Undervisningen i fokus

Nytt läsår i antågande och många visioner, syften och mål ska samlas för att bli vägvisare för vår undervisning. Dessutom ska vi forma undervisning som gynnar elevernas kunskaper på bästa sätt och ligger i den proximala utvecklingnivåns närhet. Viktigast av allt innan eleverna kommer är att hitta en struktur på schemat som möjliggör lärande och ger trygga och glada elever. En liten detalj som tyvärr oftast styrs av så mycket som vi inte kan påverka, men ett fantastiskt strukturerat schema med fokus på eleverna kommer att finnas när de kommer till skolan.

Idag finns det gott om tyckande i sociala medier, bland vänner och bekanta, bland alla kollegor, forskare, politiker och skolmänniskor. Varje skola måste hitta sin vision och sedan arbeta tillsammans mot denna, varje lärare har en klar uppgift i sitt uppdrag att följa riktlinjer som både finns lokalt(skola och kommun) men framför allt från Skolverket, ett arbete som blir så mycket enklare och roligare om vi gör det tillsammans.

I sommar har jag läst flera böcker och kommit fram till att de är överens om det viktigaste. Undervisningen måste planeras väl för att eleverna ska kunna få sitt lärande. Oavsett vilken pedagogik vi väljer så är undervisningen vårt fokus. I min värld borde vi sträva efter att använda så många olika pedagogiker som möjligt, först då har vi en chans att nå varje individ på samma villkor.

I boken ”Framgångsrik undervisning i Matematik” väljer John Hattie tillsammans med övriga författare att ge oss en djupdykning i olika nivåer av lärande: ytlärande, djuplärande och att omsätta lärandet. Valet på vilket vi önskar är väl inte så svårt och jag tror att vi är överens om att det sistnämnda är målet – eleverna ska kunna omsätta sitt lärande först då är vårt mål med undervisningen uppnått. För att nå hit måste vi ge eleverna rätt verktyg på vägen. Strategier för att lösa olika moment, möjlighet till samarbete, diskussioner för att få höra hur andra tänker och de behöver de rätta frågorna och uppgifterna som öppnar upp för gemensamma reflektioner. Lärarna behöver lägga tid på vilka frågor som ska ställas, vilka uppgifter som öppnar upp för gemensamma diskussioner och kräver samarbete. Som lärare är det också inför varje moment viktigt att göra summativa prov för att kunna ge formativa bedömningar och styra undervisningen mot nästa utvecklingsnivå. Läraren måste konstant under lektioner ta med sig av den information som eleverna bjuder på för att kunna ta nästa steg vid lektionen eller vid nästa tillfälle. Olika former av verktyg finns att använda som 2exittickets” för att få en uppfattning om elevernas egna tankar om lektionen och hur de ser på sin kunskap. Detta är bra att använda om man sedan styr nästa undervisningstillfälle efter detta och påvisar för eleverna att man tar hänsyn till deras feedback. Flera av de forskare som idag är synliga inom lärandet säger samma sak, även om de lägger tyngden lite olika.


Verktyg som ”Kooperativt lärande” är inget nytt och har funnit längre men kanske under andra benämningar. Jag vet att jag runt 1995 gick en utbildning som hette SMIL, där eleverna via olika roller skulle genomföra grupparbete mot gemensamma mål. Straxt efter gick vi utbildning i Bifrost och var på besök på den danska skolan som startade projektet, samarbete i olika verkstäder för att få en ämnesintegrerad undervisning. ”Möjligheternas barn i möjligheternas skola” hette boken som vi läste och använde för att sätta oss in i det tematiska arbetet. Jag gillade verkligen arbetet i olika verkstäder där samma innehåll fanns, det gav möjlighet för eleverna att använda flera sinnen inom samma område och det gemensamma lärandet var väldigt synligt. Lesson study och Learning study är ytterligare utbildningar där utvecklingen av undervisningen för att gynna elevernas lärande är i fokus. Jag tycker att flera av samarbetsstrukturerna i ”Kooperativt lärande” är mycket bra och jag önskar att vi kan få dem som delar i vår undervisning i det ämnesområde som vi just nu arbetar runt. En liten rädsla finns att samarbetsstrukturerna inte ses som verktyg utan används separat och inte i ett väl utvalt sammanhang. Elever behöver få påvisat strategier kopplade till rätt sammanhang oavsett vilket ämne vi undervisar. Ska vi göra enkla anteckningar eller planera en berättelse kanske penna och papper är bra men ska vi skriva en berättelse eller sammanfatta en fakta text så är ett digitalt skrivprogram det bästa valet. Dessa val måste vi stötta eleverna i, vi måste också påvisa räknestrategier kopplade till det sammanhang som gäller. Påvisa och tala om de ”oskrivna” tankarna om varför vi gör som vi gör är väldigt viktigt i undervisningen och inget som eleven ska lämnas ensam med. däremot är det viktigt att påvisa olika och att be dem fundera över vilket sätt de valt, vilket är det enklaste, bästa, snabbaste, säkraste…

Lika lite som jag har trott på att olika värdegrundsprogram enskilt kan ge oss elever som känner sig trygga och respektera varandra, lika lite tror jag att verktyg kan förändra elevernas kunskaper. Det måste finnas ett sammanhang till något som gynnar individen, något som eleven ser kan gynna det egna målet. Även värdegrundsarbetet är ett verktyg som vi ska använda oss av i vår undervisning. Vi behöver vara flexibla tusenkonstnärer samtidigt som vi genom all vår erfarenhet och kunskap om elevernas kunskapsnivåer ser till att undervisningen läggs på rätt nivå.

