Multiplikation och nya högre nivåer!

favortimatteStarten gick verkligen av bara farten och det var en känsla av att elevernas kunskap var högre än nivåerna i läroboken samtidigt som vi gick igenom nya begrepp och gjorde eleverna medvetna om matteorden(begreppen) inom vårt nya område. Jag gillar upplägget i Favorit Matematik där man påvisar paralleller mellan olika tabeller. Kommutativa lagen tas upp direkt och eleverna har tränats i att se skillnaderna men också i att förstå att produkten blir den samma. Våra elever drog snabbt slutsatser och kopplade ihop vårt arbete med husbyggen enligt Gotlansmodellens tänk(se tidigare inlägg) med de nya sätten att träna på.

Eleverna fick under en problemlösningslektion göra sammankopplingar med hjälp av en hundraruta mellan de olika tabellerna och deras diskussioner och slutsatser var ljuvliga och så rätt! Här tändes flera små lampor och dessa använde man sedan direkt i träningen av tabellerna. Numera är våra elever fenor på att försöka hjälpa varandra och förklara på olika sätt så att kompisarna förstår, detta leder till ännu högre nivåer och dessutom en gemenskap i lärandet.

Vi hade genomgång på multiplikation med 10 och 100 vilket ledde till diskussioner om tal med ett större antal nollor – var det lika? -stämde deras antagande? – kunde de verkligen räkna ut sååå höga tal som en multiplikation med 1 000 000? På eftermiddagen och på rasterna diskuterade de, kom och frågade, ville få bekräftat och de var till slut bombsäkra på hur produkterna blev vid multiplikationer med 10, 100, 1000 och ännu flera nollor. Dessutom satsar många elever på att lära alla tabeller 1-10, vilket hade varit ljuvligt att uppnå!

Dessutom har det synliga lärandet ökat elevernas målmedvetenhet och flera elever tar nu egna initiativ till ökad träning och hjälper varandra med tips på hur man kan träna. Läxornas fokus har ökat och de är medvetna om sin egen roll i lärandet. Till detta kapitel använde vi oss av nya matriser som eleverna introducerades för i starten och dessa är nu aktiva och synliga i klassrummet under lektionerna.
favorit matematik åk 3 kap 2matriser 3A Kapitel 2

Ser fram emot nästa kapitel då lär vi algoritmer i multiplikation!

 

Formativ bedömning och Favorit Matematik

favortimatteNu börjar vi hitta i det gedigna material som Favorit Matematik är. Problemlösningsuppgifterna håller en bra nivå och det är verkligen problem som ger eleverna möjlighet till argumentation och resonemang. Begreppsorden(matteorden) används flitigt av eleverna under lektionerna och de har via den digitala boken tränat på dessa flera gånger. Huvudräkningsuppgifterna gillar jag, just det att de inte bara är tal rakt upp och ner utan utmanar eleverna i begreppen.

Första kapitlet avklarat, eleverna har tränat flitigt, hjälpt varandra och verkligen utmanats i sitt lärande, prov 1 är genomfört och efter det träning för att ge alla en chans att nå lärandemålen som vi satt upp.

Jag var lite rädd, när vi beslöt oss för att testa matematikböcker, att rättandet skulle ta upp för stor del av min tid. Även detta har läromedelsmakarna löst förträffligt och då även så att det passar in i det formativa arbetet där eleverna blir delaktiga i processen. Eleverna har själva kunnat se om deras tränande gått bra om det har blivit rätt svar på uppgifterna. Längst ner på nästan varje sida finns ett antal svar i en färgmarkerad linje, lösningarna på uppgifterna ska ha sitt tal här annars får man ”göra om”, rätta själv! Det som blir tydligt är att en del snabbt såg via dessa tal vad som gått fel i deras egen lösning. Härliga diskussioner uppstod när man hjälptes åt med lösningarna och jämförde tankar.

