Ny energi och gemensam omtanke!

För någon vecka sedan fick jag ny energi! Ibland kan kortare samtal med en eller flera personer tanka på med positiv energi och plötsligt så ser man möjligheter till nytt igen. Tack till mina inspiratörer!

Visa omtanke om varandra och ge feedback som leder forward. Detta är en ekvation som är svår och samtidigt kräver så lite. Att ge något som du själv behöver ger ringar på vattnet och sprider gemenskap. Ser vi i skolan alla barnen som våra barn ger dem ett leende, hjälper de som behöver det, säger något litet för att skapa kontakt då ser också barnen oss alla på skolan som lärare som ger dem stöd. Arbetslagets lärare kommer att betyda mest men vi kan stötta varandra och ge alla elever något.

En fredageftermiddag när jag storhandlat och är på väg ut från affären kommer en elev från skolan hoppandes efter sin förälder: ”Eleven ser upp och stannar till och ropar:
– Hej, Hej! hälsar eleven glatt och ger mig ett leende.
Ropar sedan till föräldern som gått vidare:
– Henne känner du inte!
– Nej, svarar föräldern och ser sig om och ler mot både mig och barnet.
– Det gör jag! säger eleven stolt och vinkar till mig. ”


En elev som fick ett plåster och rentvättat skrapsår på rasten tidigare under dagen, men i övrigt har vi bara mötts när vi passerat varandra i skolans utrymmen. Så lite som betyder så mycket för oss båda, nu hälsar vi på varandra när vi möts och ofta säger vi något litet till varandra. På rasterna springer eleven ofta förbi och vill ha en kort men ändå kontakt.

Vi måste se alla elever som våra och inte bara de som jag har i min egna klass som mina! Detta kräver samarbete över gränserna, öppna rum och att våga be om hjälp. Öppet klimat där alla utbildade pedagoger hjälps åt blir en styrka. Oavsett vem som råkar vara mentor/klasslärare så är vi vuxna på skolan ansvariga för att ge eleverna utbildning och möjligheter att utvecklas. Vi som jobbar på skolan måste öppna ögonen och se alla både elever och vuxna.

Jag tror på det kollegiala i flera avseenden, vi måste stötta varandra och hjälpas åt. Jag tror att det smittar av sig på eleverna, ser de att vi vuxna samarbetar kommer de att tro på och själva se det som en vinning att hjälpas åt. Under läsåret som varit har vårt arbetslag vuxit sig starkare och starkare, vi har ju mer vi lärt känna varandra lärt oss att stötta och hjälpas åt med både undervisning, elever och arbetsuppgifter. Vi har fått ro i arbetet och det smittar! Vi ser att även eleverna sakta men säkert finner en ro och de ser mer och mer alla elever i årskursen som kompisar och inte bara klassens elever. Tills sist finns önskan om att eleverna ser hela skolans elever som kompisar, då först när de ser sig som ett lag där alla är viktiga har vi nått målet.

Vi vuxna är förebilder och alla vet väl att barn gör inte som man säger de gör det man själv gör! Detta lärandet måste börja tidigt, redan i yngre åldrar under förskoletiden. Både föräldrar och pedagogerna i förskolan och skolan måste hjälpas åt, det fungerar bäst om vi hjälps åt.

Önskar att få fortsätta i detta kollegiala samarbetet som också ger oss en utveckling i undervisningen och en tydlighet mot eleverna att samarbete är viktigt. Jag gillar när eleverna självmant går till vilken vuxen som helst och att vi är så samspelta att vi mer eller mindre ger samma svar oavsett om det är en kunskapsfråga eller en socialt relaterad fråga. Detta kräver diskussioner som utmanar i barnsyn och ett öppet klimat där vi kan och vågar säga vad vi tycker. Jag anser att motargument är det bra för det är då jag utvecklas och det är då jag utmanas i mina egna åsikter. Ett sätt att samarbeta är att även i de yngre åldrarna tänka på ämneskompetens och att dela in eleverna i grupper oavsett klasstillhörighet, inget ska vara statiskt det ska fungera som lärandegrupper. Att som lärare kunna koncentrera sig på att undervisa i färre ämnen men fler elever ger en möjlighet till bättre undervisning och en chans att använda learning study-tekniken för att förbättra undervisningen. Detta kommer att ge både elever och lärare en förbättrad arbetssituation. Samarbetsstrukturer som används ämnesövergripande, som stöttar eleverna och ger dem verktyg i sitt samarbete ger undervisningen en hållbar struktur och likvärdighet som är viktig.

De här tankarna kan man även få att genomsyra undervisningen på hela skolan/rektorsområdet genom kollegiala diskussioner i grupper. Jag tror att om vi hjälps åt från grunden kan vi också få en gemensam känsla och undervisning som stöttar alla elever. Vi måste våga öppna upp och ge möjlighet att lyfta det vi misslyckas med(för det gör vi alla!), när vi ser det som vi behöver förbättra då kan vi utveckla. Här är filmning ett verktyg som är oerhört effektivt och synliggör så mycket. Just nu har vi ett utvecklingsprojekt där vi ska utveckla något som vi ser som ett problem i vår undervisning och vi har genom filmerna fått syn på en hel del saker. Både i innehållet, hur det presenteras, hur eleverna responderar på våra uppgifter och hur undervisningen utvecklas när vi förändrar den. Förändringen behöver inte vara stor men den behöver man hålla i och den har i vårt fall varit ämnesövergripande i form av strukturer som eleverna känner igen. Jag ser fram emot när alla ska synliggöra sina undersökningar och när vi får ta del av varandras lärdomar. Tänk så många undersökta utvecklingsområden vi då får i vårt kollegium (ca 550 elever f-6, ger många lärare som arbetar med sina utvecklingsområden)! Vi lär av varandra och då utvecklas vi tillsammans!


Undervisningen i fokus

Nytt läsår i antågande och många visioner, syften och mål ska samlas för att bli vägvisare för vår undervisning. Dessutom ska vi forma undervisning som gynnar elevernas kunskaper på bästa sätt och ligger i den proximala utvecklingnivåns närhet. Viktigast av allt innan eleverna kommer är att hitta en struktur på schemat som möjliggör lärande och ger trygga och glada elever. En liten detalj som tyvärr oftast styrs av så mycket som vi inte kan påverka, men ett fantastiskt strukturerat schema med fokus på eleverna kommer att finnas när de kommer till skolan.