Jag är rädd att vi hoppar på en massa ”kvickfix” utan att ta det till oss i ett sammanhang, vi hamnar i en görande bubbla där vi famlar efter ett halmstrå och griper tag, allt med syftet att utveckla undervisningen. Tyvärr tror jag inte att undervisningen utvecklas utan djupare diskussioner och där verktygen vi har sätts i ett sammanhang för eleverna. Eleverna måste se att det gynnar dem och deras kunskapsinhämtning för att de ska vilja vara en del av sammanhanget. Vi måste som lärare använda de verktyg som är bäst lämpade för undervisningens mål, då kommer eleverna att nå högre nivåer och de kommer att se sammanhanget och förstå att de gynnas av ett gemensamt lärande. Här tycker jag att Skolverket hjälpt oss mycket via sina olika Lärportaler där kurser finns som öppnar upp för just detta och påvisar så många olika verktyg. Samtidigt ger det oss lärare en introduktion och möjlighet till reflektion tillsammans med kollegor.

Ni som önskar jobba med ”Kooperativt lärande” läs också grundboken som har flera viktiga budskap och som också gör kopplingarna till att strukturerna ska in i undervisningen för att gynna eleverna. Här kopplar författarna ihop tankarna i boken med olika undervisningskulturer. Båda böckerna om kooperativt lärande finns hos Studentlitteratur.

Matematikutveckling när den är som bäst!

Redan för några veckor sedan startade processen inom mig. Mina tankar på årets satsning på matematiklärandet i förskoleklass började landa och analyserna var i fullgång. Känslan av att vi lyckats lyfta elevernas kunskaper högt över förväntan blev starkare och starkare. Vi hade fått svart på vitt att arbetssättet var lyckat, tidigare års erfarenheter fick plötsligt ett kvitto. Den skolan som var först ut och där önskan om fortbildning i matematik kom från pedagogerna själva kommer också indirekt att få ett kvitto på att deras intuition är helt rätt – Villanskolans personal gav mig en utmaning och väldigt mycket lärande i förskoleklassens pedagogik. De kunde dessutom med sina tidigare erfarenheter i undervisningen i matematik se den nya lärarhandledningens vinster och de kunde få den att samverka med övriga delar som de redan sett lärandevinster på.

När man ser elevernas lärande formativt i arbetet så ökar man deras möjlighet till befästande av kunskaper. Effektivt och direkt kan man ge dem feedback som leder dem framåt och samtidigt tappar vi inte fart utan sammanhållningen i gruppen kan fortsätta. Dessutom kan du som lärare ge varje elev individuella utmaningar. Detta har vi i år lyckats med i den tidiga matematikinlärningen. När förändringsprocenten sticker ut och vi kan se ett lyckat ökat lärande så har undervisningen varit lyckad. Vi har fått till de små stunderna av extra tid till en del av eleverna, den lilla tid som gett dem ett ökat lärande. Lärandet som vi lägger som grund i tidiga år ger dessutom hållbara resultat – WOW känsla.


Nu ska vi under åk 1 till hösten bygga vidare på de kunskaper som eleverna skaffat sig och deras lärande ska öka. Vi bygger vidare på en stabil grund genom att ge dem förutsättningar och ett bra självförtroende i matematik. de har också sett att matematik är så mycket mer än bara räknande. genom skolverkets bedömningsstöd ska vi analysera och utvärdera vår undervisning. Kontinuerligt kommer vi att genomföra diagnoser före och efter områden vi arbetar med för att se på vilken nivå vi ska lägga undervisningen. Här tar vi stöd i Mera Favorit Matematiks nya matriser och den egna bedömning eleverna kan göra i Mitt Lärande. Studentlitteratur arbetar kontinuerligt med att förbättra och stötta oss lärare med sitt material, de är också väldigt lyhörda över vad lärare, elever och föräldrar önskar som stöd.

Förhoppningsvis kan vi till hösten introducera appen Vektor och öka både matematikkunskaperna och dessutom samtidigt få en effekt på minnesträning. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, har tillsammans med Ola Helenius, matematiker på NCM och spelutvecklare gjort en app som tränar dessa båda delar samtidigt. Undervisningen ger bäst resultat om den sker tillsammans under ca 30 minuter/dag i 8 veckor. Som komplement till övrig undervisning skulle detta kunna bli riktigt bra för framtida inlärning.

Recension om appen finns bla här: https://www.pappasappar.se/vektor/

Här kan ni läsa mer om vårt arbete i förskoleklassen:  https://skola.engelholm.se/matematikutv/2017/05/30/matematiken-i-forskoleklassen/

Stödet från NCM och RUC i Halmstad fortsätter och vi kommer snart att få ännu ett projekt att ta till oss, ser fram emot en fortsättning i åk 2 med nya medel att stötta undervisningen med.