Dylan Wiliams tankar och nyckelstrategier känns väldigt närvarande i arbetet som vi genomför tillsammans med eleverna. Processen som vi tidigare byggt upp utifrån olika delar finns delvis inbyggd i materialet vilket är arbets- och tidsbesparande.

Fri tolkning av Bedömning i matematikklassrummet, Lärportalen för Matematik, modul algebra åk 4-6 del 3:

Bedömningsprocesser och nyckelstrategier är byggstenar som ska finnas med vid arbetet för att elevernas lärande ska utvecklas så mycket som möjligt.
Det som kännetecknar formativ bedömning är att fler aktörer finns att tillgå i klassrummet. Dessa aktörer är läraren, klasskamraterna och eleven själv. Alla behöver samverka för att skapa en god och effektiv undervisning. I en formativ bedömningsprocess finns tre viktiga frågor:
Vart ska vi/eleven?
Var är vi/eleven nu?
Hur tar vi oss dit?

Dessa delar har blivit naturliga i undervisningen dels genom varje lektions uttalade mål om lärande och dels genom elevernas egna engagemang mot målen. Synliga målmatriser finns som man kan se lärandet på men det är lika uttalat i reflektioner under lektionerna.

Wiliam (2011) presenterar fem nyckelstrategier som kan tas som utgångspunkt och användas för formativ bedömning i matematikklassrummet.
Klargör och delge mål och kriterier för framgång:
Sker kontinuerligt både vid start av område och vid varje lektion inför nya delar.
Skapa effektiva klassrumsdiskussioner och andra lärandesituationer som också ger belägg för elevernas kunnande:
Genomgångar med  ”no hands up” och alla delaktiga i resonemang och argument för ny kunskap där regler och strategier lyfts har gett eleverna möjlighet att se olika nivåer både för oss lärare men även för eleverna själva.
Ge eleverna effektiv återkoppling som för dem framåt i sitt lärande:
Upplägget med mer eller mindre eget rättande material har synliggjort och därigenom gett eleverna egen makt över sitt lärande. Frågor och önskemål om vidare eller djupare träningsuppgifter kommer kontinuerligt. Den egna insikten har ökat och önskan om att uppnå nästa nivå är tydligt uttalad hos flera av eleverna(inte alla ännu).
Aktivera eleverna som resurs för varandra i lärandet:
Eleverna diskuterar idag uppgifterna och väljer ofta att ta hjälp av varandra innan de ber oss vuxna, de har börjat se det som en vinst att själva genom samarbete komma vidare. Många kan idag med ord förklara att de genom att förklara för någon eller genom att försöka övertyga någon om att deras tankestrategi är enkel och bra.
Gör eleverna aktiva som ägare av sitt eget lärande:
Definitivt hit vi önskar och stundtals tycker jag mig skymta just detta men det tar tid att få ett klimat där varje elev känner sig trygg i just detta. många är osäkra men de har klart för sig vilken nivå de befinner sig på och de kan ofta förklara att de vill nå kunskaperna på nästa steg och dessutom hur.

Att faktiskt få arbeta med ett material som samspelar med dessa kriterier känns tryggt, betydligt tryggare än jag vågat hoppas på. Däremot är jag en kritisk granskare och hoppar utan att blinka över delar som just nu inte främjar mina elevers sätt att tänka. Huvudsaken är att eleverna har hållbara strategier, vi behöver inte utmana dessa om de är bra. Någon elev har fått testa på utmaningar och nya strategier men inte många.

Nu ger vi oss ikast med nästa kapitel och har rivstartat! återkommer…..

Diagnoser som formativ målstyrd undervisning!

Vi rusar fram och lärandet är i fokus!

100 rutanLäromedel är bara material för att kunna träna. Målen för lärandet måste vi sätta utifrån varje elevs nuläge oavsett vad vi använder oss av när nya kunskaper ska tränas. allt behöver tränas på flera gånger och repetition är skönt för många i små doser. För att få kunskaper om nuläge funderade vi på om vi skulle starta med provet för kapitel 1 som vi hade som arbetsområde, men vi valde denna gången att vänta med det. Istället följde vi skolans screeningsplan(den är under revidering därav funderingarna).