Idag finns det gott om tyckande i sociala medier, bland vänner och bekanta, bland alla kollegor, forskare, politiker och skolmänniskor. Varje skola måste hitta sin vision och sedan arbeta tillsammans mot denna, varje lärare har en klar uppgift i sitt uppdrag att följa riktlinjer som både finns lokalt(skola och kommun) men framför allt från Skolverket, ett arbete som blir så mycket enklare och roligare om vi gör det tillsammans.

I sommar har jag läst flera böcker och kommit fram till att de är överens om det viktigaste. Undervisningen måste planeras väl för att eleverna ska kunna få sitt lärande. Oavsett vilken pedagogik vi väljer så är undervisningen vårt fokus. I min värld borde vi sträva efter att använda så många olika pedagogiker som möjligt, först då har vi en chans att nå varje individ på samma villkor.

I boken ”Framgångsrik undervisning i Matematik” väljer John Hattie tillsammans med övriga författare att ge oss en djupdykning i olika nivåer av lärande: ytlärande, djuplärande och att omsätta lärandet. Valet på vilket vi önskar är väl inte så svårt och jag tror att vi är överens om att det sistnämnda är målet – eleverna ska kunna omsätta sitt lärande först då är vårt mål med undervisningen uppnått. För att nå hit måste vi ge eleverna rätt verktyg på vägen. Strategier för att lösa olika moment, möjlighet till samarbete, diskussioner för att få höra hur andra tänker och de behöver de rätta frågorna och uppgifterna som öppnar upp för gemensamma reflektioner. Lärarna behöver lägga tid på vilka frågor som ska ställas, vilka uppgifter som öppnar upp för gemensamma diskussioner och kräver samarbete. Som lärare är det också inför varje moment viktigt att göra summativa prov för att kunna ge formativa bedömningar och styra undervisningen mot nästa utvecklingsnivå. Läraren måste konstant under lektioner ta med sig av den information som eleverna bjuder på för att kunna ta nästa steg vid lektionen eller vid nästa tillfälle. Olika former av verktyg finns att använda som 2exittickets” för att få en uppfattning om elevernas egna tankar om lektionen och hur de ser på sin kunskap. Detta är bra att använda om man sedan styr nästa undervisningstillfälle efter detta och påvisar för eleverna att man tar hänsyn till deras feedback. Flera av de forskare som idag är synliga inom lärandet säger samma sak, även om de lägger tyngden lite olika.


Verktyg som ”Kooperativt lärande” är inget nytt och har funnit längre men kanske under andra benämningar. Jag vet att jag runt 1995 gick en utbildning som hette SMIL, där eleverna via olika roller skulle genomföra grupparbete mot gemensamma mål. Straxt efter gick vi utbildning i Bifrost och var på besök på den danska skolan som startade projektet, samarbete i olika verkstäder för att få en ämnesintegrerad undervisning. ”Möjligheternas barn i möjligheternas skola” hette boken som vi läste och använde för att sätta oss in i det tematiska arbetet. Jag gillade verkligen arbetet i olika verkstäder där samma innehåll fanns, det gav möjlighet för eleverna att använda flera sinnen inom samma område och det gemensamma lärandet var väldigt synligt. Lesson study och Learning study är ytterligare utbildningar där utvecklingen av undervisningen för att gynna elevernas lärande är i fokus. Jag tycker att flera av samarbetsstrukturerna i ”Kooperativt lärande” är mycket bra och jag önskar att vi kan få dem som delar i vår undervisning i det ämnesområde som vi just nu arbetar runt. En liten rädsla finns att samarbetsstrukturerna inte ses som verktyg utan används separat och inte i ett väl utvalt sammanhang. Elever behöver få påvisat strategier kopplade till rätt sammanhang oavsett vilket ämne vi undervisar. Ska vi göra enkla anteckningar eller planera en berättelse kanske penna och papper är bra men ska vi skriva en berättelse eller sammanfatta en fakta text så är ett digitalt skrivprogram det bästa valet. Dessa val måste vi stötta eleverna i, vi måste också påvisa räknestrategier kopplade till det sammanhang som gäller. Påvisa och tala om de ”oskrivna” tankarna om varför vi gör som vi gör är väldigt viktigt i undervisningen och inget som eleven ska lämnas ensam med. däremot är det viktigt att påvisa olika och att be dem fundera över vilket sätt de valt, vilket är det enklaste, bästa, snabbaste, säkraste…

Lika lite som jag har trott på att olika värdegrundsprogram enskilt kan ge oss elever som känner sig trygga och respektera varandra, lika lite tror jag att verktyg kan förändra elevernas kunskaper. Det måste finnas ett sammanhang till något som gynnar individen, något som eleven ser kan gynna det egna målet. Även värdegrundsarbetet är ett verktyg som vi ska använda oss av i vår undervisning. Vi behöver vara flexibla tusenkonstnärer samtidigt som vi genom all vår erfarenhet och kunskap om elevernas kunskapsnivåer ser till att undervisningen läggs på rätt nivå.

Jag är rädd att vi hoppar på en massa ”kvickfix” utan att ta det till oss i ett sammanhang, vi hamnar i en görande bubbla där vi famlar efter ett halmstrå och griper tag, allt med syftet att utveckla undervisningen. Tyvärr tror jag inte att undervisningen utvecklas utan djupare diskussioner och där verktygen vi har sätts i ett sammanhang för eleverna. Eleverna måste se att det gynnar dem och deras kunskapsinhämtning för att de ska vilja vara en del av sammanhanget. Vi måste som lärare använda de verktyg som är bäst lämpade för undervisningens mål, då kommer eleverna att nå högre nivåer och de kommer att se sammanhanget och förstå att de gynnas av ett gemensamt lärande. Här tycker jag att Skolverket hjälpt oss mycket via sina olika Lärportaler där kurser finns som öppnar upp för just detta och påvisar så många olika verktyg. Samtidigt ger det oss lärare en introduktion och möjlighet till reflektion tillsammans med kollegor.

Ni som önskar jobba med ”Kooperativt lärande” läs också grundboken som har flera viktiga budskap och som också gör kopplingarna till att strukturerna ska in i undervisningen för att gynna eleverna. Här kopplar författarna ihop tankarna i boken med olika undervisningskulturer. Båda böckerna om kooperativt lärande finns hos Studentlitteratur.

