1. Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen!

IMG_2227Struktur och kollegialt lärande följer matematikundervisningen detta läsår. Vi använder boken ”Tänka, resonera och räkna  i förskoleklass” författad av Görel Sterner, Ola Helenius och Karin Wallby från NCM(Nationellt centrum för matematik). En tydligt upplagd lärarhandledning där man har en struktur på varje lektionspass och en röd tråd i lärandet där delarna stärker varandra successivt på vägen genom temaområdena. Tillsammans med tankar från matematiklyftet och med höga förväntningar på att nå högre nivåer och att uppmärksamma elever i behov av extra stöd tidigt har vi satt igång med fullt fokus. Vi ska nå högre kunskapskrav och vi ska framför allt inte ha några omtag, vi startar där eleverna befinner sig!

Det har varit ett fokus på mönster och sortering samt räkneramsor där det gäller att använda en-till-en-principen. Att få upptäcka och följa mönster har varit intressant och vi har verkligen kunnat se utvecklingen hos eleverna. Nu så här i övergången till nästa temaområde har vi fått fram både symmetriska mönster, ökande mönster och upprepande mönster med flera olika delar. Svårast har varit att utmana de elever som hela tiden går på säkerhet, de vågar inte riktigt att testa att göra svårare mönster än det som de redan vet är okej. De elever som varit osäkra från starten har börjat att härma för att sedan mer och mer våga sig på egna mönster. Eleverna har fortsatt på varandras mönster, fått förklara sina mönster, gissat vilket mönster som beskrivs, dokumenterat sina mönster och de har tillsammans byggt mönster med olika material. Bäst blev det när vi använde stickorna i olika färger och elevernas mönster var varierade både i antal stickor/del och i lutningar mm. Här var det flera som gjorde symmetriska mönster först och sedan fick de fortsätta på nästa del om mönstret kunde bli oändligt, allt för att se om de förstod principen.
img_3281 img_3284 img_3283
Samtidigt genomfördes en screening på alla elever under september månad. Detta tillsammans med ett antal kommuner och skolor runt om i Sverige som just nu tillsammans arbetar i ett projekt mot ökat matematiskt lärande i Förskoleklassen. Olika screeningtester användes och det ska bli intressant att senare se vad man kommer fram till och om det finns någon screening som man kommer att förorda. Den screening vi genomförde var väldigt omfattande och tog ca 15 – 35 minuter per elev att genomföra.  Projektet grundar sig på boken och syftet är ett lärande som förbereder eleverna och lägger en grund i deras matematiska tänkande som är väldigt viktig för att nå längre i kunskapsinhämtningen.

Malmer 1999, s.228

Screeningen var uppdelad i följande delar:

  • Jämförelse
  • Klassificering
  • Korrespondens
  • Seriering
  • Använda räkneord
  • Strukturerad räkning
  • Samtidig och förkortad räkning
  • Tillämpning av talbegreppet
  • Ordproblem

Det var mycket givande att genomföra screeningarna och vi fick stor kunskap om eleverna. Vi kunde bland annat se att jämförelseord och lägesord inte alls var enkla för eleverna. Här var det många elever som stötte på patrull och inte var säkra på begreppen. Vi kunde också se att det var begreppen och orden överlag som ställde till det för flera av eleverna. Rebbelberga skola är en mångkulturell skola och flera av eleverna har ett annat språk med sig, en del mer och andra mindre men tvåspråkigheten är stor. Detta måste vi givetvis fundera över när vi nu fortsätter utifrån resultaten med undervisningen.

Uppgifter som fanns och säkert finns i sk ”pysselböcker”  klarade eleverna inte av, de saknade rutin och missade på delar som var rätt enkla. Para ihop antal ljus med rätt ljusstake där det fanns olika många ljushållare tex var inte så lätt, hitta exakt likadana bilder eller visa bilden från stor till litet var svåra instruktioner. Jag tror att vi glömmer bort viktiga delar i dag i vår framfart mot den digitala världen. Barn måste lära sig att urskilja och se bilder och då är övningar som ringa in alla likadana, finn fem fel, fortsätt mitt mönster eller ringa in alla kläder/leksaker/djur/mm perfekt. Det gör barnen uppmärksamma vilket är en del i deras utveckling som vi inte ska glömma bort. Även lekar där vi använder lägesord och jämförelseord ska vi komma ihåg att använda. Tips till alla som arbetar på förskolor , i femårsverksamheter eller förskoleklass! Spela spel och ramsräkna är delar som de flesta elever klarar av men som fortfarande behöver tränas ordentligt för att bli automatiserat. Räkna baklänges är också svårt men väldigt viktigt att ha med sig för att kunna förstå talraden. De flesta elever var säkra från talet 10 och neråt men över var det mycket svårt. Det gäller också att tolka orden i instruktionerna för eleverna. Mest förvånad är jag när en elev som jag ber räkna baklänges från 17 tittar på mig med stora ögon, vänder sig om och börjar ….17, 18, 19, 20…..

De flesta övningar har vi genomfört med laborativt material i klassrummet och med naturens material ute i skogen 1 gång/vecka. Detta har varit ett mycket bra komplement och jag tycker mig se att vi fångat fler elever denna vägen.

Förhoppningsvis dröjer det nu inte så länge tills nästa inlägg, på återseende.