 

Utvärdering av Favorit Matematik

favortimatteHär kommer min syn på den utvärdering som vi tillsammans gjort på Rebbelberga skola efter satsningen och beslutet om att under ett läsår testa ett för oss nytt läromedel – Favorit Matematik.

Lite bakgrund igen, finns i tidigare blogginlägg.

Önskan om en gemensam grund att stå på och en grund som skulle ge eleverna alla möjligheter att nå en hög kunskapsnivå fanns sedan länge. Att få en bas där vi gemensamt kunde få en likvärdig formativ bedömning för alla  årskurser och hela matematikundervisningen grodde hos oss lärare, speciallärare och ledningen stöttade processen.  En process som startade med att vi ville hitta de optimala bedömningsunderlagen för att sedan kunna ha en frihet i materialet. Föreläsningar besöktes, vi diskuterade försökte oss på att sammanställa något gemensamt men det kändes inte överkomligt. Skolan växte vi fick fler och fler elever, flera med en flerspråkig bakgrund och med föräldrar från andra kulturer. Läromedelsdjungeln, kunde det vara något att ta till? För mig kändes det först som ett nederlag, läromedel….lärobok? Efter att i många(minst 12) år ha varit utan lärobok skulle jag alltså in i det igen….

De flesta läroböcker beställdes via vår av-central och vi satte oss tillsammans i gruppen för en genomgång. Olika ögon såg på materialen – speciallärare, mellanstadielärare, ikt-pedagoger, lågstadielärare och så lilla jag med en matematikutvecklarroll centralt och en lågstadieläraroll(utbildad grundskollärare 1-7 med ma/no fokus) med försteläraruppdrag på skolan. Kan än idag se berget med böcker framför mig. Tysta mumlade vi, tittade på delarna kom fram till strategier som att ALLA elever ska kunna arbeta med läroboken oavsett språklig nivå och även matematisk nivå. Läromedel som täcker hela vägen på vår F-6 skola, som ger oss allt, vi ville inte behöva kopiera eller hitta så mycket annat utanför, då skulle vi vara tillbaka på ruta 1 och det gemensamma skulle falla. Läroböcker föll bort – de saknade delar, upplevdes som röriga eller hade för mycket text. Kvar fanns bland annat Favorit Matematik.

Jag våndades! Hade försökt övertalas av så många läromedelsförlag och bara nekat och varit benhård på att aldrig mer fastna i ett spår.

Jag är för likhet på en skola och för allt det ni läste om först och då måste även jag anpassa mig, så det stärkte mig.

Peter Falkheden kom till oss i projektgruppen med kortvarsel och presenterade Favorit matematik, frågorna var utmanande och tuffa för vi saknade delar även i detta läromedel. Det är bara att erkänna att han hade svar på de flesta. Beslut togs och vi satsade på att fullt ut från åk 1-5 använda materialet Favorit Matematik till alla elever på Rebbelberga skola. Vi blev varnade om att det kunde bli svårt för eleverna i åk 4 och 5 om de innan använt andra läromedel pga den höga nivån som Favorit Matematik håller, men vi har annat så vi körde på.

3A s 127            3A s 126

Positivt:
Helhetssynen är tydlig och hanterbar, bokens egna formativa bedömning under arbetets gång stärker kommunikationen mellan eleverna, de arbetar för att lära inte för att göra. Detta med att det längst ner eller i anslutning till delar finns olika svarsalternativ att välja bland har varit suveränt.(se bilderna ovan) Kontinuerligt till varje del finns det huvudräkningsuppgifter och problemlösning som är sammankopplat med området. Den digitala boken ger eleverna träning i begrepp som finns kopplade till varje kapitel och alla sidor finns att arbeta med även digitalt. Det laborativa materialet som finns med ger eleverna bra stöd i arbetet och dessutom finns liknande i den digitala boken. varje del har en grund en öva och en pröva del dessa kan man använda väldigt flexibelt och då hanterar man innehållet och ”hinner med” kursen. Läroboken är enkel att förstå även för föräldrar med annat hemspråk, bilderna och förklaringsrutorna uppskattas av alla. Jag gillar att det finns prov till alla kapitel dessa har vi använt lite olika, som fördiagnos till något moment där vi tyckte att de hade rätt mycket kunskaper, mitt i för att varje elev skulle kunna se vad de skulle träna mer på och som slutprov när vi var klara. Till detta har vi använt egna matriser som har gällt för varje område de har varit väldigt tydliga för eleverna om än lite för mastiga.

Negativt:

Boken ser mastig ut och upplevs som enorm om man tror att man ska ”göra” allt. Detta får man gång på gång förklara för eleverna. Facit som behövs till vissa delar är litet(kräver pigga unga ögon eller förstoringsglas 😉 ). Önskar facit löst vid sidan om. Geometrin finns i små utspridda skurar och i det sista kapitlet vilket är lite annorlunda, handlar om att använda det successivt under året och inte koncentrerat. Detta arbetar man nog in sig på.

Min största egna reflektion är att föräldrarna fått en större möjlighet att stötta sina barn tillsammans med oss nu när de ser tydligt i boken vad vi just nu arbetar med och hur vi tänker. Boken har en hög nivå och den ger ett stabilt lärande och positiva elever – de ”älskar” sin bok. Eleverna har klarat ämnesproven i matematik och har inte upplevt dem som svåra.

