Learning study och lesson study i maratonfart under en dag med problemlösning!

Wow, vilken härlig känsla! Undervisning som innehöll så mycket lärande på flera olika sätt! Givetvis var det nästan en hel dag fylld med matematiklektioner. (De är såklart mina favoriter!) Dagens matematikinnehåll var problemlösning kopplat till multiplikation och upprepad addition. Jag använde mig av problemlösningen kopplad till vårt läromedel ”Mera Favorit Matematik” från Studentlitteratur. Jag tog skärmdumpar på flera av problemen i kapitel 4 och gjorde snabbt och enkelt halva A4-papper med 2 problem på varje. Problemlösnings-uppgifterna i den digitala lärarhandledningen är oftast 2 stycken tillsammans och problemen är av liknande karaktär. Har du löst det ena så kan du använda samma metod för att lösa det andra problemet. Detta gör att eleverna först kan klura och prova sig fram för att sedan hitta en strategi/metod som fungerar och då testa denna direkt på det andra problemet och lösa det rätt enkelt. Problemlösningen var nu elevernas utmaning och skulle användas för att både lösa men också för att kommunicera lösningar till kompisar som sedan skulle prova på att lösa liknande problem.

Som alltid startar lektionen med att eleverna får veta målet med lektionen, idag handlade det om resonemang och kommunikation för att gemensamt kunna lösa problem tillsammans. Vi gick igenom hur man löser problem och använder oss då av strukturen som Ingrid Olsson lärt mig på sina föreläsningar. (Ingrid Olsson har bl a skrivit ”Alla kan lära sig räkna”.) Med stöd av handens 5 fingrar så lär sig barnen de olika stegen: LÄS, FÖRSTÅ, RITA, MATTESPRÅKET, RIMLIGT SVAR.

Jag genomförde idag 3 lektioner med samma innehåll men på olika sätt efter snabb utvärdering efter varje pass. Att få den möjligheten är fantastisk och ger mig som lärare en chans att utveckla min undervisning. Snabba beslut och funderingar blev det eftersom lektionerna nästan går i varandra med endast kortare paus då elever går på idrott eller kommer tillbaka från idrott och sedan en lunch innan sista passet. Att ha kort om tid för analyser är inte alltid tokigt utan kan även vara bra, man vill ju inte förändra för mycket av inlärningen när det inte är samma elever, önskan är ju att de ska få samma innehåll även om jag förändrar något tills nästa grupp kommer.

Lektion 1 i halvklass(ca 10 elever):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. Dessa problem fick de sedan förklara för ett annat par som också beskrev sina lösningar av de 2 problem de löst. Det var bra diskussioner mellan paren och engagemanget hos eleverna var positivt de var aktiva och lösningsfokuserade. När man hade genomfört en hel omgång fick man nya likvärdiga problem att lösa i paren, där eleverna skulle kunna använda kompisarnas metoder.

Analysen blev att de uppgifter jag tyckte var rätt likvärdiga visade sig att eleverna inte såg likheten i, utan istället använde de andra metoder och sökte sig fram till nya strategier/metoder. Hur gör jag nu ……?(ca 10 minuter till förändringen….)

Lektion 2 i halvklass(ca 10 elever):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. De fick sedan bara förklara det första problemet för ett annat par som också förklarade sitt första problem. När de var klara och båda paren kände att nu kunde de metoden för hur man löste problemet bytte man problem. Paret skulle använda metoden kompisarna hade berättat om och försöka lösa problem 2 som var ett liknande problem som det första. Eleverna löste kompisarnas problem med samma metod och det var märkbart enklare än första problemet de löste.

Analysen nu var att det hade varit bättre med några fler par att sätta samman, men uppgiften fungerade utmärkt. Eleverna var engagerade, de arbetade tillsammans och framför allt var de måna om att förklara så att kompisarna kunde lösa det andra problemet. Extra plus var att de knappt hade tid att gå till varken idrott eller lunch för problemen var så roliga, har väl sällan hänt att matematiken kunnat utmana en idrottslektion.