Läraryrket är en vinst

Vi är  många lärare som älskar vårt jobb, som varje dag går till jobbet med glädje. Att få vara en del av elevers kunskapsutveckling och ge dem möjlighet att utvecklas är en vinst. Eleverna ger så mycket av sig själva och de vill lära om det finns förutsättningar för lärande.

Det pratas mycket om oordningen eller elever som frustrerade ”ropar” på hjälp på olika sätt i dagens skola. Stora elevgrupper, lärare som inte räcker till – för få lärare och trånga klassrum/utrymmen ger större möjligheter till konflikter. Det är ett pussel som behöver alla bitar på plats för att det ska fungera. Det är tyvärr inte alls konstigt att vi just nu har turbulens – ekonomin stryps och lärarna förväntas att genomföra samma jobb med fler elever, färre kollegor och sämre material. Vi som jobbar inom skola och barnomsorg önskar inget annat än en trygg plats i lärande för de barn som finns i våra verksamheter. Tyvärr kan vi inte göra det utan förutsättningar och dessa har markant försämrats de sista åren, allt ska fungera till en mycket lägre kostnad. Vi väljer helst material utifrån vad vi anser vara bäst men ofta behöver vi se till kostnaden och ibland välja något billigare alternativ. Skolan ska vara kostnadsfri och alla elever ska kunna få samma möjligheter till kunskap och lärande. När skolans organisation bantar på omkostnader så blir vårt arbete tuffare, miljön blir tuffare och materialet bantas. Det måste finnas gränser men vi har nått en smärtgräns, jag har väl aldrig tidigare jagat suddigumsbitar eller blyertspennstumpar som nu.

Ge oss lärare möjlighet att stötta alla elever, få en trygg och respektfull miljö att lära i.

Lärarjobbet är väldigt skiftande och det finns många delar som måste behärskas. Idag gäller det att vara uppdaterad på IKT-verktyg för att kunna ge eleverna utbildning mot framtiden. Jag jobbar i en kommun där vi har en fantastisk möjlighet och dessa verktyg finns, tyvärr har inte alla lärare och elever denna tillgång på verktyg som ger dem chansen att utvecklas i det ikt-samhälle vi har idag. Likvärdigheten är en önskan!

Ge oss lärare möjlighet att ge våra elever kunskap om framtidens verktyg och möjlighet att redan från starten använda dessa fantastiska verktyg.

Visst finns det tuffa dagar och tuffa beslut eller händelser av olika slag, men varje dag finns det så mycket mer. Leenden, elever som knäcker en lärandekod, kramar, vänliga ord, aktiviteter, gemenskap, trygghet, lärande, möjligheter…. listan kan bli oändlig, det finns ingen dag som är den andra lik.  Konflikter ska vi helst vara utan, finns de så får vi se till att de blir lärande, då brukar de försvinna. Idag finns det verktyg som vi kan ta hjälp av men framför allt handlar det om respekt och trygghet tillsammans, den bygger vi upp och vi skapar den tillsammans. Varje individ måste ses och måste förstå sin del i gruppen, måste respektera andra och sig själv. Fler pedagoger, utbildad personal förenklar och då förbättras också detta arbete, en trygg och respektfull miljö för alla önskar vi alla. Nu kommer väl någon att gå i taket för att jag önskar utbildade pedagoger, men jag står för det! Det är de som är i klassrummet som tillsammans måste bygga upp detta, det är elever och lärare som tillsammans bygger tryggheten och respekten, det  går inte att någon annan kommer och tar över när det är en konflikt mellan elever i gruppen, jag måste som lärare få tid till att bygga gemenskapen i gruppen. Gruppbyggandet  sker såväl i den lilla gruppen som i den stora, i arbetslaget, i stadiet och på skolan tillsammans med utbildade lärare och pedagoger som tillsammans ansvarar för elevernas kunskapsutveckling.

Ge oss möjligheten att få fortsätta ge eleverna en trygg mötesplats i lärande och gemenskap.
Rebbelberga skolas logga som kom fram efter år av kvalitetsarbete och elev och personalmedverkan. Johanna Lundqvist Björn är designer.

DU som har en känsla för att vilja vara med och ge barn och ungdomar en trygg lärande start i sitt skolliv, sin framtid sök till läraryrket!

Du behövs! Jag är stolt och glad att min äldste son har valt yrket, han har idag 1 år kvar tills han kommer ut på arbetsmarknaden som färdig mellanstadielärare. Jag hoppas att han kommer att trivas och ha roligt på jobbet! Efter 26,5 år i yrket går jag fortfarande med glädje till jobbet, med en förhoppning om att göra en härlig dag för skolans elever och oss i personalen. Jag vill fortfarande vara en del av undervisningen även om jag genom åren haft andra uppdrag som handledning och matematikutveckling.

Utveckling inom skolan är viktigt och måste ges tid. Det är i diskussioner med varandra utifrån vetenskapliga texter som vi får en utveckling mot ökat lärande som ligger hand i hand med samhällets utveckling. Kompetensutveckling kräver intresse, gemensamma satsningar och kollegiala diskussioner på flera plan. Att få ”grotta ner sig” i ny kunskap(eller bara omdefinierad kanske fördjupad kunskap, vilket mycket är idag) tillsammans med andra och sedan testa hur vi på bästa sätt överför vår kunskap till elevernas undervisning ger ett lyft till undervisningen. Här har skolverket börjat bygga upp en bank med material till oss lärare där vi kan få kompetensutveckling inom flera olika områden och ämnen på LÄRPORTALEN. Dessa kurser och all annan vetenskaplig litteratur ger oss fortbildning. Litteratur som ger mig som lärare ny kunskap eller fördjupad kunskap finns det gott om, både lätt läst och på en högre nivå. All litteratur och allt som skrivs är inte nytt för även inom skolans värld så går vi fram och tillbaka beroende på hur pendeln ser på kunskaper. Välj med omsorg det du läser, välj med omsorg när du förändrar men gör det med en trygghet och gemenskap så blir det så mycket enklare. Allt behöver jag inte gilla eller hålla med om men jag väljer att göra det bästa utifrån de lagar och allmänna råd som jag ska följa som lärare.