Sammanfattningen skulle kunna bli längre men stoppar nu …

Hjälpen från Studentlitteratur när något har varit problematiskt eller när det inte stämt ordentligt i uppgifterna har varit fantastiskt! Det tackar vi för!

 

 

Matematik med volym – representationer och erfarenheter!

Veckans undervisning inom området volym gav funderingar samtidigt med glädje över att mycket kunskaper sitter och att lärandet pågår. Själva omvandlingarna mellan de olika måttenheterna sitter men det finns utvecklingspotential vad det gäller hur många av olika mått som får plats i andra. 2dl får plats___ ggr  i 1 l , eller ___ggr i 4 l, eller ___ggr i 1/2 l. Detta blev en ”kullerbytta” som var supersvår att ta sig igenom för eleverna. De klarar av liknande uppgifter om jag tar bort enheterna, de blandade ihop enheten med antal gånger och det gick inte att ta sig därifrån. Tydligt var dock att de elever som gärna bakar och lagar mat fixade uppgifterna hur lätt som helst. Alltså bör vi se till att använda oss av lärandet i volym via matlagning och bakning dvs verklighetsbaserat lärande. Detta tar vi fasta på inför resten av terminen….hm nu får vi se till att hitta nyttigheter(i alla fall mindre onyttigt) blandat med godsaker(som jag just nu bara kommer på mängder av).

Vi ska fortsätta i slutet av veckan med att se på recept, dubbla/halvera/öka med hälften/fyrdubbla mm. Allt för att sätta deras logiska verklighetstänkande om volym i centrum. Jag vill tro att eleverna kan om de får göra det verklighetsnära, att det bara var i det … som de stördes i sitt tänkande. Det kan bero på att de hade för få representationer för uppgifterna eftersom eleverna som ofta befann sig i köket fixade dem utan problem. dessutom var detta elever som ibland kan ha det lite klurigt med de matematiska begreppen.

IMG_2227Det här med att ha tillräckligt många erfarenheter och representationer har jag lästa och grubblat över via boken Tänka, resonera och räkna i förskoleklass som Görel Sterner på NCM skrivit. I dialoger med både andra matematikutvecklare, förskollärare och Görel själv har mina tankar utmanats och utvecklats. Den har fått mig att tänka att det inte bara är den första matematiken som behöver många representationer utan även svårare delar längre upp i kunskapsbegreppen har detta betydelse för. Speciellt behöver elever fler representationer i de delar som blir problematiska och det är min uppgift som lärare att påvisa dessa.

Detta ska jag ta fasta på i fortsättningen, eleverna ska få tillräckligt med erfarenheter för begreppen. Dessutom måste vi utnyttja fördelen med samlad skoldag och den fris-tid (fris=fritids i skolan) som eleverna har på Rebbelberga skola där jag jobbar. Givetvis måste vi här individualisera så att man tränar på rätt representationer och får de erfarenheter som man behöver.

favortimatteHär har vi stor hjälp av det läromedel som vi idag använder. Tackar Mera Favorit Matematik och Studentlitteratur för ett läromedel som ger mig så mycket frihet som lärare samtidigt som nivån är hög. Den ger varje elev utmaning på sin nivå, det gäller bara att inte ”göra” allt utan välja ut det som behöver tränas på. Jag väljer ordningen och vi använder böckerna efter det behov som vi har.

 

 

Öppet brev till skolverket och andra intresserade om nya bedömningsunderlagen för åk 1-3

bedömningsstödDet är tryggt med stöd från Skolverket och denna gången tycker jag att det är tydligt. Jag gillar att man gjort tester till avstämningarna i svenska som är otroligt lika Nya språket lyfters avstämningspunkter. Däremot kan jag samtidigt ifrågasätta varför man inte använt NSL rakt av och bara byggt på med testerna som man tycker överensstämmer med punkterna A, B och C. Dessutom om man ska sträva efter nivå D och E borde det kanske finnas tester även till dessa punkter för att likvärdigheten ska öka vid bedömningen.

I matematiken gillar jag de skriftliga testerna och att de finns på 3 olika nivåer i åk 2. De behandlar bara taluppfattningen vilket man tydligt påpekar i materialet. De muntliga testerna är bra i åk 2 som fördjupade diagnoser. Att genomföra alla dessa muntliga diagnoser på samtliga elever i åk 1 & 2 kommer att ta tid värdefull tid som vi borde lägga på undervisning. Jag tror att det räcker att vi har testerna som riktmärken men inte att de ska vara obligatoriska för alla elever. Gör enkla skriftliga tester även för åk 1 som blir obligatoriska och låt oss använda de muntliga testerna som fördjupade kartläggningar. ytterligare tips är att ta in idéer från diagnoserna i Förstå och använda tal – en handbok(FAT) från NCM ocFATh få ökade kunskaper om elevernas taluppfattning, samt knyt era uppgifter till den boken vilket är rätt enkelt och då ger det lärarna en ökad kunskap om hur man kan undervisa vidare mot högre kunskapsnivåer. Här funderar jag på om det är en intresse konflikt, PRIM-gruppen har haft i uppgift att göra uppgifterna till bedömningsunderlaget och FAT har ju NCM stått för.