Lektion 3 i helklass(24 elever och en extra vuxen):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. På denna lektionen hann endast 1/3 med att förklara för ett annat par och endast 2 par hann använda kompisarnas metoder för att lösa deras problem. Vi kommer att fortsätta på nästa lektion.

Analysen efter denna lektionen är att fortfarande var lektionen bra, men vi skulle fördelat oss i flera rum för att få en bättre arbetsmiljö och möjligheten att koncentrera sig hade varit bättre. Även här glömde vi bort tiden och hade knappt tid att sluta dagen, eleverna ville så gärna fortsätta jobba.

Att hitta bra verktyg för att få till bra undervisning är härligt och ger positiv känsla hos såväl lärare som elever!

Vårterminsstart är härligt!

Långa frukoststunder med en bok i handen och sedan en runda med löparskorna har varit ljuvligt.

Så fort det kan gå från att i lugn och ro varit jullovsledig till att vara helt inne i vårens planering. Med kollegor som inspirerar och engagerar så är det faktiskt rätt lätt att gå till jobbet. Jag ser fram emot en termin som fylls med Rymd och utomjordingar, Diamantjakt, Mera Favorit Matematik, kristendom, judendom och islam, balans, tyngdpunkt, friktion och GLÄDJE. Det blir viktigast i vårt arbete att hålla glädjen och gemenskapen vid liv tillsammans.

Verktyg som läromedel, laborativa material, bibliotek och ikt kommer att utveckla lärandet för våra elever. Tänk så spännande det ska bli och jag är lyckligt lottad – jag har ett utmanande, utvecklande och glädjefyllt jobb. Lycka till alla kollegor både här och där.

Tack för allt stöd, alla möten med härliga diskussioner från Studentlitteratur – Camilla, Mimmi och Marie som läromedelsutvecklare för Favorit Matematik har fått många diskussioner och frågor att besvara och har utmanat tillbaka. Peter Falkheden har som säljare uppdaterat oss på nyheter när han tittat förbi Rebbelberga skola och nu kan jag bara gratulera Stockholmsregionen och Norrland till denna inspiratör. Hos oss kommer Mia Gille att vara välkommen och säkert ta över rollen med bravur.

Algoritmer – roligt men svårt!

Det var med glädje och spänning våra elever tillsammans med oss lärare tog sig an utmaningen att redan på höstterminen i åk 2 lära sig att räkna med algoritmer. Kapitlet innehöll både addition och subtraktion med algortimer och dessutom tiotalsövergångar – WOW! Lätt som en plätt eller superkrångligt?

Jag är oerhört tacksam för att vi återigen lär ut algoritmer även om jag förr startade först i åk 3 så ser jag det som en utveckling att vi idag startar redan från början. Varför ska vi inte ge eleverna de redskap och verktyg som finns? Alltför många år gick utan att eleverna fick möjlighet att lära sig dessa fantastiska hjälpmedel. Tänk så bra att kunna ge varje elev en hållbar strategi och ett verktyg som fungerar bara man kan den! Oavsett om eleven har full förståelse för tal eller ej så kan de räkna ut uppgifter. Det är inte alla elever som först förstår tal och att siffrornas placering har stor betydelse, denna kunskap kan komma långt senare men under åren med endast talsortsräkning och mellanled så var eleverna tvungna att ha förståelse för talen.

Våra elever laborerade med tiobas-material, pengar, hundratavlan och diskuterade lösningar under arbetet. De utmanades med uppgifter som var både utan och med tiotalsövergångar. Eftersom vi arbetar med Mera Favorit Matematik så fanns även ”självrättande” uppgifter, dessa är suveräna och jag önskar att alla sidor var uppbyggda på det viset. Ett antal uppgifter genomförs och efter dessa finns en rad med tal som är svaren på uppgifterna, eleverna markerar efterhand svaren. (Se ramen längst ner på bilderna nedan.)Finns inte mitt svar eller om det redan är använt så får jag kontrollera och se vad som blivit fel. Formativ undervisning och ett oerhört stort lärande! Diskussionerna och resonemanget mellan ALLA engagerade eleverna var så lärande och utvecklande.