Som lärare måste du konstant se till att förbättra och utvärdera den egna undervisningen. Om jag planerat undervisningen tillsammans med andra blir detta arbete så mycket bättre, klokare, djupare och enklare. Vi är flera som gemensamt kan lyfta undervisningen till nästa steg utifrån den kunskap vi fått på lektionerna. Elever visar tydligt under lektioner om de är med, om de behöver utmaningar, om de behöver utvecklade förklaringar, om de behöver mer tid…. Min bild av bra undervisning sker när vi antingen genomför samma undervisning i olika klassrum eller när vi undervisar tillsammans i samma klassrum. Det senare har jag fått vara en del av i flera år vilket var väldigt lyckat och eleverna såg vi som våra inte som dina eller mina, vi hade ett gemensamt ansvar även om det fanns en specifik lärare som var mentor för eleven/eleverna. Ska vi dessutom få eleverna att respektera varandra och kunna arbeta i grupp så bör detta synas även bland oss vuxna. Den gemenskap jag får tillsammans med mina kollegor både i arbetslaget, på stadiet och på skolan får mig att må bra och jag lär mig något nytt varje dag. Det ger oss en gemensam väg att undervisa mot. Vi kan alla påverka och se till att det finns glädje och gemenskap, då får vi en trygg miljö för lärande.

Ge oss möjligheten att utveckla och ge eleverna den absolut bästa undervisningen för dem just nu.

Undervisa och se framgång i lärandet hos eleverna ger mig styrka men också en glädje som gör att jag varje dag trivs med mitt jobb. Tack alla elever och föräldrar som ger oss möjlighet att få vara en del av kunskapsutvecklingen och uppväxten av era barn tillsammans med er.

Ge alla föräldrar och elever möjligheten att få den bästa skolan oavsett vilken skola man går i.

Tänk om vi kunde lyfta alla underbara lärare och deras arbete och få detta att genomsyra media.

Läraryrket är en fantastisk vinst!

En inspirerande matematikbiennal i backspegeln

Fullt med matematikinspiratörer, matematiklärare och forskare möttes under 2 dagar i Karlstad på en matematikbiennal. För min del var det sjunde gången jag hade möjligheten att få lyssna på föreläsare och samtala med andra kollegor från olika områden och delar av vårt avlånga land. Jag åkte iväg med höga förväntningar som verkligen infriades denna gången, det var hög nivå på årets biennal, ett urval som verkligen gjorts med omsorg.

För min del valde jag att lyssna på följande olika inspiratörer:

MAM – mestre Ambisiös matematikundervisning, Laering for laerer og elever
med Svein H Torkildsen, Trondheim

Upptäck Singapore Math och hur modellen används i svenska klassrum
med Pia Agardh och  Josefine Rejler

Textuppgifter med Singapore-metoden för åk 1-5
med Doris Lindberg, Stockholm

Matematisera mera – att styra och stötta det matematiska samtalet
med Cecilia Kilhamn, Göteborg

Nyanländas lärande i matematik
med Saman Abdoka, Eskilstuna

STL, digitala verktyg som hävstång för lärande i matematik
med Anna Pilebro Bryngelsson, Frida Lindell, Sollentuna

Det aktiva matematikklassrummet
med Åsa Brorsson, Mölndal

Att undervisa i matematik med digitala verktyg
med Ulrika Ryan, Malmö

En undervisningsmodell för taluppfattning i lågstadiet
med Ola Helenius, Göteborg, Anna Ida Säfström; Halmstad, Görel Sterner, Göteborg

Så många olika föreläsningar och ändå fanns det en röd tråd genom alla. En lyckad undervisning handlar om struktur och om att vara förberedd. Att tänka cykliskt  runt undervisningen och ge eleverna en igenkänning stärker lärandet. Här kommer mina tankar efter dagarna i Karlstad.

Läraren styr i klassrummet, ser till att samtalet flyter och att eleverna lär sig kommunicera i matematik, lärandet i matematik sker genom kommunikation. Läraren genomför – ORKESTRERING, ett nytt ord/begrepp som sätter fingret på lärarrollen i klassrummet. Flera av föreläsarna poängterade just detta, vikten av att styra och leda undervisningen och dialogen i klassrummet. Att använda olika sätt så att alla elever får möjlighet att samtala, ha en lärkompis som eleven känner sig trygg med, parvis och sedan återkoppla tillsammans för att se det gemensamma lärandet.

I boken ”Tänka, resonera och räkna finns en cirkulär arbetsgång som i stort sätt är hållbar oavsett med vilken ålder du arbetar. På bilden har jag förändrat strukturen i undervisningens upplägg för att passa in i den i mitt tänk. Jag tycker att det är bra att ha en tanke som jag vet hjälper mig att följa eleverna och att få in alla olika delar i undervisningen. Det är inte alltid som upplägget påbörjas och avslutas under en lektion men en sekvens/del får ofta en cirkulär gång.

Givetvis finns det vissa moment som kan vara ren träning men de behöver ändå en start tillsammans för att få med alla elever och öppna upp tankarna mot matematiken. Att under träning då och då knyta ihop och fundera högt tillsammans ger eleverna stöttning och de kan hitta strategier som stärker dem.

Singaporemetoden arbetar mycket med struktur och genom problemlösning får eleverna lösa problem tillsammans och diskutera aktivt. Man visar lösningar, diskuterar hållbarhet, testar varandras strategier och modellerar. Ca 2/3 av undervisningen sker tillsammans. I stort sett så stämmer ovanstående även här. Man delar in undervisningen i huvudräkning, problemlösning och taluppfattning.

Att ha små små hjälpmedel under lektioner för att inte störa är värdefullt. Tex istället för handuppräckning när du förstår kan man ha färgkoder som trafikljus el liknande, men jag gillade ”tumme upp” som Cecilia Kilhamn visade i några filmer. Så enkelt helt tyst och knappt synligt för omgivningen. Cecilia visade också på vitsen med att läraren skulle dirigera i klassrummet. Dirigenten flyter runt och lyssnar in under lektionen för att sedan kunna knyta samman. Ge eleverna små återkopplingar genom att ta upp deras tankar i sitt eget resonemang. Viktigt att ta med dem i samtalet.