Jag har jämfört ”dokumentationsmatriserna”  i svenska och matematik och gillar skarpt svenskans, men saknar och förstår inte matematikens ordentligt. I svenskan tycker jag dock att man helt och hållet borde använt sig av NSL som är ett ytterst välgenomtänkt material och definitivt passar in på övriga delar i bedömningsunderlaget och då också ger lärarna ytterligare tips och stöttning i undervisningen genom just NSL underlaget.

Jag har arbetat mycket med matriser med eleverna jag undervisar allt för att förtydliga och få bedömningen formativ på ett enkelt sätt, eleverna kan se nästa utvecklingssteg och har eget fokus på detta. Om man från Skolverket kan ge ut detta i svenska måste ni väl kunna hjälpas oss även i matematiken. Det material som i dagsläget ligger i bedömningsunderlaget saknar matriser med utvecklingssteg och har endast kopplingar till respektive uppgift i testerna i den sammanställning som vi ska använda. Om vi ute på fältet förväntas tydliggöra nästa utvecklingssteg för eleven borde vi väl av Skolverket också kunna få stöd i detta även i matematiken. Vi har under de sista åren försökt få till neutrala matriser som kan användas oavsett hur du undervisar men som kopplar samma det centrala innehållet med kunskapskraven i matematik samtidigt som vi strävar långt förbi minimikraven. Detta har i dags läget gett oss elever som är väldigt aktiva i sitt eget lärande och som utmanar både sig själva och oss i undervisningen. Precis detta som man själv vill uppleva som lärare, men jag önskar stöd och riktlinjer som hjälper mig att få bedömningen likvärdig med övriga lärares.

Jag hopps bli klokare efter veckans Matematikbiennal i Karlstad. Det fanns inte plats på föreläsning som ska hållas om materialet men jag tänker söka upp både Skolverket för att de ska kunna ge mig en bild av detta. Skolverket har goda ambitioner men vi måste också kunna hantera materialet i verksamheterna. Återkommer i frågan! Är det någon som har koll får ni gärna ta kontakt med mig.

Multiplikation och nya högre nivåer!

favortimatteStarten gick verkligen av bara farten och det var en känsla av att elevernas kunskap var högre än nivåerna i läroboken samtidigt som vi gick igenom nya begrepp och gjorde eleverna medvetna om matteorden(begreppen) inom vårt nya område. Jag gillar upplägget i Favorit Matematik där man påvisar paralleller mellan olika tabeller. Kommutativa lagen tas upp direkt och eleverna har tränats i att se skillnaderna men också i att förstå att produkten blir den samma. Våra elever drog snabbt slutsatser och kopplade ihop vårt arbete med husbyggen enligt Gotlansmodellens tänk(se tidigare inlägg) med de nya sätten att träna på.

Eleverna fick under en problemlösningslektion göra sammankopplingar med hjälp av en hundraruta mellan de olika tabellerna och deras diskussioner och slutsatser var ljuvliga och så rätt! Här tändes flera små lampor och dessa använde man sedan direkt i träningen av tabellerna. Numera är våra elever fenor på att försöka hjälpa varandra och förklara på olika sätt så att kompisarna förstår, detta leder till ännu högre nivåer och dessutom en gemenskap i lärandet.

Vi hade genomgång på multiplikation med 10 och 100 vilket ledde till diskussioner om tal med ett större antal nollor – var det lika? -stämde deras antagande? – kunde de verkligen räkna ut sååå höga tal som en multiplikation med 1 000 000? På eftermiddagen och på rasterna diskuterade de, kom och frågade, ville få bekräftat och de var till slut bombsäkra på hur produkterna blev vid multiplikationer med 10, 100, 1000 och ännu flera nollor. Dessutom satsar många elever på att lära alla tabeller 1-10, vilket hade varit ljuvligt att uppnå!

Dessutom har det synliga lärandet ökat elevernas målmedvetenhet och flera elever tar nu egna initiativ till ökad träning och hjälper varandra med tips på hur man kan träna. Läxornas fokus har ökat och de är medvetna om sin egen roll i lärandet. Till detta kapitel använde vi oss av nya matriser som eleverna introducerades för i starten och dessa är nu aktiva och synliga i klassrummet under lektionerna.
favorit matematik åk 3 kap 2matriser 3A Kapitel 2

Ser fram emot nästa kapitel då lär vi algoritmer i multiplikation!

 

Formativ bedömning och Favorit Matematik

favortimatteNu börjar vi hitta i det gedigna material som Favorit Matematik är. Problemlösningsuppgifterna håller en bra nivå och det är verkligen problem som ger eleverna möjlighet till argumentation och resonemang. Begreppsorden(matteorden) används flitigt av eleverna under lektionerna och de har via den digitala boken tränat på dessa flera gånger. Huvudräkningsuppgifterna gillar jag, just det att de inte bara är tal rakt upp och ner utan utmanar eleverna i begreppen.

Första kapitlet avklarat, eleverna har tränat flitigt, hjälpt varandra och verkligen utmanats i sitt lärande, prov 1 är genomfört och efter det träning för att ge alla en chans att nå lärandemålen som vi satt upp.

