Kängurudagen på Rebbelberga skola – ett analogt escape room

En fantastisk dag – en hel dag med matematik för alla elever på vår F- 6 skola! Rena rama lyckan och vilket gensvar, vilket lärande, vilka grymma elever, wow-känsla under hela dagen. Vår skolas vision fanns levande under hela dagen hos alla såväl personal som elever:
Under året har idén om en matematikdag grott och under matematikbiennalen  kom underlaget för planering till. Främst var det Lina Boman, som har funderat och då och då frågat oss i mattegruppen om vi inte skulle kunna ha en matematikdag. När Känguruproven skulle beställas i början av vårterminen kom idén att dessa skulle vi kunna använda – men hur? Tidsaspekten gjorde att vi insåg att årets tester skulle vi inte kunna använda tyvärr.

Vi var tre lärare som åkte till årets matematik biennal – Sameh Ekström, Lina Boman och jag, vi fick massor av goda idéer med oss. Under sista dagen snickrade Lina och Sameh ihop en stomme till vår kängurudag med idéer från olika föreläsare som vi lyssnat på. En GOTD med fakta om Australien blandat med olika matteövningar på olika nivåer. I starten hade vi en tanke på att göra ett digitalt escape room men det blev ett minst lika bra analogt escape room.  I fantasin flög hela skolan iväg på en rundresa i hela Australien. Fakta om olika platser blandades med matematikuppgifter under en hel skoldag. Marcus Jacobsson gjorde ett schema för dagen, ca 580 elever skulle slussas runt på olika stationer, till slut så fanns det 6 stationer – i varje klassrum 3 uppdrag, lunchen och 2 utestationer – ett pussel som funkade utmärkt. Lunch serverades ute av köket, som också ställde upp lite extra den här dagen och serverade supergoda grillade hamburgare till både vår f-6 skola och vår grannskola med ca 500 elever i åk 7-9. 

Vi använde oss av spel, ekvationer, sudoku, sant eller falskt övning och geometriproblem. Alla uppgifter fanns på olika nivåer för att alla skulle kunna vara med. 

  • Spelet fick vi från en föreläsning av Maria Lindroth och Per Berggren på matematikbiennalen.
  • Sudoku – Tyvärr kan vi inte dela med oss av sudokun för de har vi tagit från vårt läromedel Favorit matematik. Det finns bra sudokun på olika nivåer i läromedlet vilket gjorde att vi med lite pyssel kunde se till att få samma kod oavsett nivå på sudoku.
  • De geometriska problemen har vi hittat på olika ställen, bla i NCMs strävor och hos Ulrica Elisson, Ullis skolsida.
  • Ekvationerna är egen tillverkning.
  • Sant eller falskt uppgifterna är från mina tidigare kort och från Ullis skolsida.

Här hittar ni

  • presentationen:

https://docs.google.com/presentation/d/1cIuNOMBVBdK7AQ8VfHE4CjRoMedigVxrBbI1fPclDVg/copy

 

Undervisning – en didaktisk flexibel konst!

För varje lektion krävs det en plan och undervisningsstruktur som gynnar lärande, värdegrund, trygghet, tro på sig själv och grit. Dessa delar ska vävas samman utifrån gruppens dynamik, behov, kunskapsnivåer och behöver ha en flexibilitet under genomförandet. Varje elev har sin nivå, sina behov, sina anpassningar och sina möjligheter. 

Eleverna, varenda en ska gynnas av undervisningen.

Att ha ett arbetslag som fungerar som alla ser olika delar, kan ge trygghet  och ta ansvar är av stor vikt idag. Bygg hållbart tillsammans och dela på ansvar då kommer vi längst.

Eftersom inte alla gynnas av en metod måste jag i min struktur ha med alla delar som gynnar undervisningen för varje individ. Därför måste jag utifrån den gemensamma planeringen både innan och under lektionerna förändra för gruppen som just nu undervisas. Det är långt ifrån alltid min favorit undervisning kan genomföras även om jag hade önskat det för enkelheten. Om mina elever känner sig trygga lär dom sig. Om undervisningen ligger för eleverna i den proximala utvecklingszonen lär dom sig optimalt. 

En härlig utmaning! 

