrig lära nog så länge världen utvecklas.

 

Matriser/betyg eller ej – huvudsaken är synligheten av lärandet!

Matriser och betyg klingar så illa i mångas öron speciellt om vi inför det i tidiga åldrar. Ena delen av mig skriker också nej, den andra vill ha tydlighet. För att vi ska få en tydlighet och likvärdighet i vårt land måste det formuleras utvecklingssteg som vi tolkar lika.Jjust nu kan man både inom ett arbetslag och definitivt inom en skola se stora skillnader i tolkningar. Tänk då hur det ser ut i landet! Jag vill tolka rätt, jag vill ge mina elever de förutsättningar de har rätt till!

IMG_4455[1]Efter att ha läst hela boken Hjärnkoll på skolan av Martin Ingvar & Gunilla Eldh så är tankarna många. Här berättar jag om en lite del av tankarna som jag fått.
Jag har sett i min undervisning att via matriser som är tydliga för elever och föräldrar så får vi ett större engagemang. Detta har lett till att eleverna tränar mer effektivt och de har sitt mål klart. De kan också tydligt peka ut var de själva befinner sig och vet nästa steg i sin lärandeprocess. Min roll blir självklar för eleven, de kan också hemma prata och diskutera vad de behöver träna mer på. Flera gånger har elever kommit och själva velat visa att nu kan jag nästa steg! Den lyckan är otrolig både för mig, eleven och dess föräldrar. Detta är belöningen vi lärare får och motivationen som gör slitet värt att fortsätta.

Skolverket borde arbeta fram tydligare utvecklingssteg i alla ämnen och göra dessa lätta att arbeta mot. Vi lärare måste kunna få större hjälp till att göra undervisningens och lärandets mål likvärdiga i hela landet. Oavsett vilken skola vi arbetar på så har eleverna rätt till denna likvärdighet. Sedan om det blir betygsliknande steg eller ej vet jag inte just nu om jag orkar bry mig om, jag vill ha en likvärdighet och hjälp med detta! Jag vill inte ha betyg men jag vill ha utvecklingssteg som NSL(Nya Språket Lyfter) i alla ämnen!(tror jag….) Att detta ska vara så svårt!

Att arbeta fram matriser tar tid, de tolkas sedan av andra, utvecklingsstegen ser olika ut för olika individer, en del vägrar att använda utvecklingssteg för de anser inte att det är bra för eleverna…. Listan kan göras lång på de olika saker som vi nu brottas med och som gör den svenska skolan så olik istället för lik.

Just nu är vi på min skola mitt uppe i ett arbete där vi ska försöka oss på att få till just denna tydlighet och likhet. Det är ett slitsamt arbete som ena stunden går framåt nästa bakåt. Efter att vi i vårt arbetslag haft 2 aktionsforskningar med elevernas lärande i fokus så är tankarna i full gång på hur vi får detta lätt det  ska inte vara så svårt när det ger eleverna så mycket. Vi har fått till matriser i de flesta ämnen och det ger även mig som lärare en översikt över min elevgrupp. Vi använder Fronter som portal för vår elevdokumentation och där blir det verkligen tydligt. Så här kan ett av målen se ut för mig som lärare över en liten del av elevgruppen:
fronterklipp 2
Längst ut till höger ser man hur det ser ut för varje individ som står längst till vänster(nu avidentifierade), men jag får snabbt en bild över hur det ser utt för hela gruppen utan att se på individ nivå.

För en elev och dess föräldrar kan  det se ut så här:
Fronter elev vy
Kan detta verkligen vara skadligt? Är det inte tydligt? Min bedömning av hela ämnet  får en tydlig dokumentation. Den har jag gjort tillsammans med eleverna utifrån deras prestationer.
Vi har använt oss av Nya Språket Lyfter i svenskan och gjort liknande steg som dessa. Där har vi delat upp stegen mellan varje avstämningspunkt och dessutom i olika delar som läsa/skriva/ tala.
Det jag däremot hade önskat var att jag hade kunnat få alla rutor markerade som eleven kan inte bara den sista som den just nu befinner sig i. Det är ett Fronter-problem som vi önskar ska rättas till.