Måste säga att jag levde lite i ett ”lyckorus” förra veckan. Vi gör FAT- diagnoser(Förstå och använda tal) på våra elever när läsåret startar i alla årskurser. Ska vi kunna arbeta formativt måste vi veta utgångsläget och sedan kunna arbeta med kunskaperna för att nå målet för varje individ. Sagt och gjort, diagnoserna genomfördes av mina kollegor som efteråt hade en uppfattning om att det verkade svårt. Jag tog mig an rättningen, lite egoistiskt för jag var så nyfiken. Elev efter elev hade presterat så mycket bättre än vi anat! Diagrammen som växte fram all eftersom jag skrev in resultaten i excelfilen visade fantastiska resultat och jag bokstavligen log mig igenom rättningen med lite jublande här och där. Så himla härligt att se hur deras lärande utvecklats och vilken talförståelse som de har. Självklart har vi områden som vi måste träna vidare på men vi har flera områden som redan sitter. Eleverna kommer utifrån resultat nu att få göra även FAT-diagnoserna för åk 4 för att vi ska hitta utmaningar för alla elever.

Tydlighet och synlighet i lärandet för oss som undervisar och våra elever tror jag är ett vinnande koncept. Vi har varit mycket tydliga med vad vi förväntar oss av eleverna när de tränar och de har fått tid till träning och de har fått många representationer för tal. Att kunna ge varje individ kunskaper på flera olika sätt inom talen 0-20 är A & O både för mig som lärare och för mina elever även om de inte alltid kan förklara det. I och med att de fått strategier att bygga sitt tänkande på har vi också fått möjlighet att leda dem in på de egna tankarna. De har idag flera olika sätt att tänka på och vår uppgift är att stötta dem vidare i dessa. Varje elev har kunnat hitta sitt sätt, individuellt vilket är tydligt när vi kommunicerar matematik. Ofta får vi spontant flera olika tankebanor vid muntligt resonemang vilket jag älskar. Som lärare kan jag nu antingen välja att utmana dem eller att ge dem lugn i sitt tränande tillsammans med andra elever med samma tankar.  Att få utmana sina tankar genom att arbeta tillsammans med någon som tänker på ett annorlunda sätt ger högre matematiskt kunnande och utvecklar eleverna.

FATHär hittar ni mer om hur vi arbetar med diagnoserna i Ängelholms kommun och mall till excelfilen. Successivt när man skriver in resultat kommer spindeldiagram på uppgiftsnivå och stapel diagram på summan fram.

http://pedagogskanenordvast.se/fat-diagnoserna-ett-verktyg-analys-och-bedomning/

Hålla i lärandet!

bygga talDet är en utmaning att i årskurs 3 ta tag i ett nytt läromedel och anpassa lärandet efter strategier och grunder som vi byggt upp tillsammans med eleverna. Dessutom ska det fungera för oss lärare i undervisningen. När man anpassar får man ändra om och ta de nya lärande målen i en passande ordning, så sagt och gjort vi kutade förbi till s. 22 i  Mera Favorit matematik. Hundratal, tiotal och ental – det byggdes tal, adderades tiotal subtraherades hundratal och vi använde siffrorna till att göra ett så stort tal som möjligt och ett så litet tal som möjligt. ”No hands” praktiserades flitigt och ALLA var med och på! Det var fantastiskt att se hur de hjälptes åt! Lärandet var stort och vi kunde följa elevernas tankar i luften.

Att knyta ihop säcken och utveckla lärandet är undervisningskonst som sporrar och driver vidare. Det är svårt att hålla sig till bokens innehåll och vi kommer lätt vidare in på ytterligare kunskaper som eleverna knyter ihop från deras tidigare lärande. Det är en charm att få vara med när de knyter ihop drar strategier både gamla och nya. När man hör elevernas lärande genom diskussionerna, när man nästan kan ta på lärandet  och när elevers självförtroende plötsligt stiger mils vis då blir jag alldeles lycklig och nästa rörd. Jag bara älskar att få vara en del av detta underbara lärande!