För att detta ska fungera måste jag ha en relation till varje individ, lära mig om individen och vilja vara en del av hens dagliga liv. En värdegrund för mig består av en väl vävd matta av dessa delar där jag till sist ser genom både blickar, gester, kroppshållning och ord hur eleven just nu har det. Jag måste vara med i alla dagliga verksamheter och se hur gruppdynamiken fungerar, vad som händer hur relationer mellan individerna samspelar såväl på lektioner, i matsal och på raster. När jag är involverad i detta kan jag i min undervisning jobba aktivt med värdegrunden, hitta verktygen så barnen bygger en egen trygghet och gemenskap tillsammans.

Undervisning sker på olika sätt, aktivt, avvaktande, repeterande, på så många olika sätt som möjligt för att ge mig möjlighet att analysera inlärning och kunskaper hos eleverna. Det är lätt att använda sig av ett koncept men vi måste undervisa på olika sätt. Vi måste laborera, använda problemlösning, modellera, färdighetsträna och använda ämnesspecifika ord konstant. 

För många år sedan inspirerades jag av Birgitta Kujil, Ulla Öberg och Ingrid Olsson och började tänka på matematikundervisning i form av en 3-bent pall. Alla benen skulle ha lika mycket undervisningstid. Ett ben var begrepp och de matematikord som momentet krävde. Talsäkerhet och räknande fanns på ett ben och innehöll alla procedurer som momentet behövde. Det sista benet var problemlösning där knöts ofta delarna samman och förståelsen för varför lärandet av momentet behövdes blev synligt. Efter otaliga föreläsningar, lästa böcker, diskussioner och analyser blir min uppfattning av undervisning tydligare och tydligare.

Efter flera föreläsning av Adrienne Gear inom språkinlärning – läsa, skriva, tala, kopplar jag samman det med undervisningen i flera ämnen. Matematikundervisningen innehåller alla viktiga delar i mitt upplägg, fullt jämförbart med Adriennes Gears ideer. Modellera och göra tillsammans ger en trygghet och måste blandas med den problemlösande matematiken. Vi har så många elever idag som behöver stöttning och strategier att testa på nya uppgifter. En hållbar lösningsstrategi ger självförtroende och att få testa  att lösa uppgifter på ett visst sätt kan vara ett sätt att lära. Elever som får låna lösningsmetoder och pröva strategier i en trygg miljö lär sig och får framför allt motivation för de lyckas, de ser att de kan och det ger motivation. Jag måste samtidigt se till att vara på rätt nivå, det går inte att hoppa över trappsteg i lärandet, vi måste ta ett steg i taget.

 

 

 

Sant eller falskt i starten av multiplikation!

Här kommer korten som vi använde till sant eller falskt uppgiften som finns beskriven om på Instagram och Facebook. Eleverna sorterade korten, därefter rättade de falska korten och använde då miniwhiteboard för att skriva på. Till sist byggde de uppgifterna på de sanna korten med multilinkklossar.

2A Sant eller falskt kapitel 4 SPEC

Skyltar sant falskt

Det finns också sant eller falskt kort med flera kort.

2A Sant eller falskt kapitel 4

Teamets styrka och några analysfrågor!

Ett lov är en välbehövlig paus från undervisning då nya idéer får lov att formas och ny pedagogisk litteratur hinner läsas. En möjlighet att analysera undervisningen sedan förra lovet, har vi lagt våra resurser rätt, behöver vi satsa på något speciellt undervisningsinnehåll eller ska vi fortsätta med något vi ser en framgång i?

Dessa frågor är så klart en del av vardagen, men detta året då vi har brottats med fler och längre frånvaroperioder bland oss i personalen har de fått hamna lite i skymundan. Istället har vi lagt allt fokus på att få ihop dagarna, se till att verksamheten fungerar och att eleverna är trygga.

Om eleverna mår bra, mår vi vuxna bra och vi får en trygg miljö och mår vi vuxna bra tillsammans, mår eleverna bra och vi får en trygg miljö.