Ett läromedel – MERA FAVORIT MATEMATIK från STUDENTLITTERATUR, som ger elever och lärare färdiga genomgångar i filmade varianter eller bara som färdiga upplägg på smartboarden ger oss en guldgruva. Den digitala lärarhandledningen är suverän på flera sätt. Som lärare kan jag koncentrera mig på undervisningen utifrån innehållet, mina elever får genomgångar filmade som de kan se i för väg eller efterhand, under lektioner, hemma eller på annan tid – de får själva avgöra.(Dessa ser eleverna via den lilla rutan där det står film i anslutning till bilden på sidan). Föräldrarna får en möjlighet att vara med i sina barns lärande, en del föräldrar utmanar sig själva och lär sig svenska genom att se filmerna tillsammans med sina barn.

Det låter oerhört enkelt men när vi arbetar med blandande uppgifter och där ena uppgiften är addition och nästa är subtraktion då var algoritmerna supersvåra. Vi genomförde Provet i slutet av kapitlet och eleverna konstaterade själva att de inte hade tränat klart. Jag tog på mig skulden, vi hade inte befäst kunskaperna, eleverna hade gjort och försökt lära men utan att få hållbara kunskaper. Vad gör man som lärare då?

Det första är att om inte eleverna redan har förstått det så berättar jag och förklarar att vi måste göra om, lära mer för att de ska ha kunskapen. Det är inte elevernas fel utan undervisningen har inte varit lärande. Vi tog en paus och kommer att ta nya tag när vårterminen börjar. Samtidigt som vi fortsätter med nya områden kommer vi nu till våren att ägna 1 lektion/vecka åt att lära oss att räkna med algoritmer. Jag har noga analyserat vad eleverna inte förstått, vad som går fel och vilka delar vi måste ta om. Det största felet ligger i att eleverna blandar ihop räknesätten, de har inte tänkt på vad de räknar utan de har använt en strategi. detta fungerar när det är ett och samma räknesätt men inte när man blandar så nu ska vi blanda och träna på att se vad vi gör, få förståelse för det nya verktyg som algoritmräkningen är.

Omtag är något vi ofta glömmer, eller kanske är det tiden och stressen som gör att vi missar det. Vi springer vidare på nästa kunskapskrav utan att ge en chans till att reparera missförstånd eller att undervisa så att alla förstår eller lär.

Nytt mål för denna termin får vara att ta det lugnt se till att lärandet kommer först!

Mattekort

Vi håller på att träna på lilla plus och minus. Till detta har vi gjort kort och varje vecka delar vi ut kombinationerna till ett nytt tal. Nu är vi framme vid talet 10.

Här hittar ni korten till talen 5-10 med både addition och subtraktion:

matematik kort talet 5

matematik kort talet 6

matematik kort talet 7

matematik kort talet 8

matematik kort talet 9

matematik kort talet 10

Samtidigt tränar eleverna varje dag på Vektor där de möter utmaningar på sina egna nivåer i sin egen takt.

 

Mot en positiv vårtermin med höga förväntningar

Nya möjligheter och samtidigt en fortsättning på – lärande i glädje och gemenskap.  Rebbelberga skolas ledord är viktiga framgångsfaktorer.

Bild ur ”Planera undervisningen Baklänges” av Andy Griffith, Mark Burns

Lärandet är ett av våra huvuduppdrag, att leda eleverna genom kunskapsdjungeln och fylla på efterhand med nya utmaningar som utvecklar kunskapsnivåerna. Jag har läst och utmanat mina egna kunskaper och föreställningar under alla mina yrkesår, gett mig själv en påfyllning för att lära nytt, ge nya infallsvinklar och framför allt för att utveckla min undervisning. Under åren som gått har jag hoppat på tåg som rusat fram och förändrat efter vindarna som blåst just då. Idag är jag mer eftertänksam och mycket av min undervisning blir snarare djupare och med fler representationer än de plötsliga vindarna. Flera av  vindarnas delar finns med men de är en del, ett verktyg eller ett sätt. En undervisning där eleverna boostas med olika representationer för de olika kunskaperna som behövs och där de får lära genom att använda olika verktyg för lärandet är min önskan. Att hitta varje elevs nästa kunskapsnivå och utvecklingszon för att ge bästa möjliga kunskapsutveckling är en utmaning. När man läser mycket litteratur kopplat till undervisning och utveckling av denna ser man också likheterna och fler och fler inom forskningen hjälper oss idag att hitta framgångsfaktorer för den ultimata undervisningen. Flera forskare har i sina undersökningar sett att höga förväntningar ger ökat lärande och elever som vet sin närmaste utvecklingszon har lättare för att nå denna om de får utmaningar som leder dem dit.