Matematiken i förskoleklass!

Sista mötet på RUC i Halmstad gav mersmak. Lärandet som jag så tydligt sett via filmer och hört i dialoger när lärare har reflekterat i matematiklyftet hos de allra yngsta skolbarnen i f-klass är fascinerande. De ger sig antingen rakt in i uppgifterna med liv och lust eller så fantiserar de ut på eget håll och får ändå ett lärande. En röd tråd att följa där vi tillsammans styr upp och reflekterar över hur vi ska gå vidare måste finnas. Gemensam litteratur som ger kraft till undervisning och styr in oss på delar som utmanar har och är matematiklyftets lärmoduler ett fantastiskt exempel på. Det spelar ingen roll att jag läser vissa delar för 3:e året, i diskussionerna kommer det hela tiden upp vinklingar som utmanar mig och mina tankar sätts på prov.

Under året som gått har jag tillsammans med förskollärare i f-klass på Villanskolan i Ängelholm varit med på en resa i matematiklärandet. Tillsammans har vi knutit ihop IMG_2227matematiklyftet och texter i modulerna Taluppfattning och tals användning och Problemlösning för åk 1-3 med Görel Sterners och NCM´s Tänka, resonera och räkna i förskoleklass. Medförfattare är även Ola Helsnius och Karin Wallby. Fokus har varit att öka elevernas grundnivå inom matematiken och lärarnas önskan om en hållbar kunskap som stärker individerna. Alla barn ska få möjligheter att utveckla förtrogenhet med tal och räkning, utveckla ett intresse och få ökad tilltro till sin förmåga inom matematik. I förskoleklassen gäller det att samtidigt leka in det och på ett vältajmat sätt få in delarna i dagens aktiviteter. Att lära sig se kunskaper genom leken att sedan följa upp och utveckla vidare under de gemensamma passen är inte enkelt, men ack så viktiga har jag mer och mer förstått och lärt mig av dessa entusiastiska lärare. När lärandets innehåll speglar sig i leken har pedagogerna möjlighet att utmana och förstärka lärandet hos barnen.

IMG_9381På väggarna, i fönster, på hyllor och framför allt givetvis i dialogerna med barnen syns lärandet tydligt. Det har påvisats mönster, sorterats, byggts modeller, delats tal, visats på representationer för tal på olika sätt och det genomsyrar verksamheten. När jag på eftermiddagarna landat i ett av de rum man använder går blicken runt rummet och jag blir lika imponerad varje gång, mina matematikglasögon ser verkligen lärandet och utvecklingen som skett under läsåret.
image8IMG_9384 image9
Arbetsgången blev tydlig och viktig för lärarna tidigt under våra handledningstillfällen. Den har gett både elever och lärare en tydlig struktur där varje individ fått utvecklats på sin nivå och i sin takt genom att man använt sig av pauser för att ge alla samma möjlighet. En del grupper har haft närvarande vuxen under hela processen andra under delar, varierat efter uppgift och utmaning. Lärare har varit stöd och samtidigt utmanat. Någon gång har det uppstått förvirring vilket så tydligt varit synligt på filmerna, då har elevernas förmåga att argumentera och ge förklaringar till sina lösningar utvecklats och prövats. Lärandet blev påtagligt och eleverna imponerade på en nivå som var högt över förväntningarna.

Genom litteratur och texter hjälptes man åt att hitta de rätta frågorna som utmanar och som förstärker lärandet. Elevernas resonemang utvecklades efterhand och deras grundläggande matematiska kunskaper är påtagliga. Elevernas resonemang som setts och reflekterats över när vi tillsammans sett filmade sekvenser under undervisningen har lyfts och synliggjorts mer och mer. Lärarna har också fått syn på sin egen del i undervisningen och blivit uppmärksamma på vad som händer om de ställer utmanande och öppna frågor till barnen. En viktig del är just att få syn på sin egen roll för den kan man påverka och då utvecklas undervisningen.

arbetsgång

Det är inte alltid vi ser vad som händer, så när man i efterhand kan få observera med hjälp av filmer och då uppmärksamma elever som först inte verkar deltaga som verkar vara fullt med, men tyst påvisar sin kunskap lite smyg. Det är lärande för mig som pedagog! Då får jag en ny möjlighet att öppna upp med eleven, jag ser något som jag kan bygga vidare på.

Mitt eget lärande för de yngre barnens matematik ökar för varje tillfälle vi träffas i vår grupp med matematiklyftet som bas. Utmaningen blir till hösten!

 

Ytterligare reflektioner från matematikbiennalen!

SkärmklippTiden springer iväg och mycket har nu hunnit landa efter fantastisk energiboost på matematikbiennalen i Karlstad. Under dagar där möten mellan olika människor tillsammans med föreläsningar inom matematiken på olika nivåer med olika inriktningar gjorde avtryck och intryck.

Margaretha Engvall från Linköpings universitet berättade om Vad kan vi lära av den japanska modellen – strukturerad problemlösning. Intressant att höra om hur man även ger eleverna svaret för att det ska vara fokus på att hitta lösningsförslag och lösningsstrategier. Man synliggör begreppen och ger en förförståelse för detta innan eleverna sätter igång med lösningsarbetet. Arbetssättet känns igen från matematiklyftets lärmodul för just problemlösning och har genomsyrat min undervisning långt innan dess. Däremot tror jag att vi ofta har lagt betydligt kortare stund på den sista delen som handlar om summering och reflektion över de olika redovisade lösningarna än vad man gör i Japan. Här måste vi ta oss tid och ge eleverna en ärlig chans att förstå, få möjlighet att diskutera för- och nackdelar, dela erfarenheter och få reflektera vilket lärande de fick av uppgiften.