Tänk så bra det är när ett arbetslag fungerar och vi är alla måna om att hjälpas åt. Tänk så bra det känns när vi ser positivt på lösningar och är lösningsfokuserade.  Jag har den fantastiska förmånen att få jobba i ett lag eller ett team som verkligen ställer upp för varandra. Olika roller förstärker gemenskapen och genom vår glädje får vi också trygga stabila elever som tar hjälp av oss alla. Som alla vet så gör barn inte som vi säger utan som vi gör. Om vi hjälps åt, om eleverna hör att vi är lösningsfokuserade då ger vi också dem en chans att lära sig att lösa situationer. Om vi skrattar ser de att vi har roligt tillsammans och det smittar över på eleverna. En kopp kaffe i ett intensivt undervisningspass, en vänlig blick, en fråga kan jag hjälpa dig – alla de där små tecknen gör att teamet fungerar. Ett team behöver varandra, ett team växer tillsammans och ett team hjälps åt med leenden. Ett team är tryggt för alla oavsett om jag är den som inte är på jobbet eller de som hjälps åt. Är jag hemma behöver jag inte tänka en tanke på hur det fungerar på jobbet, inte planera en lektion för det fixar resten av teamet – en trygghet som jag är så tacksam för! 

Tillbaka till analysen av undervisningen!

Har den fungerat?
Har vi  genomfört de delar vi tänkt i vår planering? 
Har elevernas kunskaper ökat? 
Har vi förstärkt de delar som vi har sett varit mest akuta? 
Kan vi vara nöjda?
Vi tar nya tag, startar upp nya arbetsområden, fortsätter med andra och prioriterar nya delar. Det vi gemensamt ser behöver stärkas går vi igenom på planeringar och möten. Förstärkning som kan ske i klassrummet under lektioner är ett sätt, utöver det lägger vi till tillfällen där vi boostar med moment och träning. En del träning sker före undervisningen i klassrummet andra efter allt efter behov. Vi gör det tillsammans och vi ger det vi är bäst på tillsammans. 

Ett tips om team är att lyssna på Kristin Kaspersens intervju med Janne Andersson, Sveriges förbundskapten i fotboll.

TACK till  mitt arbetslag och till en ledning som tror på oss!

 

Bygg tal – Para ihop – Sant eller Falskt

Vårterminen är igång och  vi har startat upp med nya Mera Favorit Matematik 1B. Glada elever packade stolta upp sina nya böcker och tittade i dem. Koderna till de nya böckerna aktiverades och eleverna fick gå in i den digitala boken och testa några av övningarna. Veckans Bästa blev bl a NYA MATTEBÖCKER!
När man startar ett nytt  kapitel har man en plan för undervisningen och hur man tänker ta sig an den. Rätt snabbt insåg jag att vi var tvungna att ge eleverna fler representationer av talen 11-19. Eleverna såg inte talen utan tog sig igenom undervisningen med hjälp av ren fingerräkning. En strategi som inte kommer att vara hållbar i längden.

Multilinkklossar och tiobas- material plockades fram och vi byggde tal för tal med hjälp av dessa. eleverna jämförde hur talen såg ut och de dokumenterade även sina talbilder på rutat papper. Vi utmanade eleverna, de fick pröva sina tankar och de tränade sig på att se talen. Under flera lektioner tränade eleverna laborativt och det gav dem hållbara representationer. När eleverna hade byggt och dokumenterat talen 12-19(talet 11 gjordes gemensamt i stor grupp) fick de dela upp talen för att få ökad förståelse.

För att få ytterligare träning så fick eleverna också göra en kooperativ övning – Sant eller Falskt med uppgifter från de olika talkombinationerna. <Som avslut får eleverna rätta de uppgifter som de placerat på Falskt. Här hittar du material till Sant eller Falskt för kapitel 1: 
1B Sant eller falskt kapitel 1

Skyltar sant falskt

Precis som till alla andra kapitel använder vi oss av de matteord som Favorit Matematik tar upp. Genomgångar och diskussioner i grupp vad orden betyder och förklaringar av eleverna och även kooperativa övningar tränar eleverna på orden. Para ihop är ett omtyckt sätt och denna gången var det den strukturen som vi använde. Här kan du hitta material till detta:
Matteord – para ihop begrepp kapitel 1

Lucka nr 12 i instagramlärarnas julkalender

Julgran med geometriska former:

 

 

Material:
grönt papper
svart papper
brunt papper
paljetter
stjärna

Gör så här:

  1. Använd linjalen och rita en kvadrat med sidan 7cm använd ett av hörnen på ditt gröna papper (till åk 1 valde vi att skära till kvadrater)
  2. Klipp ut kvadraten
  3. Vik kvadraten hörn mot hörn så att du får en triangel
  4. Klipp i vikningen så får du 2 lika stora trianglar
  5. Ta en av trianglarna och vik den på mitten så får du 2 nya mindre trianglar
  6. Klipp i vikningen och du har nu 2 små trianglar
  7. Klistra den största triangeln längst ner och sedan en av de mindre över den och sedan nästa triangel över den.
  8. Pynta granen

Fler tips på julpyssel med geometriska former:

Julgran av vikta kvadrater

På NCM´s hemsida hittar man en fin julgran att göra med de äldre eleverna.