Gillar dessutom att vara 2 lärare i klassrummet och undervisa tillsammans. Samtidigt genomför vi 1 lektion 3 gånger och det ger oss en möjlighet att förändra undervisningen men också att utveckla den. Givetvis förändras undervisningen beroende på agerandet och kommunikationen som eleverna är delaktiga i. vår uppgift som lärare är att se till att de alla får samma lärande under lektionerna. Idag kom vi in på tio-bassystemet med en grupp och då var det bara att köra det med övriga  grupper.

Med tanke på att boken håller en hög kunskapsnivå är jag nöjd så här i starten. Eleverna hänger med i mycket de behöver väcka till liv ”lilla plus och minus” samt ”stora plus och minus”. Automatiseringen av talens uppdelning med hjälp av addition och subtraktion för talen upp till 20 kräver träning och träning och åter träning. Där är vi nu! samtidigt kör vi vidare med förståelse för respektive siffras betydelse i större tal och snart är vi på väg in på algoritmer för dessa räknesätt. Lärande på högnivå!

Övertalad, nästan övertygad!

Min vision om hur en skola fungerar ligger till grund för att jag nu tagit ett steg jag inte trodde på för bara några dagar sedan.
Först lite av mina tankar…

Eleverna ska inte vara beroende av vilket arbetslag eller vilka lärare de går hos. Vi måste kunna säga: Så här arbetar vi! En trygghet i skolans vision och den värdegrund vi tillsammans sätter så väl i undervisningen som i bemötande.

Det skär i mig när jag hör föräldrar fundera och prata om var/hos vem/vilka deras små barn kommer att hamna. Jag vill arbeta på en skola där vi tillsammans står på samma grund, ger eleverna samma upplevelser och ser på lärande på samma sätt. För mig är det värdefullt att vi ser eleverna som allas elever – skolans elever!

Så till fakta och summering av ett läsårs arbete med matematikgruppen:

Visionen och syftet var att skapa en gemensam bedömningsgrund, se över läromedel och screeningmaterial så att vi fick en helhet och enighet på skolan. Ett arbete som vi startade med öppna sinne men också en del funderingar. Det kändes stort, på gränsen till övermäktigt men ändå hade vi en vision om att lyckas. Under första tillfället satte vi oss in i skolverkets bedömningsmaterial och via RUC (Regionalt utvecklingscenter) i Halmstad fick vi en föreläsning där önskan var just information om materialet. Vi avvaktade och åkte i slutet av januari på en föreläsning med stora förväntningar. Tyvärr blev det platt fall, vi var minst lika förvirrade vad det gällde materialet men också i en ny fas, vi var själva tvungna att ta oss vidare. Förmågorna lyftes, vi arbetade i dokument via GAFE tillsammans och vi var kreativa dagen efter föreläsningen. Ingen av oss var helnöjd, resultatet var otydligt för de yngre eleverna och även på mellanstadienivå var vi osäkra på just tydligheten mot eleverna. Vad vi skulle bedöma är inget konstigt men ht 2014 åk2 nr 1just HURet och hur vi gör det synligt för eleverna brottades vi med. Någon dag passerade och vi blickade mot nya matriser, bl a matriser som vi i mitt eget arbetslag redan använt (som ni ser delar av i bloggen). Kunde vi via dessa tänka om, få en likhet i tänket som våra kollegor i svenskgruppen lagt upp? Jag och Sarah (en kollega i matematikgruppen som jobbar med de yngre barnen) satte oss och började formulera om och till, sakta byggde vi upp en fungerande matris som vi skulle kunna få att fungera genom att den i starten fick vara et arbetsmaterial som anpassas efterhand.