Saman Abdoka tog oss in på en snabb rundvandring i de nyanländas matematik. Små tips för att ge förståelse för varför elever kanske räknar ut tal på ett visst sätt eller varför de skriver tid på ett helt annat sätt än vad vi gör. Att komma till Sverige och förstå att man kan skriva 2,5 kg men inte 2,5 kr, det är ju precis samma sak egentligen för en nolla i slutet påverkar ju inte i detta fallet talet.En insyn att det finns en uppsjö av olikheter på skolgång hos eleverna. Hur vi tex säger talen mellan 11 – 99, vilken struktur språken har. Jag hade gärna lyssnat ännu längre på Saman Abdoka för att kunna ta till mig allt han kunde dela med sig av. Ett stöd för att hjälpa oss förstå våra nyanlända elever. Hur många lärare sorterar bort de ord i textuppgifter som inte är matematiska och som inte behövs för att lösa uppgiften?

STL- skriva sig till lärande i matematik, är ett sätt att dokumentera elevernas kunnande och de utmanas när de måste sätta ord på sitt lärande. Det här kommer jag att ta till mig och utnyttja i vissa moment. Även här var det strukturen i undervisningen som gav kunskapsutveckling. Det kommer att bli flera samtal med Frida Lindell om detta!

Att avsluta föreläsningarna med en fortsättning på boken ”Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen” av Ola Helenius och Anna Ida Säfström med Görel Sterner som sufflerade vid behov var en höjdpunkt. Deras tankar tar jag med mig direkt och tänker utnyttja redan under våren i åk 1.

Sammanfattningen av Matematikbiennalen i Karlstad 2018 är verkligen bra! En överraskande hög nivå och även om inte allt var nytt och flera saker som man nickade åt så är det just igenkänningen av de viktiga delarna i undervisningen som jag tar med mig! Samtala med eleverna följ en struktur och återkoppla med strategier som eleverna behöver för sitt lärande, låt dem undersöka men knyt ihop delarna tillsammans och låt eleverna även få sätta ord på sin kunskap.

(Kanske blir det så småningom fördjupande inlägg om några av delarna i detta inlägg.)

Matematikutveckling när den är som bäst!

Redan för några veckor sedan startade processen inom mig. Mina tankar på årets satsning på matematiklärandet i förskoleklass började landa och analyserna var i fullgång. Känslan av att vi lyckats lyfta elevernas kunskaper högt över förväntan blev starkare och starkare. Vi hade fått svart på vitt att arbetssättet var lyckat, tidigare års erfarenheter fick plötsligt ett kvitto. Den skolan som var först ut och där önskan om fortbildning i matematik kom från pedagogerna själva kommer också indirekt att få ett kvitto på att deras intuition är helt rätt – Villanskolans personal gav mig en utmaning och väldigt mycket lärande i förskoleklassens pedagogik. De kunde dessutom med sina tidigare erfarenheter i undervisningen i matematik se den nya lärarhandledningens vinster och de kunde få den att samverka med övriga delar som de redan sett lärandevinster på.

När man ser elevernas lärande formativt i arbetet så ökar man deras möjlighet till befästande av kunskaper. Effektivt och direkt kan man ge dem feedback som leder dem framåt och samtidigt tappar vi inte fart utan sammanhållningen i gruppen kan fortsätta. Dessutom kan du som lärare ge varje elev individuella utmaningar. Detta har vi i år lyckats med i den tidiga matematikinlärningen. När förändringsprocenten sticker ut och vi kan se ett lyckat ökat lärande så har undervisningen varit lyckad. Vi har fått till de små stunderna av extra tid till en del av eleverna, den lilla tid som gett dem ett ökat lärande. Lärandet som vi lägger som grund i tidiga år ger dessutom hållbara resultat – WOW känsla.


Nu ska vi under åk 1 till hösten bygga vidare på de kunskaper som eleverna skaffat sig och deras lärande ska öka. Vi bygger vidare på en stabil grund genom att ge dem förutsättningar och ett bra självförtroende i matematik. de har också sett att matematik är så mycket mer än bara räknande. genom skolverkets bedömningsstöd ska vi analysera och utvärdera vår undervisning. Kontinuerligt kommer vi att genomföra diagnoser före och efter områden vi arbetar med för att se på vilken nivå vi ska lägga undervisningen. Här tar vi stöd i Mera Favorit Matematiks nya matriser och den egna bedömning eleverna kan göra i Mitt Lärande. Studentlitteratur arbetar kontinuerligt med att förbättra och stötta oss lärare med sitt material, de är också väldigt lyhörda över vad lärare, elever och föräldrar önskar som stöd.

Förhoppningsvis kan vi till hösten introducera appen Vektor och öka både matematikkunskaperna och dessutom samtidigt få en effekt på minnesträning. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, har tillsammans med Ola Helenius, matematiker på NCM och spelutvecklare gjort en app som tränar dessa båda delar samtidigt. Undervisningen ger bäst resultat om den sker tillsammans under ca 30 minuter/dag i 8 veckor. Som komplement till övrig undervisning skulle detta kunna bli riktigt bra för framtida inlärning.

Recension om appen finns bla här: https://www.pappasappar.se/vektor/

Här kan ni läsa mer om vårt arbete i förskoleklassen:  https://skola.engelholm.se/matematikutv/2017/05/30/matematiken-i-forskoleklassen/

Stödet från NCM och RUC i Halmstad fortsätter och vi kommer snart att få ännu ett projekt att ta till oss, ser fram emot en fortsättning i åk 2 med nya medel att stötta undervisningen med.

 

Begrepp förenar och förtydligar i matematiken.

Idag skrev jag ett inlägg på Engelholms skolors bloggportal här kommer en kopia:

Begrepp behöver lyftas tidigt i lärandet av matematik och bör ha en stor plats i undervisningen av såväl yngre barn och äldre. Att kunna sätta ord på och att kunna förstå viktiga ord som vi använder i matematiska sammanhang kan grundläggas tidigt.

img_4912

ur ”Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen”, NCM

Jämförelseorden kan man laborera med i leken, förtydliga tillsammans och upptäcka skillnader och likheter. Vi har med hjälp av screening upptäckt att det är vissa ord som barn har svårare att skilja på. Hög/låg och lång/kort förvirrar för en del men går rätt lätt att förtydliga och arbeta med. Vi valde att  jämföra pinnar och pratade om lång – längre – längst och kort – kortare – kortast. Det blev väldigt intressant när nya pinnar hämtades och plötsligt kunde en kort pinne vara lång beroende på vilken pinne man jämförde med. När undervisningen går vidare in i barnens lek då blir det ännu verkligare och de befäster kunskapen tillsammans. För att förtydliga hög – högre – högst och låg – lägre – lägst byggde vi torn av duploklossar som vi på samma sätt kunde diskutera orden med. Nu kunde vi jämföra de olika orden hög och lång, låg och kort, denna delen gav oss många roliga och lärorika funderingar och satte ord på det som var lika och olika. Det finns som tur är alltid elever som ger oss utmaningar vilket jag är väldigt tacksam för. Dessa elever ger oss frågorna som vi kan utmana undervisningen och kunskaperna med. tex  kom frågan:

– Men va? Vi är ju långa…. borde vi inte vara höga? undrade en elev.