Du hittar den här:

http://ncm.gu.se/media/stravorna/3/c/3C6C_Julgranavkvadrater.pdf

 

 

Favorit Matematik och kooperativa övningar

Nytt kapitel kräver nya kooperativa övningar. Eleverna uppskattar verkligen när de får möjlighet att arbeta tillsammans. Dessutom är lärandet i matematiken på topp och de använder flera förmågor för att lösa uppgifterna. Vi har tränat på talen 9 och 10 samt de kombinationer i addition som hör ihop med talen. Givetvis fick de också se om de hittade sanna och falska uppgifter, en mycket uppskattad övning. Vad är väl roligare än att inse att ”fröken” faktiskt har gjort fel. Till detta kapitel testade vi även att genomföra en para ihop övning med matteorden. Här nedan kan ni ladda ner övningarna. (Sant eller falskt lappar hittar ni i förra inlägget.) 

9 och 10 kompisar kapitel 4

Matteord – para ihop kapitel 4

Sant eller falskt kapitel 4  

 

Sant eller falskt

Lärande sker på så många olika sätt och när man har ett läromedel som stöttar i det mesta kan man fokusera mer på undervisningsupplägget. Vi har tagit oss igenom ytterligare ett kapitel och det har handlat om talen 6, 7 och 8 samt addition och subtraktion med tre termer, kommutativa lagen, kontrollera subtraktion med addition och talfamiljer – sambandet mellan addition och subtraktion.

Det är intressant att lyssna på elever som löser problemlösning och diskuterar mattebegrepp tillsammans. vilka förklaringar de ger och hur de övertygar varandra. Vi har det bästa jobbet helt klart! Under första delen av höstterminen har vi varit arbetat mycket med hur man använder fingrarna som stöd vid addition och subtraktion. Eleverna har verkligen tagit det till sig och kan nu bara titta på sina fingrar och se svaren. Jag tror på att ju fler representationer vi ger eleverna desto större möjlighet till automatisering får de.

För att utmana eleverna använder vi oss av kooperativa övningar. Sant eller falskt har varit populärt tidigare och nu var det dags för våra nya åk1 elever att prova på detta. Det var så kul att se dem lösa uppgifterna tillsammans och hur misstänksamma några var mot hela uppgifterna först och sedan glädjen att de kunde ”rätta” tal själva.

Här hittar ni våra ”sant eller falskt”-kort anpassade till Mera Favorit Matematik 1A kapitel 3.

Sant eller falskt kapitel 3

Skyltar sant falskt

Screening och analys!

I flera år har vi arbetat med Skolverkets bedömningsstöd, testerna har genomförts och till en början analyserade vi dem utan digitala hjälpmedel. Numera använder vi de kalkylark som vi successivt byggt upp, de fylls i och färgkodas automatiskt så att vi snabbt och enkelt kan lägga upp dem och analysera resultaten. Ni ser här resultat från de muntliga testen ht åk1, dessa är från olika åldersgrupper men samma test(bara för att ge en tydlig bild).  Lägre nivå ger röd färg, medel nivån gul färg och den höga nivån ger grön färg. Sist finns kommentarsfält där vi kommenterar viktiga delar i analyserna av individens svar. 

Om man tänker att detta är 3 elevgrupper så kan man tydligt se var vi borde lägga fler resurser samtidigt som det är synligt var vi behöver utmana lite mer. Eftersom vi i samma dokument har resultat från tidigare tester – Hitta matematiken och sedan fyller på med resterande tester i bedömningsstödet, Nationella proven och Förstå och använda tal i åk 4.-6 så får vi i samma elevgrupp en tydlig linje i kunskapsutvecklingen. Vi kan också jämföra samma test på olika åldersgrupper för ännu mer fördjupade analyser.

Någon elev som blivit grön på hela testet har även ifyllda resultat på högre nivåer, det finns elever som ligger på hög nivå flera prov upp och dessa måste vi utmana samtidigt som vi ibland ser att inom visa områden behöver de grunderna i undervisningen. Här har jag inte varit enig med skolverket som vid resonemang inte anser att vi ska genomföra prov på högre nivåer…..