Dessutom kopplar man i Japan detta till Lesson study(skolverkets länk, finns mycket mer om man googlar) där man får ett kollegialt lärande av att se och vara med och reflektera över lektioners genomförande. Detta skulle vi kunna bli så mycket bättre på men det tar tid och den tiden måste ges. Att få ett kollegialt lärande via lesson study eller aktionsforskning ger en värdefull skolutveckling där alla medverkar på sin nivå.

Intressanta diskussioner och reflektioner med kollegor knutna till RUC i Halmstad, matematikutvecklare från Kungsbacka i norr till Ängelholm i söder. Den ”förbjudna” fingerräkningen har kanske ändå en poäng som kan ge ett befästande i längden, eller? Forskning som nyanserat slängdes ut och gav så många obesvarade frågor eftersom den fortfarande är i just forskningsstadiet och inget färdigt resultat bevisades om än visades. Håll ögon och öron öppna! Ola Helenius på NCM gav en inblick som gav oss funderingar!

Tänk så snabbt man ibland rättar in sig i ledet och ger efter för de moderna riktningarna som just nu ringlar omkring. Varje gång jag backar och återgår till något jag trodde på i starten av min undervisning blir jag rädd. Rädd för den påverkan som vi får och ger.

Lärobokens påverkan på undervisningen kan variera men här blir jag också lite försiktig och avvaktande, om det ska finnas så mycket i en lärarhandledning så att jag själv slipper tänka- då kan vem som helst undervisa eller? Hm tanken slog mig först. Efter reflektionstid så tänker jag att det stöd jag vill ha från handledningen är indelning i moment och delar som för undervisningen framåt och den måste jag känna är rätt. Nivån på uppgifterna och möjligheten till flexibilitet för mig och mina elever är saker som jag tittar på. Undervisningen är så mycket mer än en bok, ett läromedel eller ett ämne. Undervisning är en konst, ett anpassningsbart ömsesidigt utvecklingsbart lärande och kunskapsutbyte mellan lärare och elev. Jag tror inte att vi är i behov av hur mycket information som helst i en lärobok eller lärarhandledning den måste ge ett friutrymme för mig som lärare. intressant att det även sker forskning på detta och läromedelsförlagen kommer säkert att nyfiket hålla uppsikt över resultaten, alltför att se hur de kan utveckla sina produkter.

bedömningsstödSkolverket har jag skrivit om men det är fortfarande en del som jag trots möten och en bra givande pratstund med inte riktigt kan släppa. Varför använder man inte materialet som finns? De material som finns är dessutom forskade på och vi vet att de har en positiv verkan på resultaten om vi använder dem. Nu ska vi tvingas göra nya tester som inte är baserade på någon forskning precis som NP om jag förstått det rätt……..

 

 

Reflektion-tid för eftertanke under matematikbiennalen!

SkärmklippFöreläsningar i ett rätt tajt tempo och mellan det möten med vänner och kollegor – en vanlig dag på en matematikbiennal. Givande, sporrande och inspirerande möten och input. Nu vill man bara få ihop tankarna och organisera upp dem,  omsätta dessa i verkligheten blir en utmaning.

Det blir fler filmer på matematikhandledningen helt klart, fick ny inspiration idag av Karin Wallby, NCM  och Eva Taflin. Det är så mycket som man kan analysera i filmerna som finns i Lärportalen för matematik. En föreläsning som handlade om: Hur utmanas elevers matematiska tänkande? En pushning och lite ny boost, efter ett besök vt 2014 hos Karin, Ulrika Dahlberg och Lena Trygg på NCM i Göteborg hade jag precis samma känsla och det gav en styrka som förhoppningsvis märktes i handledningen av matematiklyftsgrupper. En liten pratstund med Lena blev det under en paus, alltid lika trevligt att mötas och få lite nya inspirerande tankar.

När vi på fredag om en vecka startar bråktema i matematiken ska jag anknyta till förra gången vi arbetade med det med hjälp av cusinairestavar och pappersrektanglar. Fick nya idéer under föreläsning av lärare från Tjärnaskolan i Borlänge om Matematik på lågstadiet genom algebra och problemlösning. Gamla undervisningsområden fick nytändning och det kommer att bindas ihop med arbetet i Mera Favorit Matematik.

Givetvis blev det ett besök hos Camilla, Mimmi och deras kollegor i Studentlitteraturs monter. Det utbyttes tankar och idéer om hur man kan arbeta och vilket stöd som behövs digitalt i materialet Favorit Matematik. Fortfarande står jag för mina tankar i förra blogginlägget, lärkänna ditt läromedel om det ska fungera fullt ut och om du ska kunna använda alla de möjligheter som finns och erbjuds – be om en visning/fortbildning av materialet oavsett vilket du väljer. Nya idéer om utveckling och önskan om innehåll i ett gediget genomtänkt material. Tips – ta alltid Mera Favorit Matematik, ha höga tankar om dina elever! De kan så mycket mer än vad vi tror! Synliggör lärandet!