Detta var början till en lång intressant diskussion med elevgruppen.

Ordet fler vet det allra flesta elever vad det betyder och kan visa på att de äger kunskapen, men motsatsen färre var det betydligt svårare med. Ta fram flera klossar eller färre. Dela upp konkret material så att en elev har färre än en annan,  är det samma sak som att den andre har fler än mig?  Diskutera, visa, pröva erfarenheter, jämför antal på flera olika sätt då möjliggör vi ett ökat lärande. Det gäller att laborera och visa på att ordet används i olika situationer i vardagen, ge eleverna representationer som gör det möjligt för dem att äga det, att börja använda ordet själva. Elever med en flerspråkig bakgrund behöver få möjlighet att laborera med ordet även på sitt andra språk. Ett nära arbete med modersmålslärare tror jag är viktigt för att stärka de viktiga orden ännu mer hos varje individ.

Även lägesorden behöver eleverna få äga och lära på ett praktiskt sätt. Dessa orden är beskrivande och förhåller sig alltid till något annat: tex mattan ligger under bordet, glaset står bordet, till höger om bordet står stolar, bakom bordet finns ett fönster mm.
img_3275 img_3466 img_3463 img_3268

Kombinera lärandet genom att använda jämförelseord och lägeord i undervisningens alla olika delar och samtidigt i vardagen. Det kan vara när teckningar eller bilder sak göras, i en lek, i legobyggandet, i hemvrån, i kapprummet, på idrotten eller i samtalet vid lunchen. Diskutera likheter och olikheter, lyft de speciella egenskaper som skiljer eller ger just likheten. Pröva med olika material tillsammans för att upptäcka. Lär eleverna att upptäcka och se detaljer. Låt eleverna söka, sortera och se former och kombinera mönster tillsammans. Att kunna se och göra mönster är grundläggande i matematiken en grundsten att bygga vidare på. Samtidigt behöver eleverna träna på att sortera och se likheter och skillnader, gärna på detaljer där vissa kan ge en likhet och andra en skillnad. Detta kommer att göra eleverna uppmärksamma och hjälpa dem i lärandeprocesser oavsett ämne. Experimentera och laborera tillsammans i skapandet ger också en gemenskap och trygghet.

Hur förklarar man ett begrepp? Hur visar man vad just ett begrepp är? Detta är mitt försök till förklaring. Begrepp är innehållet i ”ordet” eller termen det som betecknar betydelsen och som ger en förklaring när vi använder termen konkret eller abstrakt. Begrepp behövs för att vi ska förstå och för att vi ska kunna använda våra förmågor och kunskaper tillsammans. Vissa begrepp har en ämnestillhörighet andra är mer övergripande.

antal
Favorit Matematik
 (Studentlitteratur) har matteord = begrepp som eleverna kan träna på i den digitala boken. Dessa är kopplade till varje kapitel och övningarna ger både en förståelse och synliggör termerna. Begreppen är återkommande och lärandet fördjupas och ökar efterhand tillsammans med kunskaperna. Dessa ord, begreppen,  får eleverna uppmärksamma på innehållet och lärandet i kapitlet som man arbetar tillsammans med. Jag har upplevt det som en styrka att man tillsammans kan arbeta med begreppen innan man egentligen sätter igång med kapitlet, eleverna får en gemensam förklaring och kan tillsammans utforska dem under lärandeprocessen.  Oavsett vilket läromedel eller om man undervisar utan så kom ihåg att lyfta begreppen högt! Förklara och sätt ord på dem! Använd dem tydligt, då blir lärandet enklare och tydligare.

Begrepp som siffra och tal är väldigt roliga att jobba med tillsammans, här har Mattelandet från UR lyft skillnaden i sina program med hjälp av roliga kommentarer som man lätt kan fortsätta arbeta med efter att ha sett programmen. Väldigt uppskattat hos eleverna, att först se på ett program och sedan själva få använda kunskaperna och det som de sett igen. UR har flera bra matematikprogram som jag hoppas att lärare använder i undervisningen. Titta in till dem och sök efter något som passar din undervisning och din elevgrupp. använd som ”Flippat” för att få förförståelse eller för att ge befästning av lärande.

 

1. Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen!

IMG_2227Struktur och kollegialt lärande följer matematikundervisningen detta läsår. Vi använder boken ”Tänka, resonera och räkna  i förskoleklass” författad av Görel Sterner, Ola Helenius och Karin Wallby från NCM(Nationellt centrum för matematik). En tydligt upplagd lärarhandledning där man har en struktur på varje lektionspass och en röd tråd i lärandet där delarna stärker varandra successivt på vägen genom temaområdena. Tillsammans med tankar från matematiklyftet och med höga förväntningar på att nå högre nivåer och att uppmärksamma elever i behov av extra stöd tidigt har vi satt igång med fullt fokus. Vi ska nå högre kunskapskrav och vi ska framför allt inte ha några omtag, vi startar där eleverna befinner sig!

Det har varit ett fokus på mönster och sortering samt räkneramsor där det gäller att använda en-till-en-principen. Att få upptäcka och följa mönster har varit intressant och vi har verkligen kunnat se utvecklingen hos eleverna. Nu så här i övergången till nästa temaområde har vi fått fram både symmetriska mönster, ökande mönster och upprepande mönster med flera olika delar. Svårast har varit att utmana de elever som hela tiden går på säkerhet, de vågar inte riktigt att testa att göra svårare mönster än det som de redan vet är okej. De elever som varit osäkra från starten har börjat att härma för att sedan mer och mer våga sig på egna mönster. Eleverna har fortsatt på varandras mönster, fått förklara sina mönster, gissat vilket mönster som beskrivs, dokumenterat sina mönster och de har tillsammans byggt mönster med olika material. Bäst blev det när vi använde stickorna i olika färger och elevernas mönster var varierade både i antal stickor/del och i lutningar mm. Här var det flera som gjorde symmetriska mönster först och sedan fick de fortsätta på nästa del om mönstret kunde bli oändligt, allt för att se om de förstod principen.
img_3281 img_3284 img_3283
Samtidigt genomfördes en screening på alla elever under september månad. Detta tillsammans med ett antal kommuner och skolor runt om i Sverige som just nu tillsammans arbetar i ett projekt mot ökat matematiskt lärande i Förskoleklassen. Olika screeningtester användes och det ska bli intressant att senare se vad man kommer fram till och om det finns någon screening som man kommer att förorda. Den screening vi genomförde var väldigt omfattande och tog ca 15 – 35 minuter per elev att genomföra.  Projektet grundar sig på boken och syftet är ett lärande som förbereder eleverna och lägger en grund i deras matematiska tänkande som är väldigt viktig för att nå längre i kunskapsinhämtningen.