Undervisningen byggs upp efter hur analyserna ser ut, resurserna fördelas i perioder för att ge varje individ stöd på sin nivå. Man kan tydligt se vilka moment som eleverna är säkra på och vilka som kräver mer undervisning och fler representationer. Lika viktigt som att ge stöd för att nå godkända nivåer är det att kunna utmana eleverna som ligger långt fram och att ge eleverna återkoppling på sina prestationer och få dem att sträva efter högre kunskapsnivåer. Hur mycket vi än testar och analyserar resultat så ligger lärandet i undervisningen och på att öka kunskapsnivån för varje individ. Att kunna ge respons för att eleverna ska ligga så nära sin proximala utvecklingszon som möjligt då det är där lärandet sker. Med hjälp av tester och analyser av resultat så ökar förutsättningarna för att lägga undervisningen på rätt nivå. 

Jag testar mig nu fram genom att se om vi även kan göra bra analyskartor utifrån  Mera Favorit Matematiks Mitt lärande som Studentlitteratur ger ut. Kommer det att vara tydligt? Är det nödvändigt? Var går gränserna för respektive nivåer? 

 

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1qQUMPDyzWQp2ekTJ4uKVXd2M6x66DvGhadbKsL6VZJM/copy

Undervisning om talen 4 & 5

Matematikundervisningen i åk 1 startar  med talen 4 och 5, vi delar i olika delar, bygger, jämför och tränar på att skriva våra snyggaste siffror. Samtidigt introducerar vi både addition och subtraktion som begrepp och tecken. Problemlösning och begrepp blandas för att ge eleverna ett språkligt stöd i matematiken. Eleverna övar på talen och delar upp dem. Vi storleksordnar tal, ser på grannar till talen och framför allt lär vi tillsammans. 

Tecken för att jämföra talen är redan bekanta för eleverna och de är väldigt skickliga på att hitta tal som är större än, mindre än och lika med. En lektion använde oss av en starter som Ulla Öberg (som skriver på bloggen https://www.om-matematik.se/ ) tipsade om på Facebook:

Kalle och hans lillasyster Lisa fick alltid karameller av sin farmor. Kalle fick alltid 2 karameller fler än Lisa. Hur många karameller kan de ha fått var?

Jag var förväntans full och hoppades att på härliga diskussioner. Eleverna  arbetade i par, de fick var sin Kalle och var sin lilla syster, klossar om de ville och ett litet papper att skriva ner sina olika förslag på. Kreativiteten sprudlade och de funderade och diskuterade tillsammans. Variationerna på svar rörde sig från talområdet 1-10 till några förslag på 200, då fick vi in helt andra diskussioner. Kompisarna tyckte inte att det gick att få 200 karameller för då skulle man bli sjuk och få jätteont i magen, men däremot så kunde de hålla med om att om Kalle fick 200 så fick Lisa 198. 

När eleverna hade diskuterat i par och var överens så visade vi de olika förslagen för varandra. Vi hittade många olika lösningar vilket överraskade  eleverna.
Lektionen hade öppna problem som ett av fokusen för att påvisa att flera svar är möjliga.
Nästa uppgift som vi genomförde var en problemlösning från Favorit Matematik 1A kapitel 1.

Eleverna fick nu 3 figurer som skulle få flest, färre och färst bollar/kuber. Jag valde att inte ge eleverna ledtråden ”Emma har inte sju bollar”, jag ville ge dem chansen att laborera fritt. De fick också 15 kuber att laborera med. Vi fick lika många lösningar som antalet elevpar. Här ser ni några av resultaten:




Det diskuteras ofta att elever vill ha rätt svar och att vi istället borde stärka att eleverna har kommit fram till ett svar. Att använda öppna problem där svaren kan vara flera påvisar möjligheten och ger eleverna chansen att vara unika med sitt svar. Dessutom lär eleverna sig att våga pröva och visa sina tankar. Att variera undervisningen med räknande/talsäkerhet, begrepp och problemlösning under veckan ökar lärandet. Vi binder samman delarna och tack vare det så blir lärandet tydligare och mer verklighetsnära för eleverna. Att få möjligheten att ge eleverna denna grunden och samtidigt slippa leta efter möjliga problem längre tackar jag Mera Favorit Matematik från Studentlitteratur för.