Tack alla för dagen och möten! Kollegor som Susanne Jönsson från intill liggande kommunen Helsingborg, lunchmöten och inspirationsutställningsdialoger som sätter igång fler tankar om utveckling och möjligheter!

Snart dags för ny dag…..

 

 

Öppet brev till skolverket och andra intresserade om nya bedömningsunderlagen för åk 1-3

bedömningsstödDet är tryggt med stöd från Skolverket och denna gången tycker jag att det är tydligt. Jag gillar att man gjort tester till avstämningarna i svenska som är otroligt lika Nya språket lyfters avstämningspunkter. Däremot kan jag samtidigt ifrågasätta varför man inte använt NSL rakt av och bara byggt på med testerna som man tycker överensstämmer med punkterna A, B och C. Dessutom om man ska sträva efter nivå D och E borde det kanske finnas tester även till dessa punkter för att likvärdigheten ska öka vid bedömningen.

I matematiken gillar jag de skriftliga testerna och att de finns på 3 olika nivåer i åk 2. De behandlar bara taluppfattningen vilket man tydligt påpekar i materialet. De muntliga testerna är bra i åk 2 som fördjupade diagnoser. Att genomföra alla dessa muntliga diagnoser på samtliga elever i åk 1 & 2 kommer att ta tid värdefull tid som vi borde lägga på undervisning. Jag tror att det räcker att vi har testerna som riktmärken men inte att de ska vara obligatoriska för alla elever. Gör enkla skriftliga tester även för åk 1 som blir obligatoriska och låt oss använda de muntliga testerna som fördjupade kartläggningar. ytterligare tips är att ta in idéer från diagnoserna i Förstå och använda tal – en handbok(FAT) från NCM ocFATh få ökade kunskaper om elevernas taluppfattning, samt knyt era uppgifter till den boken vilket är rätt enkelt och då ger det lärarna en ökad kunskap om hur man kan undervisa vidare mot högre kunskapsnivåer. Här funderar jag på om det är en intresse konflikt, PRIM-gruppen har haft i uppgift att göra uppgifterna till bedömningsunderlaget och FAT har ju NCM stått för.

Jag har jämfört ”dokumentationsmatriserna”  i svenska och matematik och gillar skarpt svenskans, men saknar och förstår inte matematikens ordentligt. I svenskan tycker jag dock att man helt och hållet borde använt sig av NSL som är ett ytterst välgenomtänkt material och definitivt passar in på övriga delar i bedömningsunderlaget och då också ger lärarna ytterligare tips och stöttning i undervisningen genom just NSL underlaget.

Jag har arbetat mycket med matriser med eleverna jag undervisar allt för att förtydliga och få bedömningen formativ på ett enkelt sätt, eleverna kan se nästa utvecklingssteg och har eget fokus på detta. Om man från Skolverket kan ge ut detta i svenska måste ni väl kunna hjälpas oss även i matematiken. Det material som i dagsläget ligger i bedömningsunderlaget saknar matriser med utvecklingssteg och har endast kopplingar till respektive uppgift i testerna i den sammanställning som vi ska använda. Om vi ute på fältet förväntas tydliggöra nästa utvecklingssteg för eleven borde vi väl av Skolverket också kunna få stöd i detta även i matematiken. Vi har under de sista åren försökt få till neutrala matriser som kan användas oavsett hur du undervisar men som kopplar samma det centrala innehållet med kunskapskraven i matematik samtidigt som vi strävar långt förbi minimikraven. Detta har i dags läget gett oss elever som är väldigt aktiva i sitt eget lärande och som utmanar både sig själva och oss i undervisningen. Precis detta som man själv vill uppleva som lärare, men jag önskar stöd och riktlinjer som hjälper mig att få bedömningen likvärdig med övriga lärares.

Jag hopps bli klokare efter veckans Matematikbiennal i Karlstad. Det fanns inte plats på föreläsning som ska hållas om materialet men jag tänker söka upp både Skolverket för att de ska kunna ge mig en bild av detta. Skolverket har goda ambitioner men vi måste också kunna hantera materialet i verksamheterna. Återkommer i frågan! Är det någon som har koll får ni gärna ta kontakt med mig.

Favorit Matematik!

Man ska vara kritisk och granska läromedel! Det har jag varit och gjort länge! Vi har under flera år (ca 12!) arbetat utan lärobok för eleverna vilket varit skönt och mindre stressigt än vad jag kände tidigare. Att rätta matteböcker är ju inte så värst kul och inspirerande, det tar ju så mycket tid!

De förlag som försökt sälja på mig böcker på mässor vet precis hur kritisk jag varit, det har nog nästan synts utanpå.(Säkert svartlistad både pga bloggen och min argumentation mot just elevböcker.) Så kom uppdraget med likvärdig undervisning och screening på vår skola, dessutom önskan om enklare möjligheter för föräldrar att vara delaktiga. Det tillsattes ämnesgrupper i svenska, engelska och så matematik. Min roll i matematikgruppen var rätt given och det var med positiv energi som vi satte igång ett gediget och svårt arbete. Främst var målet likvärdig bedömning och att få en gemensam matematikundervisning. Vi vände ut och in på oss själva utan att komma så värst långt. Då ändrade vi riktning!