Glädjen och gemenskapen är viktiga delar, det är tillsammans som vi lär oss mest. Det är när vi hjälps åt att hitta lösningar som vi utmanar varandra mot nya kunskapsnivåer. Framför allt ger det en meningsfullhet som vi behöver för att må bra och glädjen får vi tillsammans. I undervisningen gäller det att hitta redskap som bygger ett socialt klimat för det optimala lärandet. Skolverket har varit kritiska till olika värdegrundsstärkande material som genomförts parallellt med undervisningen i ämnen. Håller helt med och menar att det genom min undervisning måste synas hur vi tillsammans kan bygga upp en värdegrund som vi alla trivs  och utvecklas i. Om min undervisning bygger på samarbete och gemenskap som stärker värdegrunden tillsammans med ett ökat lärande då förstår eleverna också vikten av tankarna. Kapitel 1 & 2 i LGR 11 är viktigast att ha med sig varje dag, varje minut i undervisningen och samvaron med eleverna.

Allt detta är självklart men ett svårt pussel att få ihop. Vi är alla människor och det är en komplex verklighet som vi varje dag ger oss in i. Så länge varje lärare gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som ges och de möjligheter som finns då kommer lärandet och kunskapsnivåerna hos eleverna att öka.

Mot en ny vårtermin med höga förväntningar.

Här kommer inspiration till det jag skriver om, det finns såklart mycket fler böcker där samma budskap gör sig talande men dessa var mina lovböcker. De är bra och jag gillar alla. De binder tillsammans ihop mina tankar om hållbar undervisning mot högre kunskapsnivåer. De är ämnesövergripande och viktiga för  alla oss som varje dag möter elever i skolmiljön och i andra sociala sammanhang.

 

Matematikutveckling när den är som bäst!

Redan för några veckor sedan startade processen inom mig. Mina tankar på årets satsning på matematiklärandet i förskoleklass började landa och analyserna var i fullgång. Känslan av att vi lyckats lyfta elevernas kunskaper högt över förväntan blev starkare och starkare. Vi hade fått svart på vitt att arbetssättet var lyckat, tidigare års erfarenheter fick plötsligt ett kvitto. Den skolan som var först ut och där önskan om fortbildning i matematik kom från pedagogerna själva kommer också indirekt att få ett kvitto på att deras intuition är helt rätt – Villanskolans personal gav mig en utmaning och väldigt mycket lärande i förskoleklassens pedagogik. De kunde dessutom med sina tidigare erfarenheter i undervisningen i matematik se den nya lärarhandledningens vinster och de kunde få den att samverka med övriga delar som de redan sett lärandevinster på.

När man ser elevernas lärande formativt i arbetet så ökar man deras möjlighet till befästande av kunskaper. Effektivt och direkt kan man ge dem feedback som leder dem framåt och samtidigt tappar vi inte fart utan sammanhållningen i gruppen kan fortsätta. Dessutom kan du som lärare ge varje elev individuella utmaningar. Detta har vi i år lyckats med i den tidiga matematikinlärningen. När förändringsprocenten sticker ut och vi kan se ett lyckat ökat lärande så har undervisningen varit lyckad. Vi har fått till de små stunderna av extra tid till en del av eleverna, den lilla tid som gett dem ett ökat lärande. Lärandet som vi lägger som grund i tidiga år ger dessutom hållbara resultat – WOW känsla.