Nästa träff i gruppen skulle handla om läromedel och screeningmaterial. En kollega hade beställt allt som fanns på SLI.se för att vi skulle kunna titta ordentligt, jämföra innehåll, svårighetsgrad mm. Vi hade  samlat ihop allt material som vi hittade på lågstadiet över olika läromedel. Sedan tidigare har vi på Rebbelberga skola full uppsättning lärarhandledningar och läroböcker i Eldorado från Natur&Kultur från åk F till åk 6. Vi är väldigt nöjda med nivån på undervisningen och lärandet som detta läromedel håller, men ser också svårigheter för våra sva-elever eftersom läromedlet kräver hög läsförståelse och ordförståelse. Under en stund bläddrade vi fram och tillbaka i de olika böcker täckte i stort sett hela konferensbordet, men vi insåg rätt fort att vi alla hela tiden kom tillbaka till ett och samma läromedel. Vi hade fokus talförståelse för det är oftast den delen eleverna behöver struktur och färdighetsträning i, övriga delar i matematiken känner vi oss säkra på att vi ändå får in i undervisningen och på en rätt hög nivå bl a genom att alla lärare fått kollegial fortbildning via matematiklyftet.
eldorado 2 eldorado 5 favoritmatematik 2 favoritmatematik 4 Nu var det Favorit matematik från Studentlitteratur som vi alla landade tillbaka i, ett läromedel som kändes komplett i talförståelse men vi saknade några andra delar. Vi har flera av oss varit i kontakt med deras försäljare, Peter Falkheden, i andra sammanhang så vi tog snabbt kontakt med honom och fick ett möte inbokat, bara några dagar efter, där vi skulle få materialet presenterat för oss. En måndag för 2 veckor sedan kom Peter och hade en presentation om hela materialet. (Han var lika medveten som mina kollegor om min inställning till läromedel i de lägre åldrarna.) Plötsligt öppnades ett läromedel som via digitala möjligheter svarade på alla våra frågor,många kritiska sådana, delarna som vi saknat fanns såklart med. Själv hade jag under ett läsår suttit på lärarhandledningar i åk 2 som var en större guldgruva än jag under året anat, för jag hade ju varit fullt nöjd med det vi hittade i kopieringsunderlag mm. Vi fick en visning av ett läromedel som hade allt, färdiga ”tavlor” vid lektioners uppstart – man behövde inte längre lägga tid på att hitta rätt smartboard produkter, huvudräkningsuppgifter kontinuerligt, problemlösning, kontinuerligt finns summativa tester = screening möjligheter, varje uppslag har via lärarhandledningen kopplat extra träning via kopieringsunderlag, mm. Det kändes som om listan blev längre och längre över de saker vi önskade och möjligheterna otroliga. Dessutom kändes materialet tydligt för de elever som ännu är nya i svenska språket.

Här satt jag alltså med kollegor och en försäljare, Peter Falkheden, och var plötsligt överväldigad över ett läromedels möjligheter. Jag som är skeptisk till läromedel började känna att –  ja, men det kanske ändå kunde vara skönt. Senast dagarna innan hade jag ifrågasatt i socialamedier varför man i åk 1-3 behövde läromedel i matematik….Ajdå! Men man måste Våga! Våga ändra på sig, våga testa något nytt! Våga förändra sina åsikter!

Det som övertygade mig var framför allt Favorit matematiks möjligheter, som är en bråkdel om man inte satt sig in i allt som finns digitalt. Dessutom önskade vi en likhet på skolan. En likhet som gav eleverna samma grund och möjligheter. Screeningmaterial hade vi i form av ”Förstå och använda tal” men vi saknade en helhet och mer kontinuerlig screening. Allt fanns nu i materialet så vi hittade en helhet. I processen fanns speciallärare, lärare från både 4-6 och 1-3 så alla typer av lärare var representerade, dessutom arbetar jag själv till viss del som matematikutvecklare i kommunen. Vi presenterade våra tankar för vår rektor, Stig Hasselgård, och efter snabb dragning på konferens där lärarna i de olika arbetslagen fått säga sitt via ett GAFEdokument och en kortare överläggning så var satsningen ett faktum. Vi kommer att gå in och under ett läsår arbeta efter Favoritmatematik i åk 1-5. Åk 1 kommer att använda lärarhandeldningarna men inte elevböckerna övriga kommer att ha Favoritmatematiks Mera-bok för respektive årskurs. Det kommer bli ett år som ska utvärderas efter konstens alla regler för målet och visionen är högre måluppfyllelse och alla elever ska nå  målen. Vi tänker oss nog att vi successivt kommer att följa upp och prata om hur vi upplever läromedlet och dess funktioner.