Vi kände att vi var tvungna att utgå från något, kanske någon form av läromedel, i alla fall lärarstöd. Vi tittade på det mesta, beställde hem ex och granskade, men vi saknade hela tiden något.  Tillsist beställde vi hem alla årskursers böcker av några läromedel som vi ändå tyckt om. Kan tänka mig hur min grupp tänkte för min kommentar var nog hela tiden:

– Ok, men jag ska inte ha lärobok!

favoritmatematik 2Nu står jag här med Favorit Matematiks Mera läroböcker till varje elev och är totalt såld och då har vi inte ens börjat! Ja, man kan lugnt säga att när vi väl fick till en presentation av läromedlet så fanns alla delar som vi saknat där. Nu ska det bara sätta sig och jag lovar att vara kritisk trots att jag nu är lite lyrisk. Ett komplett läromedel som ständigt utvecklas önskades. Jag tror och hoppas att vi gjort ett val som kommer att utveckla våra elever till högre kunskaper inom matematiken.

Idag hade vi visning av Camilla, Mimmi och Peter från Studentlitteratur för alla lärare som ska arbeta med läroböckerna på Rebbelberga skola. Det var tyst länge och fullt fokus på genomgången som behövs för att man ska kunna få kunskap om hur många otroliga möjligheter som finns. Det hördes mest…

– Finns det också! 😀 …..
– Men problemlösningen har ni ju inte med?!
Svar:
– Jodå! Det finns här! Till varje moment!

Det känns bra. Vi ska utvärdera konstant och inte glömma bort lärandets fokus.

Jag kommer att arbeta fram matriser till de olika områden/kapitel som vi arbetar med i åk 3 (hinner jag så kommer det även för åk 1 och 2!) dessa lägger jag här i bloggen under ny flik. Upplägg över arbetsgång kommer att nämnas utifrån elevernas arbete i klassrummet.

Det ska bli spännande att få sätta igång med eleverna och på onsdag så kör vi igång! Det kommer mera…..

 

 

Övertalad, nästan övertygad!

Min vision om hur en skola fungerar ligger till grund för att jag nu tagit ett steg jag inte trodde på för bara några dagar sedan.
Först lite av mina tankar…

Eleverna ska inte vara beroende av vilket arbetslag eller vilka lärare de går hos. Vi måste kunna säga: Så här arbetar vi! En trygghet i skolans vision och den värdegrund vi tillsammans sätter så väl i undervisningen som i bemötande.

Det skär i mig när jag hör föräldrar fundera och prata om var/hos vem/vilka deras små barn kommer att hamna. Jag vill arbeta på en skola där vi tillsammans står på samma grund, ger eleverna samma upplevelser och ser på lärande på samma sätt. För mig är det värdefullt att vi ser eleverna som allas elever – skolans elever!

Så till fakta och summering av ett läsårs arbete med matematikgruppen:

Visionen och syftet var att skapa en gemensam bedömningsgrund, se över läromedel och screeningmaterial så att vi fick en helhet och enighet på skolan. Ett arbete som vi startade med öppna sinne men också en del funderingar. Det kändes stort, på gränsen till övermäktigt men ändå hade vi en vision om att lyckas. Under första tillfället satte vi oss in i skolverkets bedömningsmaterial och via RUC (Regionalt utvecklingscenter) i Halmstad fick vi en föreläsning där önskan var just information om materialet. Vi avvaktade och åkte i slutet av januari på en föreläsning med stora förväntningar. Tyvärr blev det platt fall, vi var minst lika förvirrade vad det gällde materialet men också i en ny fas, vi var själva tvungna att ta oss vidare. Förmågorna lyftes, vi arbetade i dokument via GAFE tillsammans och vi var kreativa dagen efter föreläsningen. Ingen av oss var helnöjd, resultatet var otydligt för de yngre eleverna och även på mellanstadienivå var vi osäkra på just tydligheten mot eleverna. Vad vi skulle bedöma är inget konstigt men ht 2014 åk2 nr 1just HURet och hur vi gör det synligt för eleverna brottades vi med. Någon dag passerade och vi blickade mot nya matriser, bl a matriser som vi i mitt eget arbetslag redan använt (som ni ser delar av i bloggen). Kunde vi via dessa tänka om, få en likhet i tänket som våra kollegor i svenskgruppen lagt upp? Jag och Sarah (en kollega i matematikgruppen som jobbar med de yngre barnen) satte oss och började formulera om och till, sakta byggde vi upp en fungerande matris som vi skulle kunna få att fungera genom att den i starten fick vara et arbetsmaterial som anpassas efterhand.