Jag var lite rädd, när vi beslöt oss för att testa matematikböcker, att rättandet skulle ta upp för stor del av min tid. Även detta har läromedelsmakarna löst förträffligt och då även så att det passar in i det formativa arbetet där eleverna blir delaktiga i processen. Eleverna har själva kunnat se om deras tränande gått bra om det har blivit rätt svar på uppgifterna. Längst ner på nästan varje sida finns ett antal svar i en färgmarkerad linje, lösningarna på uppgifterna ska ha sitt tal här annars får man ”göra om”, rätta själv! Det som blir tydligt är att en del snabbt såg via dessa tal vad som gått fel i deras egen lösning. Härliga diskussioner uppstod när man hjälptes åt med lösningarna och jämförde tankar.

Dylan Wiliams tankar och nyckelstrategier känns väldigt närvarande i arbetet som vi genomför tillsammans med eleverna. Processen som vi tidigare byggt upp utifrån olika delar finns delvis inbyggd i materialet vilket är arbets- och tidsbesparande.

Fri tolkning av Bedömning i matematikklassrummet, Lärportalen för Matematik, modul algebra åk 4-6 del 3:

Bedömningsprocesser och nyckelstrategier är byggstenar som ska finnas med vid arbetet för att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det som kännetecknar formativ bedömning är att fler aktörer finns att tillgå i klassrummet. Dessa aktörer är läraren, klasskamraterna och eleven själv. Alla behöver samverka för att skapa en god och effektiv undervisning. I en formativ bedömningsprocess finns tre viktiga frågor:
Vart ska vi/eleven?
Var är vi/eleven nu?
Hur tar vi oss dit?

Dessa delar har blivit naturliga i undervisningen dels genom varje lektions uttalade mål om lärande och dels genom elevernas egna engagemang mot målen. Synliga målmatriser finns som man kan se lärandet på men det är lika uttalat i reflektioner under lektionerna.

Wiliam (2011) presenterar fem nyckelstrategier som kan tas som utgångspunkt och användas för formativ bedömning i matematikklassrummet.
Klargör och delge mål och kriterier för framgång:
Sker kontinuerligt både vid start av område och vid varje lektion inför nya delar.
Skapa effektiva klassrumsdiskussioner och andra lärandesituationer som också ger belägg för elevernas kunnande:
Genomgångar med  ”no hands up” och alla delaktiga i resonemang och argument för ny kunskap där regler och strategier lyfts har gett eleverna möjlighet att se olika nivåer både för oss lärare men även för eleverna själva.
Ge eleverna effektiv återkoppling som för dem framåt i sitt lärande:
Upplägget med mer eller mindre eget rättande material har synliggjort och därigenom gett eleverna egen makt över sitt lärande. Frågor och önskemål om vidare eller djupare träningsuppgifter kommer kontinuerligt. Den egna insikten har ökat och önskan om att uppnå nästa nivå är tydligt uttalad hos flera av eleverna(inte alla ännu).
Aktivera eleverna som resurs för varandra i lärandet:
Eleverna diskuterar idag uppgifterna och väljer ofta att ta hjälp av varandra innan de ber oss vuxna, de har börjat se det som en vinst att själva genom samarbete komma vidare. Många kan idag med ord förklara att de genom att förklara för någon eller genom att försöka övertyga någon om att deras tankestrategi är enkel och bra.
Gör eleverna aktiva som ägare av sitt eget lärande:
Definitivt hit vi önskar och stundtals tycker jag mig skymta just detta men det tar tid att få ett klimat där varje elev känner sig trygg i just detta. många är osäkra men de har klart för sig vilken nivå de befinner sig på och de kan ofta förklara att de vill nå kunskaperna på nästa steg och dessutom hur.

Att faktiskt få arbeta med ett material som samspelar med dessa kriterier känns tryggt, betydligt tryggare än jag vågat hoppas på. Däremot är jag en kritisk granskare och hoppar utan att blinka över delar som just nu inte främjar mina elevers sätt att tänka. Huvudsaken är att eleverna har hållbara strategier, vi behöver inte utmana dessa om de är bra. Någon elev har fått testa på utmaningar och nya strategier men inte många.

Nu ger vi oss ikast med nästa kapitel och har rivstartat! återkommer…..

Diagnoser som formativ målstyrd undervisning!

Vi rusar fram och lärandet är i fokus!

100 rutanLäromedel är bara material för att kunna träna. Målen för lärandet måste vi sätta utifrån varje elevs nuläge oavsett vad vi använder oss av när nya kunskaper ska tränas. allt behöver tränas på flera gånger och repetition är skönt för många i små doser. För att få kunskaper om nuläge funderade vi på om vi skulle starta med provet för kapitel 1 som vi hade som arbetsområde, men vi valde denna gången att vänta med det. Istället följde vi skolans screeningsplan(den är under revidering därav funderingarna).