Malmer 1999, s.228

Screeningen var uppdelad i följande delar:

  • Jämförelse
  • Klassificering
  • Korrespondens
  • Seriering
  • Använda räkneord
  • Strukturerad räkning
  • Samtidig och förkortad räkning
  • Tillämpning av talbegreppet
  • Ordproblem

Det var mycket givande att genomföra screeningarna och vi fick stor kunskap om eleverna. Vi kunde bland annat se att jämförelseord och lägesord inte alls var enkla för eleverna. Här var det många elever som stötte på patrull och inte var säkra på begreppen. Vi kunde också se att det var begreppen och orden överlag som ställde till det för flera av eleverna. Rebbelberga skola är en mångkulturell skola och flera av eleverna har ett annat språk med sig, en del mer och andra mindre men tvåspråkigheten är stor. Detta måste vi givetvis fundera över när vi nu fortsätter utifrån resultaten med undervisningen.

Uppgifter som fanns och säkert finns i sk ”pysselböcker”  klarade eleverna inte av, de saknade rutin och missade på delar som var rätt enkla. Para ihop antal ljus med rätt ljusstake där det fanns olika många ljushållare tex var inte så lätt, hitta exakt likadana bilder eller visa bilden från stor till litet var svåra instruktioner. Jag tror att vi glömmer bort viktiga delar i dag i vår framfart mot den digitala världen. Barn måste lära sig att urskilja och se bilder och då är övningar som ringa in alla likadana, finn fem fel, fortsätt mitt mönster eller ringa in alla kläder/leksaker/djur/mm perfekt. Det gör barnen uppmärksamma vilket är en del i deras utveckling som vi inte ska glömma bort. Även lekar där vi använder lägesord och jämförelseord ska vi komma ihåg att använda. Tips till alla som arbetar på förskolor , i femårsverksamheter eller förskoleklass! Spela spel och ramsräkna är delar som de flesta elever klarar av men som fortfarande behöver tränas ordentligt för att bli automatiserat. Räkna baklänges är också svårt men väldigt viktigt att ha med sig för att kunna förstå talraden. De flesta elever var säkra från talet 10 och neråt men över var det mycket svårt. Det gäller också att tolka orden i instruktionerna för eleverna. Mest förvånad är jag när en elev som jag ber räkna baklänges från 17 tittar på mig med stora ögon, vänder sig om och börjar ….17, 18, 19, 20…..

De flesta övningar har vi genomfört med laborativt material i klassrummet och med naturens material ute i skogen 1 gång/vecka. Detta har varit ett mycket bra komplement och jag tycker mig se att vi fångat fler elever denna vägen.

Förhoppningsvis dröjer det nu inte så länge tills nästa inlägg, på återseende.

Svar från Skolverket på tidigare inlägg om nya Bedömningsstödet i ma och sv för åk 1-3!

På matematikbiennalen i fredags passade jag på att söka  upp Skolverket och deras ansvariga för det nya bedömningsstödet i matematik och svenska för åk 1-3 som fr om ht 2016 är obligatoriskt att använda i åk 1.

bedömningsunderlagJag träffade på Jenny Lindblom och vi hade ett trevligt samtal om bedömningsunderlagen. Bara att de tar sig tid och visar sig villiga att diskutera med oss på fältet gör mig glad. Mina frågor (finns i tidigare blogginlägg) fick både svar och inte svar, men förklaringar, vilket också är ett sorts svar. Framför allt fick jag en förståelse för varför det ser ut som det gör och bara det är viktigt när man ska använda materialet. Mycket handlar om pengar och budget, det är regeringen och riksdagen som ger skolverket i uppdrag att genomföra vissa saker(det var ju inget nytt) och de blir då begränsade till det som står i uppdraget och ekonomin därtill. Nu ska det nya materialet utvärderas och förhoppningsvis rättar man till vissa saker. Under våren kommer allt material att revideras utifrån de utvärderingar som gjorts och fr om september 2016 gäller det nya materialet för åk 1.

Att det inte finns någon matrisliknande del till matematiken beror bl a på detta, de vet dock att det är en önskan från flera av oss ute på fältet. Här ifrågasatte jag också varför man inte använt material som Diamant eller Förstå och använda tal, det kunde man väl inte helt svara på men det är Primgruppen som fått uppdraget och de som gjort nuvarande material. Jag håller tummarna för att materialen i svenska och matematik, när de är helt klara, liknar varandra mer och att någon på denna nivån äntligen vågar ge oss en matris i matematik.

Jag tog även upp problematiken med de muntliga testerna som tar så mycket tid, gav dem en tanke om att dessa kunde vara fördjupande intervjuer med vissa elever som man behöver göra en grundligare diagnos på. De skriftliga diagnoserna gör man efter elevernas kunskapsnivåer och sunt förnuft ska råda. Det var mycket tyngd på att vi måste se till varje elevs kunskapsnivå och bedöma utifrån detta och också avgöra vilket prov vi sätter i händerna på eleverna.

Vad det gäller svenskan så tog jag upp att de lika gärna hade kunnat ha kvar skriften i Nya Språket Lyfter och endast gjort tester till de olika avstämningspunkterna. även en önskan om att få tester på flera av avstämningspunkterna önskas eftersom eleverna förväntas var på nivå D-E när de slutar åk 3. Dessa frågor är skickade vidare till de som utformat materialet.

Tack Jenny Lindblom för en trevlig pratstund och givande svar som framför allt gav en förståelse för underlaget. Eftersom skolverket inte kommer att ha egna föredrag om materialet gäller det att hålla ögonen öppna för seminarium där de kommer att delta. Själv inväntar jag med spänning det reviderade materialet och kommer att använda det utifrån elevernas förutsättningar.