Nästa träff i gruppen skulle handla om läromedel och screeningmaterial. En kollega hade beställt allt som fanns på SLI.se för att vi skulle kunna titta ordentligt, jämföra innehåll, svårighetsgrad mm. Vi hade  samlat ihop allt material som vi hittade på lågstadiet över olika läromedel. Sedan tidigare har vi på Rebbelberga skola full uppsättning lärarhandledningar och läroböcker i Eldorado från Natur&Kultur från åk F till åk 6. Vi är väldigt nöjda med nivån på undervisningen och lärandet som detta läromedel håller, men ser också svårigheter för våra sva-elever eftersom läromedlet kräver hög läsförståelse och ordförståelse. Under en stund bläddrade vi fram och tillbaka i de olika böcker täckte i stort sett hela konferensbordet, men vi insåg rätt fort att vi alla hela tiden kom tillbaka till ett och samma läromedel. Vi hade fokus talförståelse för det är oftast den delen eleverna behöver struktur och färdighetsträning i, övriga delar i matematiken känner vi oss säkra på att vi ändå får in i undervisningen och på en rätt hög nivå bl a genom att alla lärare fått kollegial fortbildning via matematiklyftet.
eldorado 2 eldorado 5 favoritmatematik 2 favoritmatematik 4 Nu var det Favorit matematik från Studentlitteratur som vi alla landade tillbaka i, ett läromedel som kändes komplett i talförståelse men vi saknade några andra delar. Vi har flera av oss varit i kontakt med deras försäljare, Peter Falkheden, i andra sammanhang så vi tog snabbt kontakt med honom och fick ett möte inbokat, bara några dagar efter, där vi skulle få materialet presenterat för oss. En måndag för 2 veckor sedan kom Peter och hade en presentation om hela materialet. (Han var lika medveten som mina kollegor om min inställning till läromedel i de lägre åldrarna.) Plötsligt öppnades ett läromedel som via digitala möjligheter svarade på alla våra frågor,många kritiska sådana, delarna som vi saknat fanns såklart med. Själv hade jag under ett läsår suttit på lärarhandledningar i åk 2 som var en större guldgruva än jag under året anat, för jag hade ju varit fullt nöjd med det vi hittade i kopieringsunderlag mm. Vi fick en visning av ett läromedel som hade allt, färdiga ”tavlor” vid lektioners uppstart – man behövde inte längre lägga tid på att hitta rätt smartboard produkter, huvudräkningsuppgifter kontinuerligt, problemlösning, kontinuerligt finns summativa tester = screening möjligheter, varje uppslag har via lärarhandledningen kopplat extra träning via kopieringsunderlag, mm. Det kändes som om listan blev längre och längre över de saker vi önskade och möjligheterna otroliga. Dessutom kändes materialet tydligt för de elever som ännu är nya i svenska språket.

Här satt jag alltså med kollegor och en försäljare, Peter Falkheden, och var plötsligt överväldigad över ett läromedels möjligheter. Jag som är skeptisk till läromedel började känna att –  ja, men det kanske ändå kunde vara skönt. Senast dagarna innan hade jag ifrågasatt i socialamedier varför man i åk 1-3 behövde läromedel i matematik….Ajdå! Men man måste Våga! Våga ändra på sig, våga testa något nytt! Våga förändra sina åsikter!

Det som övertygade mig var framför allt Favorit matematiks möjligheter, som är en bråkdel om man inte satt sig in i allt som finns digitalt. Dessutom önskade vi en likhet på skolan. En likhet som gav eleverna samma grund och möjligheter. Screeningmaterial hade vi i form av ”Förstå och använda tal” men vi saknade en helhet och mer kontinuerlig screening. Allt fanns nu i materialet så vi hittade en helhet. I processen fanns speciallärare, lärare från både 4-6 och 1-3 så alla typer av lärare var representerade, dessutom arbetar jag själv till viss del som matematikutvecklare i kommunen. Vi presenterade våra tankar för vår rektor, Stig Hasselgård, och efter snabb dragning på konferens där lärarna i de olika arbetslagen fått säga sitt via ett GAFEdokument och en kortare överläggning så var satsningen ett faktum. Vi kommer att gå in och under ett läsår arbeta efter Favoritmatematik i åk 1-5. Åk 1 kommer att använda lärarhandeldningarna men inte elevböckerna övriga kommer att ha Favoritmatematiks Mera-bok för respektive årskurs. Det kommer bli ett år som ska utvärderas efter konstens alla regler för målet och visionen är högre måluppfyllelse och alla elever ska nå  målen. Vi tänker oss nog att vi successivt kommer att följa upp och prata om hur vi upplever läromedlet och dess funktioner.

Jag kommer att försöka blogga kontinuerligt om hur det går här på min blogg, reflektera ärligt över hur det känns, hur det går och hur allt fungerar.

IMG_2227Förskoleklassen kommer att till största delen arbeta efter ”Tänka, räkna och resonera” av Görel Sterner bla från NCM. åk 6 fortsätter med Eldorado vilket de eleverna är vana vid sedan åk 1 både utan och med lärobok.

 

Utveckling och vikten av paus!

För att jag ska utvecklas krävs att jag mår bra och har en harmoni runt omkring mig. Jag mår bra av att läsa skönlitteratur, träna, vara ute i friska luften, umgås med vänner och en massa annat smått och gott. Ett lugnt livstempo tillsammans med min familj vid sidan av jobbet är viktigt för mig.

Detta är mina tankar om utveckling för mig inget annat!

IMG_4158Jag tog en välbehövlig jobbpaus detta påsklov!
Läs gärna Therese Linners inlägg om paus https://thereselinner.wordpress.com/2015/04/01/att-tillata-paus/  . Jag har varit jättedålig på att pausa men började under detta läsår förstå vikten av just pausen. Paus för mig är när jag lägger jobbet åt sidan. Då menar jag att mina tankar måste vara avkopplade från jobbet. För att lyckas med detta krävs en del av mig, få bort den minsta lilla tanke går kanske inte alltid men jag lyckades rätt bra under påsklovet.