Nu ska vi under åk 1 till hösten bygga vidare på de kunskaper som eleverna skaffat sig och deras lärande ska öka. Vi bygger vidare på en stabil grund genom att ge dem förutsättningar och ett bra självförtroende i matematik. de har också sett att matematik är så mycket mer än bara räknande. genom skolverkets bedömningsstöd ska vi analysera och utvärdera vår undervisning. Kontinuerligt kommer vi att genomföra diagnoser före och efter områden vi arbetar med för att se på vilken nivå vi ska lägga undervisningen. Här tar vi stöd i Mera Favorit Matematiks nya matriser och den egna bedömning eleverna kan göra i Mitt Lärande. Studentlitteratur arbetar kontinuerligt med att förbättra och stötta oss lärare med sitt material, de är också väldigt lyhörda över vad lärare, elever och föräldrar önskar som stöd.

Förhoppningsvis kan vi till hösten introducera appen Vektor och öka både matematikkunskaperna och dessutom samtidigt få en effekt på minnesträning. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, har tillsammans med Ola Helenius, matematiker på NCM och spelutvecklare gjort en app som tränar dessa båda delar samtidigt. Undervisningen ger bäst resultat om den sker tillsammans under ca 30 minuter/dag i 8 veckor. Som komplement till övrig undervisning skulle detta kunna bli riktigt bra för framtida inlärning.

Recension om appen finns bla här: https://www.pappasappar.se/vektor/

Här kan ni läsa mer om vårt arbete i förskoleklassen:  https://skola.engelholm.se/matematikutv/2017/05/30/matematiken-i-forskoleklassen/

Stödet från NCM och RUC i Halmstad fortsätter och vi kommer snart att få ännu ett projekt att ta till oss, ser fram emot en fortsättning i åk 2 med nya medel att stötta undervisningen med.

 

Matematik till bilder

När man hittar bilder som ger eleverna en möjlighet att reflektera och diskutera tillsammans så man riktigt hör lärandet i luften då är undervisningen härlig! Sista tiden har vi haft fokus på begrepp och att låta eleverna få förklara och använda dessa i sammanhang. De har bland annat fått skriva/säga meningar till bilder. Bilderna hittar jag i Favorit matematiks lärarhandledning för förskoleklassen. Bilden ovan höll oss kvar länge vid diskussioner om högst, lägst, flest, färst, färre än, fler än och med härliga motiveringar. Eleverna fick motivera och fundera tillsammans. De hjälpte varandra att hitta rätt ord och sedan kunde vi använda begreppen i meningar. efter fick de välja några av begreppen att skriva egna meningar till och att rita bild till. Språkutveckling genom bilder och samtidigt lärande av ed viktiga grundläggande matematiska begreppen.

Algoritmer i åk 2 – en lyckad introduktion!

IMG_0108Nu har vi lärt ut och tränat strategier för hur man räknar tal i additions och subtraktionsalgoritmer med våra elever i åk 2 under några månader. Det är fascinerande att se dem träna och testa tillsammans. Alla elever är förtjusta, för de har lurat oss lärare. Vi gick ut med att det var ett görande, man behövde inte förstå utan man skulle lära sig att arbeta med lösningsstrategin som ett mönster och ett verktyg för uträkningar. Nu dyker de upp en efter en och talar om att det är ental respektive tiotal man adderar eller subtraherar och plötsligt har de förstått! Dessutom  är det ”lätt som en plätt”!

För några år sedan hade jag inte haft en tanke på att lära ut något som inte fanns förståelse för men ju mer vi har analyserat elevernas utveckling under de år de har befunnit sig på vår skola så har tanken mognat. Ju tidigare desto bättre har jag tänkt och vår speciallärare har ”hejat på”. Eleverna som jag undervisade för 3 år sedan fick lära sig algoritmer i starten av åk 3 och flera av dem anammade strategin och började använda sig enbart av denna rätt fort. Förståelse för talen hade inte alla elever då heller men tackvare algoritmerna klarade flera av dem nationella proven i matematik för åk 3 utan större problem. De hade fått en hållbar strategi för att göra uträkningar.