Reflektion-tid för eftertanke under matematikbiennalen!

SkärmklippFöreläsningar i ett rätt tajt tempo och mellan det möten med vänner och kollegor – en vanlig dag på en matematikbiennal. Givande, sporrande och inspirerande möten och input. Nu vill man bara få ihop tankarna och organisera upp dem,  omsätta dessa i verkligheten blir en utmaning.

Det blir fler filmer på matematikhandledningen helt klart, fick ny inspiration idag av Karin Wallby, NCM  och Eva Taflin. Det är så mycket som man kan analysera i filmerna som finns i Lärportalen för matematik. En föreläsning som handlade om: Hur utmanas elevers matematiska tänkande? En pushning och lite ny boost, efter ett besök vt 2014 hos Karin, Ulrika Dahlberg och Lena Trygg på NCM i Göteborg hade jag precis samma känsla och det gav en styrka som förhoppningsvis märktes i handledningen av matematiklyftsgrupper. En liten pratstund med Lena blev det under en paus, alltid lika trevligt att mötas och få lite nya inspirerande tankar.

När vi på fredag om en vecka startar bråktema i matematiken ska jag anknyta till förra gången vi arbetade med det med hjälp av cusinairestavar och pappersrektanglar. Fick nya idéer under föreläsning av lärare från Tjärnaskolan i Borlänge om Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Gamla undervisningsområden fick nytändning och det kommer att bindas ihop med arbetet i Mera Favorit Matematik.

Givetvis blev det ett besök hos Camilla, Mimmi och deras kollegor i Studentlitteraturs monter. Det utbyttes tankar och idéer om hur man kan arbeta och vilket stöd som behövs digitalt i materialet Favorit Matematik. Fortfarande står jag för mina tankar i förra blogginlägget, lärkänna ditt läromedel om det ska fungera fullt ut och om du ska kunna använda alla de möjligheter som finns och erbjuds – be om en visning/fortbildning av materialet oavsett vilket du väljer. Nya idéer om utveckling och önskan om innehåll i ett gediget genomtänkt material. Tips – ta alltid Mera Favorit Matematik, ha höga tankar om dina elever! De kan så mycket mer än vad vi tror! Synliggör lärandet!

Tack alla för dagen och möten! Kollegor som Susanne Jönsson från intill liggande kommunen Helsingborg, lunchmöten och inspirationsutställningsdialoger som sätter igång fler tankar om utveckling och möjligheter!

Snart dags för ny dag…..

 

 

Styrkan i lärandet – vikten av att lära känna sitt läromedel!

Oavsett hur vi arbetar så har vi något i ryggen detta kallar jag – ett läromedel. Ett läromedel kan vara så mycket, en färdig bok från ett förlag som någon tänkt igenom, olika delar ur böcker som jag själv plockat ihop och idéer som jag kläckt tillsammans med  kollegor eller själv efter att ha läst eller fått inspiration. Oavsett så måste du lära känna materialet och känna dig trygg med det för att användningen ska bli optimal.

Jag har arbetat länge utan lärobok för eleverna men det betyder inte att jag stått helt utan en läromdelstrygghet. Olika delar ut facklitteratur tillsammans med en rad föreläsningar gav oss styrkan att göra vårt eget material och våga följa våra egna tankar när vi lade upp undervisningen. Den grundade sig självklart i LGR 11 och innan dess LPO 94. Tryggheten i att veta vart vi ville gjorde att vi släppte taget om läroböcker för eleverna och vi var ett team. En enad front med klara tydliga mål som vi klart visade för föräldrar och elever. Teamet hade speciallärare som till en början var med som handledare och stötta i arbetet, målet var högre måluppfyllelse än vad vi nått tidigare. Hårt arbete, men så spännande och kul för vi såg snabbt glädjen och kunskaperna hos eleverna.  Konstant utvecklade vi vår undervisning och höjde oss sakta men säkert. Under åren utvecklades tekniken, vi blev en kommun där man satsade på ”en till en” och  vi försökte även här att ligga i och hitta nya möjligheter. Det var krävande men eftersom resultatet var tydligt och kunskapsnivån bättre så fortsatte vi.

Skolan kom till en punkt där vi kände att lärarnas önskan var att få en likhet coh att kunna stötta varandra och eleverna på ett likvärdigt sätt. Ämnesgrupper tillsattes och vi var på föreläsningar och funderade mycket på hur vi skulle komma till en enad syn på hur lärandet i matematik skulle genomföras. till sist beställde vi hem allt material i matematik som fanns på vår av-central. det jämfördes, checkades av mot LGR 11 och vi var noggranna! När alla sett över alla material enades vi om att försöka få ett förlag att komma och presentera sitt material. Jag var kritisk (under 13 år hade jag och mina kollegor arbetat utan lärobok för elever) och tillsammans skrev vi ner frågor som vi ville ha svar på för vi saknade delar.

favoritmatematik 2favortimattefavoritmatematik 4

 

 

 

Förlaget kom och materialet presenterades, frågor ställdes och de hade svar på allt och de kunde visa oss precis hur det var tänkt. Jag tror att Studentlitteraturs försäljare hade vaga förhoppningar innan han kom till oss på Rebbelberga. Han hade ju försökt på flera mässor att sälja in material till oss och  jag var alltid lika bestämd att vi inte skulle ha ett läromedel för eleverna. Nåja man kan ju alltid ändra sig. Men då ska man veta vad det är man tar emot! Var noga med valet det ska passa dig, skolan, ha anknytning till LGR 11 och eleverna ska kunna använda det på ett enkelt sätt. Skolor och behov är olika, läromedel också. När man använder ett material måste det vara tryggt det ska vara lätt att använda och du ska få med de delar du önskar samtidigt ska det i min undervisning kunna passa alla elever och ha en hög kunskapsnivå.

Vi är nöjda med att ha lärobok till våra elever idag! det har gett oss mycket men vi känner oss också trygga med det. Alla lärare som arbetar med materialet har haft en visning och vi har tillsammans lärt oss hur de olika delarna fungerar och det är en styrka och trygghet.

Idag ser jag också en annan styrka i att ha läroböcker till elever – vi underlättar för föräldrar att vara delaktiga i sina barns lärande på ett annat sätt än när vi undervisade utan, det är också en viktig styrka!