Jag kommer att försöka blogga kontinuerligt om hur det går här på min blogg, reflektera ärligt över hur det känns, hur det går och hur allt fungerar.

IMG_2227Förskoleklassen kommer att till största delen arbeta efter ”Tänka, räkna och resonera” av Görel Sterner bla från NCM. åk 6 fortsätter med Eldorado vilket de eleverna är vana vid sedan åk 1 både utan och med lärobok.

 

Utveckling och vikten av paus!

För att jag ska utvecklas krävs att jag mår bra och har en harmoni runt omkring mig. Jag mår bra av att läsa skönlitteratur, träna, vara ute i friska luften, umgås med vänner och en massa annat smått och gott. Ett lugnt livstempo tillsammans med min familj vid sidan av jobbet är viktigt för mig.

Detta är mina tankar om utveckling för mig inget annat!

IMG_4158Jag tog en välbehövlig jobbpaus detta påsklov!
Läs gärna Therese Linners inlägg om paus https://thereselinner.wordpress.com/2015/04/01/att-tillata-paus/  . Jag har varit jättedålig på att pausa men började under detta läsår förstå vikten av just pausen. Paus för mig är när jag lägger jobbet åt sidan. Då menar jag att mina tankar måste vara avkopplade från jobbet. För att lyckas med detta krävs en del av mig, få bort den minsta lilla tanke går kanske inte alltid men jag lyckades rätt bra under påsklovet.

En paus ger möjlighet att få tillbaka utvecklingstankar och att orka utvecklas vidare. När vi är harmoniska och kan ta emot ny information då kan vi utvecklas. Utveckling kräver nya tankar som sätter tidigare kunskaper på sin kant eller som ger ny information med ökat lärande om det du vill utveckla. Jag utvecklas bäst om jag får möjlighet att diskutera och tillsammans med andra ifrågasätta den nya kunskap som vi fått till oss.

I matematiklyftet sker detta som en naturlig del och tillsammans med andra pedagoger. När man går in i matematiklyftet bygger man upp en grupp som lyfter en och där man vågar lyfta diskussioner som är svåra. Man  vågar släppa fram misslyckanden och öppna upp sig själv som lärare. Gruppen blir starkare för varje träff vi kommer att ha och för varje gång vi når ett djup i diskussionerna. Gruppen måste vara intakt och deltagarna ändras inte under den tid då man går igenom de olika delar som vi valt att gå igenom. När vi utvecklas har vi vågat något tillsammans.

Diskussioner som ger motstånd lär mig bäst. Då får jag fundera på ämnet ännu mer och sätta in mig i det på djupet. När diskussionerna når en ny nivå kan jag ibland bli provocerande i mina frågor för att få ytterligare djup och för att sätta igång ännu fler tankar hos mina kollegor. Jag kan inte utveckla mig i ensamhet det krävs en motpart eller medpart i utvecklingsarbetet. Däremot är det viktigt att motståndet är konstruktivt och inte personligt. Jag vill gärna ställas mot frågor som sätter mina tankar på kant som får mig att fundera en runda till eller som till och med kan få mig att ändra uppfattning.

Jag läser en hel del litteratur som handlar om mitt yrke och min roll som lärare. Den ger mig en massa input men den ger mig inte den möjligheten att utvecklas som den gjort om jag läst och diskuterat den med kollegor. Detta blir extra tydligt när man får möjlighet att backa och föra diskussioner om något man läst.

