Formativ bedömning och Favorit Matematik

favortimatteNu börjar vi hitta i det gedigna material som Favorit Matematik är. Problemlösningsuppgifterna håller en bra nivå och det är verkligen problem som ger eleverna möjlighet till argumentation och resonemang. Begreppsorden(matteorden) används flitigt av eleverna under lektionerna och de har via den digitala boken tränat på dessa flera gånger. Huvudräkningsuppgifterna gillar jag, just det att de inte bara är tal rakt upp och ner utan utmanar eleverna i begreppen.

Första kapitlet avklarat, eleverna har tränat flitigt, hjälpt varandra och verkligen utmanats i sitt lärande, prov 1 är genomfört och efter det träning för att ge alla en chans att nå lärandemålen som vi satt upp.

Jag var lite rädd, när vi beslöt oss för att testa matematikböcker, att rättandet skulle ta upp för stor del av min tid. Även detta har läromedelsmakarna löst förträffligt och då även så att det passar in i det formativa arbetet där eleverna blir delaktiga i processen. Eleverna har själva kunnat se om deras tränande gått bra om det har blivit rätt svar på uppgifterna. Längst ner på nästan varje sida finns ett antal svar i en färgmarkerad linje, lösningarna på uppgifterna ska ha sitt tal här annars får man ”göra om”, rätta själv! Det som blir tydligt är att en del snabbt såg via dessa tal vad som gått fel i deras egen lösning. Härliga diskussioner uppstod när man hjälptes åt med lösningarna och jämförde tankar.

Dylan Wiliams tankar och nyckelstrategier känns väldigt närvarande i arbetet som vi genomför tillsammans med eleverna. Processen som vi tidigare byggt upp utifrån olika delar finns delvis inbyggd i materialet vilket är arbets- och tidsbesparande.

Fri tolkning av Bedömning i matematikklassrummet, Lärportalen för Matematik, modul algebra åk 4-6 del 3:

Bedömningsprocesser och nyckelstrategier är byggstenar som ska finnas med vid arbetet för att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det som kännetecknar formativ bedömning är att fler aktörer finns att tillgå i klassrummet. Dessa aktörer är läraren, klasskamraterna och eleven själv. Alla behöver samverka för att skapa en god och effektiv undervisning. I en formativ bedömningsprocess finns tre viktiga frågor:
Vart ska vi/eleven?
Var är vi/eleven nu?
Hur tar vi oss dit?

Dessa delar har blivit naturliga i undervisningen dels genom varje lektions uttalade mål om lärande och dels genom elevernas egna engagemang mot målen. Synliga målmatriser finns som man kan se lärandet på men det är lika uttalat i reflektioner under lektionerna.

Wiliam (2011) presenterar fem nyckelstrategier som kan tas som utgångspunkt och användas för formativ bedömning i matematikklassrummet.
Klargör och delge mål och kriterier för framgång:
Sker kontinuerligt både vid start av område och vid varje lektion inför nya delar.
Skapa effektiva klassrumsdiskussioner och andra lärandesituationer som också ger belägg för elevernas kunnande:
Genomgångar med  ”no hands up” och alla delaktiga i resonemang och argument för ny kunskap där regler och strategier lyfts har gett eleverna möjlighet att se olika nivåer både för oss lärare men även för eleverna själva.
Ge eleverna effektiv återkoppling som för dem framåt i sitt lärande:
Upplägget med mer eller mindre eget rättande material har synliggjort och därigenom gett eleverna egen makt över sitt lärande. Frågor och önskemål om vidare eller djupare träningsuppgifter kommer kontinuerligt. Den egna insikten har ökat och önskan om att uppnå nästa nivå är tydligt uttalad hos flera av eleverna(inte alla ännu).
Aktivera eleverna som resurs för varandra i lärandet:
Eleverna diskuterar idag uppgifterna och väljer ofta att ta hjälp av varandra innan de ber oss vuxna, de har börjat se det som en vinst att själva genom samarbete komma vidare. Många kan idag med ord förklara att de genom att förklara för någon eller genom att försöka övertyga någon om att deras tankestrategi är enkel och bra.
Gör eleverna aktiva som ägare av sitt eget lärande:
Definitivt hit vi önskar och stundtals tycker jag mig skymta just detta men det tar tid att få ett klimat där varje elev känner sig trygg i just detta. många är osäkra men de har klart för sig vilken nivå de befinner sig på och de kan ofta förklara att de vill nå kunskaperna på nästa steg och dessutom hur.

Att faktiskt få arbeta med ett material som samspelar med dessa kriterier känns tryggt, betydligt tryggare än jag vågat hoppas på. Däremot är jag en kritisk granskare och hoppar utan att blinka över delar som just nu inte främjar mina elevers sätt att tänka. Huvudsaken är att eleverna har hållbara strategier, vi behöver inte utmana dessa om de är bra. Någon elev har fått testa på utmaningar och nya strategier men inte många.

Nu ger vi oss ikast med nästa kapitel och har rivstartat! återkommer…..

Kommentera