Att denna gången lägga introduktionen av algoritmerna redan tidigt i åk 2 har varit väldigt spännande på flera olika sätt. Eleverna har verkligen upptäckt en ny strategi tillsammans. De har skrivit upp talen själva funderat över rimliga svar laborerat sig fram med minnessiffror och växling samtidigt som de fått en förståelse för strategin/verktyget. En del har vågat sig på att testa räknande även med hundratal och klarat detta med bravur.

Det hade varit intressant att få se om eleverna redan nu i åk 2 hade fixat en del av uppgifterna på nationella proven i åk 3 vilket jag tror utifrån det som de visar idag när de tränar. Om vi bara litar på elevernas kunskaper och att de kan så kommer de att våga så mycket mer och de vinner så mycket i sin utveckling på detta.

Vi tror och vågar!

Förstå och använda tal – en skatt för diagnos och analys

Förstå och använda talNär samarbete sker i utvecklingssyfte mellan kompetenser av olika slag sker ibland små underverk.

Att få förståelse för varför resultat ska samlas in, att få lärarna uppmärksamma på ”Förstå och använda tal-diagnosernas” syfte och verkan i den egna undervisningen har varit ett uppdrag jag haft under några år både lokalt på den egna skolan och även centralt i kommunen. Det har i omgångar irriterat mig att processen tar så lång tid och återkopplingen med tydliga diagram har inte kunnat levereras tillbaka till lärarna omgående. För att jag som lärare ska kunna se nyttan med ett analysredskap i min undervisning så behöver jag få tillbaka diagram direkt i anslutning till att jag registrerar mina elevers resultat. Då kan jag ta det till min undervisning och omedelbart omsätta det i praktiken.

När man bestämmer sig för att ta hjälp av den kompetens vi har i kommunen på RiKT(=resurs för IKT) och får gehör för tankar och sedan hjälp som visar  på förbättringar som blir så rätt, då blir det glädje och lycka. Att äntligen vara nära att nå mål och vision för ett långt arbete känns så skönt, när man diskuterar och pratar samma språk som ger ett tydligt resultat.

Vad kan bli bättre än att läraren vid inmatning av sina elevers resultat får ett tydligt stapeldiagram för dels hela gruppen, flickor och pojkar för sig och dessutom ett spindeldiagram som påvisar hur stor procent av eleverna som lyckat på varje enskild uppgift?

spindeldigramNu har vi nått fram så detta sker , varje skola kommer att få sin egen mall, de får analysredskap som de direkt kan använda sig av. Vill man se resultaten från sina diagnoser även på vårterminen så är det bara att använda mallen och få fram lika snygga diagram.

Utveckling sker när vi samarbetar över gränserna på alla håll både inom skolor och mellan skolor. Lägger vi in resultaten så de blir synliga för alla kan vi ta lärdom av varandra, hjälpas åt att höja resultaten och följa eleverna i både högre och lägre årskurser.

När vi som arbetar med utveckling av olika slag samarbetar sker även utveckling av den delen. Vi hittar vägar där vi kan hjälpas åt där de olika utvecklingsområdena sammanflätas och ger större och bredare möjligheter genom analyser att öka kompetenserna i verksamheterna.

Det som nu blev resultatet hos oss gör att vi kan tänka i vidare perspektiv och se till att utveckla nya hjälpmedel för lärarnas analysarbete av den egna undervisningen. Ett analysarbete som är viktigt för elevernas individuella kunskapsutveckling i slutänden. När lärare börjar se resultat och utifrån dessa förändrar och utvecklar sin undervisning då får vi chansen att se ett ökat lärande hos eleverna. Kan vi som lärare vara öppna och diskutera våra resultat och samarbeta så blir det ett kollegialt lärande med än större effekter.

Tilläggas till detta ska göras att resultaten samlas in avidentifierade och endast pojke/flicka är skrivet. Varje lärare kan själv däremot ha med namn på sina elever så länge de vill och utifrån detta hantera även individuella skillnader.

Tack till Stig Hasselgård som såg möjligheterna och vinsterna med detta och som nu gjort våra snygga mallar och dessutom fixat till årets resultat väldigt kvickt!