Måste säga att jag levde lite i ett ”lyckorus” förra veckan. Vi gör FAT- diagnoser(Förstå och använda tal) på våra elever när läsåret startar i alla årskurser. Ska vi kunna arbeta formativt måste vi veta utgångsläget och sedan kunna arbeta med kunskaperna för att nå målet för varje individ. Sagt och gjort, diagnoserna genomfördes av mina kollegor som efteråt hade en uppfattning om att det verkade svårt. Jag tog mig an rättningen, lite egoistiskt för jag var så nyfiken. Elev efter elev hade presterat så mycket bättre än vi anat! Diagrammen som växte fram all eftersom jag skrev in resultaten i excelfilen visade fantastiska resultat och jag bokstavligen log mig igenom rättningen med lite jublande här och där. Så himla härligt att se hur deras lärande utvecklats och vilken talförståelse som de har. Självklart har vi områden som vi måste träna vidare på men vi har flera områden som redan sitter. Eleverna kommer utifrån resultat nu att få göra även FAT-diagnoserna för åk 4 för att vi ska hitta utmaningar för alla elever.

Tydlighet och synlighet i lärandet för oss som undervisar och våra elever tror jag är ett vinnande koncept. Vi har varit mycket tydliga med vad vi förväntar oss av eleverna när de tränar och de har fått tid till träning och de har fått många representationer för tal. Att kunna ge varje individ kunskaper på flera olika sätt inom talen 0-20 är A & O både för mig som lärare och för mina elever även om de inte alltid kan förklara det. I och med att de fått strategier att bygga sitt tänkande på har vi också fått möjlighet att leda dem in på de egna tankarna. De har idag flera olika sätt att tänka på och vår uppgift är att stötta dem vidare i dessa. Varje elev har kunnat hitta sitt sätt, individuellt vilket är tydligt när vi kommunicerar matematik. Ofta får vi spontant flera olika tankebanor vid muntligt resonemang vilket jag älskar. Som lärare kan jag nu antingen välja att utmana dem eller att ge dem lugn i sitt tränande tillsammans med andra elever med samma tankar.  Att få utmana sina tankar genom att arbeta tillsammans med någon som tänker på ett annorlunda sätt ger högre matematiskt kunnande och utvecklar eleverna.

FATHär hittar ni mer om hur vi arbetar med diagnoserna i Ängelholms kommun och mall till excelfilen. Successivt när man skriver in resultat kommer spindeldiagram på uppgiftsnivå och stapel diagram på summan fram.

http://pedagogskanenordvast.se/fat-diagnoserna-ett-verktyg-analys-och-bedomning/

Favorit Matematik!

Man ska vara kritisk och granska läromedel! Det har jag varit och gjort länge! Vi har under flera år (ca 12!) arbetat utan lärobok för eleverna vilket varit skönt och mindre stressigt än vad jag kände tidigare. Att rätta matteböcker är ju inte så värst kul och inspirerande, det tar ju så mycket tid!

De förlag som försökt sälja på mig böcker på mässor vet precis hur kritisk jag varit, det har nog nästan synts utanpå.(Säkert svartlistad både pga bloggen och min argumentation mot just elevböcker.) Så kom uppdraget med likvärdig undervisning och screening på vår skola, dessutom önskan om enklare möjligheter för föräldrar att vara delaktiga. Det tillsattes ämnesgrupper i svenska, engelska och så matematik. Min roll i matematikgruppen var rätt given och det var med positiv energi som vi satte igång ett gediget och svårt arbete. Främst var målet likvärdig bedömning och att få en gemensam matematikundervisning. Vi vände ut och in på oss själva utan att komma så värst långt. Då ändrade vi riktning!

Vi kände att vi var tvungna att utgå från något, kanske någon form av läromedel, i alla fall lärarstöd. Vi tittade på det mesta, beställde hem ex och granskade, men vi saknade hela tiden något.  Tillsist beställde vi hem alla årskursers böcker av några läromedel som vi ändå tyckt om. Kan tänka mig hur min grupp tänkte för min kommentar var nog hela tiden:

– Ok, men jag ska inte ha lärobok!

favoritmatematik 2Nu står jag här med Favorit Matematiks Mera läroböcker till varje elev och är totalt såld och då har vi inte ens börjat! Ja, man kan lugnt säga att när vi väl fick till en presentation av läromedlet så fanns alla delar som vi saknat där. Nu ska det bara sätta sig och jag lovar att vara kritisk trots att jag nu är lite lyrisk. Ett komplett läromedel som ständigt utvecklas önskades. Jag tror och hoppas att vi gjort ett val som kommer att utveckla våra elever till högre kunskaper inom matematiken.

Idag hade vi visning av Camilla, Mimmi och Peter från Studentlitteratur för alla lärare som ska arbeta med läroböckerna på Rebbelberga skola. Det var tyst länge och fullt fokus på genomgången som behövs för att man ska kunna få kunskap om hur många otroliga möjligheter som finns. Det hördes mest…

– Finns det också! 😀 …..
– Men problemlösningen har ni ju inte med?!
Svar:
– Jodå! Det finns här! Till varje moment!

Det känns bra. Vi ska utvärdera konstant och inte glömma bort lärandets fokus.

Jag kommer att arbeta fram matriser till de olika områden/kapitel som vi arbetar med i åk 3 (hinner jag så kommer det även för åk 1 och 2!) dessa lägger jag här i bloggen under ny flik. Upplägg över arbetsgång kommer att nämnas utifrån elevernas arbete i klassrummet.