En paus ger möjlighet att få tillbaka utvecklingstankar och att orka utvecklas vidare. När vi är harmoniska och kan ta emot ny information då kan vi utvecklas. Utveckling kräver nya tankar som sätter tidigare kunskaper på sin kant eller som ger ny information med ökat lärande om det du vill utveckla. Jag utvecklas bäst om jag får möjlighet att diskutera och tillsammans med andra ifrågasätta den nya kunskap som vi fått till oss.

I matematiklyftet sker detta som en naturlig del och tillsammans med andra pedagoger. När man går in i matematiklyftet bygger man upp en grupp som lyfter en och där man vågar lyfta diskussioner som är svåra. Man  vågar släppa fram misslyckanden och öppna upp sig själv som lärare. Gruppen blir starkare för varje träff vi kommer att ha och för varje gång vi når ett djup i diskussionerna. Gruppen måste vara intakt och deltagarna ändras inte under den tid då man går igenom de olika delar som vi valt att gå igenom. När vi utvecklas har vi vågat något tillsammans.

Diskussioner som ger motstånd lär mig bäst. Då får jag fundera på ämnet ännu mer och sätta in mig i det på djupet. När diskussionerna når en ny nivå kan jag ibland bli provocerande i mina frågor för att få ytterligare djup och för att sätta igång ännu fler tankar hos mina kollegor. Jag kan inte utveckla mig i ensamhet det krävs en motpart eller medpart i utvecklingsarbetet. Däremot är det viktigt att motståndet är konstruktivt och inte personligt. Jag vill gärna ställas mot frågor som sätter mina tankar på kant som får mig att fundera en runda till eller som till och med kan få mig att ändra uppfattning.

Jag läser en hel del litteratur som handlar om mitt yrke och min roll som lärare. Den ger mig en massa input men den ger mig inte den möjligheten att utvecklas som den gjort om jag läst och diskuterat den med kollegor. Detta blir extra tydligt när man får möjlighet att backa och föra diskussioner om något man läst.

Aktionsforskning är ett sätt att utveckla sitt arbete som ger alla involverade en möjlighet att tillsammans ta ett steg vidare. när man väljer ut en fråga gärna övergripande även om den ska vara snäv. En snäv fråga ger djup i utvecklingen och troligtvis ett mer hållbart lärande för gruppen. Tipset att vi måste gräva där vi står och med det som vi själva ser som behov är tydlig och väldigt viktig. När jag analyserar det jag har behov av så lär jag mig något nytt och det sker en utveckling som jag kan ta till mig.

Jag är ofta ivrig och vill ha nya utmaningar, Ofta utvärderar jag mitt arbete och försöker hitta en reflektion som ger mig tankar vidare. Detta blir tyvärr allt som oftast en oskriven analys i bilen på väg hem eller under joggingrundan men den sker och det är väl viktigast.

Härom veckan hade jag 3 lektioner på rad med samma innehåll. De första 2 lektionerna gick bra och eleverna responderade och kunde fortsätta träna efter genomgången/diskussionen vi hade tillsammans. När den sista gruppen tog plats, enligt mig flöt lektionen på i samma goda positiva lärandeanda som de övriga två, men sedan hände något märkligt. När  eleverna skulle sätta igång och träna gick det inte alls, flera elever gjorde tokiga fel och verkade ha förstått innehållet  helt fel. Jag fick avbryta och börja om och avlutade lektionen med att tala om att vi var tvungna att ta detta en gång till i lugn och ro, att det var mitt fel inte deras att det fallerade när de skulle börja träna. Jag har tänk på lektionen flera gånger sedan dess, diskuterat med kollegor och analyserat mig själv utan framgång. Jag har tyvärr ingen ljudupptagning eller film från lektionen det hade hjälpt mig för jag har sagt något gjort något som jag inte förstår ännu. Oavsett så fick vi börja om och jag tog på mig skulden det mådde eleverna bra av i alla fall. Jag fick fundera vidare och utveckla min lektion för att kunna komma över det som blev ett missförstånd och som ledde till att eleverna tränade på en strategi som inte var hållbar, det är också en form av utveckling.

Viljan att utvecklas måste finnas om vi önskar utveckling! Önskan om att nå en förändring som hjälper mig ger utvecklingsmöjligheter.

Geometri & matematiklyft tillsammans med algoritmträning!

Blir inte alls lika mycket uppdateringar här som tänt men det ska jag försöka bli bättre på.

IMG_4062Just nu är våra elever och vi lärare mitt uppe i ett arbete med geometrifokus blandat med inlärning av ren algoritmräkning i addition och subtraktion. Kombinationen är bra, praktiskt arbete blandas med träning på räknestrategi.

begreppsord geometri

 

Fokuset i geometrin har varit att muntligt diskutera och kommunicera om former och figurer – inga frågor är onödiga för de hjälper oss i lärandet. Undervisningen sker ofta i 3-4 grupper(54 elever). Sedan har vi fotograferat former och figurer på skolgården som nu är bildstöd i varje elevs powerpoint. Här visar de sina kunskaper om former och figurer. Tillsammans har vi skapat ett dokument med begreppsord och namn på former och figurer som eleverna tyckte behövdes. Det har varit ett lärande på elevernas grund de har själva kommit fram till vad de behöver lära för att kunna beskriva formerna och det är viktigt att det är rätt matteord(annars kan man få utslag 😉 ). Vi lärare har tillsammans i modulen geometri i matematiklyftet fått utmaning för våra tankar och det har utvecklat oss ännu mer. Vi har använt ord och begrepp som vi aldrig gjort innan och vi har också nått betydligt högre nivåer i begreppskunskap.