Arbetet med dessa matriser kräver mycket jobb, det ska verkligen vara enkelt att fylla i för eleven och mig som lärare. Jag är allt lite avundsjuk på den hjälp man gett oss i svenskan men som saknas i alla andra ämnen. Det är just detta jobb som vi ska ha en likhet i tycker jag då kommer vår undervisning automatiskt bli likvärdig och likaså kunskaperna hos eleverna i landet. Jag vill ha hjälp med formuleringarna! Här har jag till sist bara slängt in dem utan att för den delen vara 100% nöjd. Jag skulle tillsammans med mina kollegor kunna sitta i timmar, ja till och med dagar, för att få till de ultimata formuleringarna men jag gav upp och tänkte att den biten hjälper nog inte individen i sig. Nu kör vi på dessa mål oavsett. (Målen är några fler än de som syns i bild, kommer på länk en annan dag om det är någon som vill se).

Lite söndagstankar så här i slutet av sportlovet!

Att följa lärande!

Plötsligt kommer den bara den där idéen som verkar så perfekt. Om den sedan är så fantastisk återstår att se när vi testat den ordentligt. Då ska det analyseras och reflekteras över om den var bra.

Vi har under en längre tid arbetat med:

  • talbilder och talfamiljer för talen upp till 10,
  • påvisat och tränat oss på strategier för addition och subtraktion upp till 20,
  • dubbelt och hälften
  • udda och jämna tal

Nu tänker jag att vi ska sätta ord på kunskaperna, vi ska prata ännu mer matte utifrån de kunskaper varje elev har.
Matrisen för bedömning som vi använt ser ut så här:
matris udda jämna tal bla åk1Lektion 1:

Genomgång av vad vi arbetat med uppdatering av de olika moment vi tränat på. Diskussioner i grupper om de olika områdena.
Varje elev reflekterar själv och sätter ord på sin kunskap skriftligt.

Jag sammanställer och sätter ihop grupper.

Lektion 2:

Eleverna ska få ta del av och diskutera tillsammans utifrån sina kunskapsnivåer de olika områdena.
Olika påståenden kommer att leda diskussionerna framåt.
De ska få göra en egen bedömning av var de befinner sig i matrisen vi använt.

Här kommer jag att få möjlighet att sätta mig med de elever som behöver mer träning samtidigt som jag kan utmana de som redan har kommit en bra bit på sin kunskapsväg.

Lektion 3:

Gemensam reflektion och avslutning. Vi sätter tillsammans ord på våra kunskaper.

IMG_2467En tanke på undervisningsupplägg som jag fick under läsningen av Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam. Mina funderingar över om det är ett hållbart upplägg hänger mest samman med elevernas ålder. Jag hade inte tvekat en sekund om vi gjort det i åk 2 eller i åk 3 men nu redan i åk 1 fixar mina elever detta?

Förutsättningen att lyckas ligger i hela träningsproceduren och lektion 1. De är avgörande för om jag kommer att nå fram med mina tankar. Arbetet i grupperna kommer att kräva handledning och bra sammansättning.

Under denna del tänker jag ge eleverna påståenden att reflektera över. De ska inte bara säga om det är sanna eller falska de ska kunna motivera varför. Påståendena tar jag fram utifrån elevernas egna reflektioner som de lämnade in efter första lektionen.

Genom detta arbete hoppas jag att lärandet blir än mer synligt för eleverna. Om eleverna ser sin egen kunskapsutveckling blir de mer aktiva i lärandet och i längden når vi högre kunskapsnivåer.

Ytterligare en aspekt i om det hela blir lyckat eller ej är de värdegrundstankar som vi byggt upp i gruppen. Om de sitter och eleverna kan anamma dem och omsätta dem i verkligheten blir detta ett prov på.

Detta kommer att bli en sista aktion i den aktionsforskning som skett i arbetslaget under läsåret. En kortare rapport kommer att skrivas, utifrån aktionerna som är gjorda och när den är klar hamnar den också här.

Min sommarlovsbokhög!

Det ska läsas en del i sommar, jag älskar att läsa. När jag läser går det fort, sidorna swischar bara förbi. Det sker något fotografiskt när jag läser, med endast ett par blickar så är en sida läst så jag hinner med några böcker på en sommar. Jag brukar bygga upp en grund och sedan kan jag ju bara bygga på min hög allt eftersom veckorna går och högen blir mindre.

Sommarläsning 2012  Jobbrelaterad sommarläsning 2012

En av mina absoluta favoriter är ”Vägen till skriftliga omdömen” av Anne-Marie Körling. Den kommer att finnas vid min sida hela sommaren för att jag ska kunna bilda mig mina egna vägar till den formativa bedömningen med mina elever. Lite då och då kommer det att läsas ur den för att tankarna ska få landa.

Detta är bara en del av det som kommer att läsas i sommar så det blir en utökning efterhand som högen får tillökning.