Det ska bli spännande att få sätta igång med eleverna och på onsdag så kör vi igång! Det kommer mera…..

 

 

Matriser/betyg eller ej – huvudsaken är synligheten av lärandet!

Matriser och betyg klingar så illa i mångas öron speciellt om vi inför det i tidiga åldrar. Ena delen av mig skriker också nej, den andra vill ha tydlighet. För att vi ska få en tydlighet och likvärdighet i vårt land måste det formuleras utvecklingssteg som vi tolkar lika.Jjust nu kan man både inom ett arbetslag och definitivt inom en skola se stora skillnader i tolkningar. Tänk då hur det ser ut i landet! Jag vill tolka rätt, jag vill ge mina elever de förutsättningar de har rätt till!

IMG_4455[1]Efter att ha läst hela boken Hjärnkoll på skolan av Martin Ingvar & Gunilla Eldh så är tankarna många. Här berättar jag om en lite del av tankarna som jag fått.
Jag har sett i min undervisning att via matriser som är tydliga för elever och föräldrar så får vi ett större engagemang. Detta har lett till att eleverna tränar mer effektivt och de har sitt mål klart. De kan också tydligt peka ut var de själva befinner sig och vet nästa steg i sin lärandeprocess. Min roll blir självklar för eleven, de kan också hemma prata och diskutera vad de behöver träna mer på. Flera gånger har elever kommit och själva velat visa att nu kan jag nästa steg! Den lyckan är otrolig både för mig, eleven och dess föräldrar. Detta är belöningen vi lärare får och motivationen som gör slitet värt att fortsätta.

Skolverket borde arbeta fram tydligare utvecklingssteg i alla ämnen och göra dessa lätta att arbeta mot. Vi lärare måste kunna få större hjälp till att göra undervisningens och lärandets mål likvärdiga i hela landet. Oavsett vilken skola vi arbetar på så har eleverna rätt till denna likvärdighet. Sedan om det blir betygsliknande steg eller ej vet jag inte just nu om jag orkar bry mig om, jag vill ha en likvärdighet och hjälp med detta! Jag vill inte ha betyg men jag vill ha utvecklingssteg som NSL(Nya Språket Lyfter) i alla ämnen!(tror jag….) Att detta ska vara så svårt!

Att arbeta fram matriser tar tid, de tolkas sedan av andra, utvecklingsstegen ser olika ut för olika individer, en del vägrar att använda utvecklingssteg för de anser inte att det är bra för eleverna…. Listan kan göras lång på de olika saker som vi nu brottas med och som gör den svenska skolan så olik istället för lik.

Just nu är vi på min skola mitt uppe i ett arbete där vi ska försöka oss på att få till just denna tydlighet och likhet. Det är ett slitsamt arbete som ena stunden går framåt nästa bakåt. Efter att vi i vårt arbetslag haft 2 aktionsforskningar med elevernas lärande i fokus så är tankarna i full gång på hur vi får detta lätt det  ska inte vara så svårt när det ger eleverna så mycket. Vi har fått till matriser i de flesta ämnen och det ger även mig som lärare en översikt över min elevgrupp. Vi använder Fronter som portal för vår elevdokumentation och där blir det verkligen tydligt. Så här kan ett av målen se ut för mig som lärare över en liten del av elevgruppen:
fronterklipp 2
Längst ut till höger ser man hur det ser ut för varje individ som står längst till vänster(nu avidentifierade), men jag får snabbt en bild över hur det ser utt för hela gruppen utan att se på individ nivå.

För en elev och dess föräldrar kan  det se ut så här:
Fronter elev vy
Kan detta verkligen vara skadligt? Är det inte tydligt? Min bedömning av hela ämnet  får en tydlig dokumentation. Den har jag gjort tillsammans med eleverna utifrån deras prestationer.
Vi har använt oss av Nya Språket Lyfter i svenskan och gjort liknande steg som dessa. Där har vi delat upp stegen mellan varje avstämningspunkt och dessutom i olika delar som läsa/skriva/ tala.
Det jag däremot hade önskat var att jag hade kunnat få alla rutor markerade som eleven kan inte bara den sista som den just nu befinner sig i. Det är ett Fronter-problem som vi önskar ska rättas till.

Arbetet med dessa matriser kräver mycket jobb, det ska verkligen vara enkelt att fylla i för eleven och mig som lärare. Jag är allt lite avundsjuk på den hjälp man gett oss i svenskan men som saknas i alla andra ämnen. Det är just detta jobb som vi ska ha en likhet i tycker jag då kommer vår undervisning automatiskt bli likvärdig och likaså kunskaperna hos eleverna i landet. Jag vill ha hjälp med formuleringarna! Här har jag till sist bara slängt in dem utan att för den delen vara 100% nöjd. Jag skulle tillsammans med mina kollegor kunna sitta i timmar, ja till och med dagar, för att få till de ultimata formuleringarna men jag gav upp och tänkte att den biten hjälper nog inte individen i sig. Nu kör vi på dessa mål oavsett. (Målen är några fler än de som syns i bild, kommer på länk en annan dag om det är någon som vill se).

Lite söndagstankar så här i slutet av sportlovet!