Elevernas fokus har verkligen varit på lärandet och vi är fortfarande inte klara, nu ska vi utforska de tredimmesionella figurerna. Eleverna ska få veckla ut dem, tillverka egna och fundera på de olika formerna som de sedan består av.
IMG_4052 IMG_4059 IMG_4055

Parallellt har vi en period av träning på att lära sig räkna ut 2-siffriga tal med hjälp av algoritmer i addition och subtraktion. det har varit enbart fokus på strategin inte så mycket på varför man gör som man gör men det har ändå blivit en diskussion om vad de olika siffrorna i talen betyder, helt på elevernas egna initiativ och det har verkligen blivit ett lärande. Eleverna har fått sitta i grupper och tillsammans träna och testa, de har tränat sig på att kommunicera och argumentera.

 

Tankar om samarbete och kollegialt lärande

Starten på vårterminen har gått i tecknet av kollegialt lärande, forsknings litteratur och samarbete runt bedömning. Diskussioner tillsammans hur vi kan gå vidare för att utveckla undervisningen och vårt eget lärande som lärare har skett på alla nivåer. I centrala utvecklingsgruppen, i rektorsområdets utvecklingsgrupp, på matematiklyftets träffar och vid möte med övriga matematikutvecklare som träffas på RUC på Halmstad Högskola har det pratats om hur man bäst utvecklas som lärare. Att hitta en organisation som fungerar som stöttar och inte ses som belastning måste vara ett mål för alla ledare och utvecklare inom skolan idag. Många av lärarna går på maxfart och arbetsbelastningen är hög.

H TimperleyFör att det ska ske utveckling måste man lita på andra och våga utmana sig själv. Allt blir inte bra och en del lektioner eller genomförda uppgifter får man backa på eller förändra under arbetets gång. Helen Timperley skriver tydligt om det kollegiala lärandet och visar sina tankar på detta genom cykliska processer. Genom att svara på frågorna i denna får ledaren möjlighet att synliggöra sin egen del och förhoppningsvis så får de syn på delar som hjälper dem att leda utvecklingen av undervisningen framåt. Visionen måste vara högre måluppfyllelse för eleverna och samarbete mellan lärarna för att använda alla resurser så effektivt som möjligt. Hur detta ska göras är upp till varje ledare att få struktur på utifrån sina möjligheter. Under mötet med matematikutvecklarna på RUC i Halmstad diskuterades flitigt hur vi tillsammans med språk- och ikt-utvecklarna kunde få våra intentioner att samverka mot utveckling och inte ”slåss” om lärarnas uppmärksamhet. Idag tror jag att det inte är ämnesspecifikt vi behöver diskutera utan vi måste se de övergripande delarna. Hur ställer vi frågor? Hur bedömer vi? Hur lyfter vi förmågorna? Hur synliggör vi lärandet? Dessa frågor kan vi prata om tillsammans.

H timperleyNär man genomfört 3 lektioner och inser att de 2 första blev bra, väldigt bra, men under den tredje händer det något som får mig att fundera. Vad sa jag nu? Vad gav jag för instruktion som kunde få denna utvecklingen? Tryckte jag på något annat som gjorde att det blev fel för flera elever när de själva skulle sätta igång och prova på uppgiften? Hade definitivt önskat att jag just denna lektionen hade filmat för att efteråt kunna upptäcka det som gav eleverna tankar som vilseledde dem. Känslan av att ha undervisat på samma sätt sagt samma saker, förtydligat och diskuterat tillsammans med eleverna och ändå blir det fel för en av grupperna, då funderar man över sin egen roll i sammanhanget. Utifrån denna cykliska process( av Helen Timperley) kan jag utveckla min undervisning tillsammans med mina kollegor för att få eleverna att nå högre nivåer. Alla elever har behov som ska tillgodoses av oss som lärare och de ska utmanas och ges möjligheter genom att få verktyg. Dessa verktyg ska föra dem framåt och uppåt så att resultatet av lärandet ökar.

Jag är så glad för att jag har möjligheten att arbeta tillsammans med flera kollegor och att vi delar på arbetet. Även om det är mycket även för oss så gör vi inte allt utan delar upp ämnen och arbetsuppgifter mellan oss. Vi har idag en åk 2 tillsammans och planerar inte alla ämnen, men vi undervisar i de flesta ämnen. Det kan upplevas som om vi tar ner ämneslärartänket till lågstadiet, på sätt och vis gör vi nog det men vi är mycket mer flexibla. Vi har ett schema med en grundtanke över vad de olika ämnena ska ligga men vi ändrar ofta så att det ska bli bra för eleverna. Vi bryter inte om vi är mitt i något då flyttar vi runt på ämnen och ser till att eleverna i lugn och ro kan få arbeta klart. Självklart kan vi inte alltid göra så här men i stora drag lägger vi upp det så att eleverna inte ska uppleva en stressad situation. Vi arbetar ämnesövergripande och det underlättar planeringen av lektionerna.