Aktionsforskning är ett sätt att utveckla sitt arbete som ger alla involverade en möjlighet att tillsammans ta ett steg vidare. när man väljer ut en fråga gärna övergripande även om den ska vara snäv. En snäv fråga ger djup i utvecklingen och troligtvis ett mer hållbart lärande för gruppen. Tipset att vi måste gräva där vi står och med det som vi själva ser som behov är tydlig och väldigt viktig. När jag analyserar det jag har behov av så lär jag mig något nytt och det sker en utveckling som jag kan ta till mig.

Jag är ofta ivrig och vill ha nya utmaningar, Ofta utvärderar jag mitt arbete och försöker hitta en reflektion som ger mig tankar vidare. Detta blir tyvärr allt som oftast en oskriven analys i bilen på väg hem eller under joggingrundan men den sker och det är väl viktigast.

Härom veckan hade jag 3 lektioner på rad med samma innehåll. De första 2 lektionerna gick bra och eleverna responderade och kunde fortsätta träna efter genomgången/diskussionen vi hade tillsammans. När den sista gruppen tog plats, enligt mig flöt lektionen på i samma goda positiva lärandeanda som de övriga två, men sedan hände något märkligt. När  eleverna skulle sätta igång och träna gick det inte alls, flera elever gjorde tokiga fel och verkade ha förstått innehållet  helt fel. Jag fick avbryta och börja om och avlutade lektionen med att tala om att vi var tvungna att ta detta en gång till i lugn och ro, att det var mitt fel inte deras att det fallerade när de skulle börja träna. Jag har tänk på lektionen flera gånger sedan dess, diskuterat med kollegor och analyserat mig själv utan framgång. Jag har tyvärr ingen ljudupptagning eller film från lektionen det hade hjälpt mig för jag har sagt något gjort något som jag inte förstår ännu. Oavsett så fick vi börja om och jag tog på mig skulden det mådde eleverna bra av i alla fall. Jag fick fundera vidare och utveckla min lektion för att kunna komma över det som blev ett missförstånd och som ledde till att eleverna tränade på en strategi som inte var hållbar, det är också en form av utveckling.

Viljan att utvecklas måste finnas om vi önskar utveckling! Önskan om att nå en förändring som hjälper mig ger utvecklingsmöjligheter.

Geometri & matematiklyft tillsammans med algoritmträning!

Blir inte alls lika mycket uppdateringar här som tänt men det ska jag försöka bli bättre på.

IMG_4062Just nu är våra elever och vi lärare mitt uppe i ett arbete med geometrifokus blandat med inlärning av ren algoritmräkning i addition och subtraktion. Kombinationen är bra, praktiskt arbete blandas med träning på räknestrategi.

begreppsord geometri

 

Fokuset i geometrin har varit att muntligt diskutera och kommunicera om former och figurer – inga frågor är onödiga för de hjälper oss i lärandet. Undervisningen sker ofta i 3-4 grupper(54 elever). Sedan har vi fotograferat former och figurer på skolgården som nu är bildstöd i varje elevs powerpoint. Här visar de sina kunskaper om former och figurer. Tillsammans har vi skapat ett dokument med begreppsord och namn på former och figurer som eleverna tyckte behövdes. Det har varit ett lärande på elevernas grund de har själva kommit fram till vad de behöver lära för att kunna beskriva formerna och det är viktigt att det är rätt matteord(annars kan man få utslag 😉 ). Vi lärare har tillsammans i modulen geometri i matematiklyftet fått utmaning för våra tankar och det har utvecklat oss ännu mer. Vi har använt ord och begrepp som vi aldrig gjort innan och vi har också nått betydligt högre nivåer i begreppskunskap.

Elevernas fokus har verkligen varit på lärandet och vi är fortfarande inte klara, nu ska vi utforska de tredimmesionella figurerna. Eleverna ska få veckla ut dem, tillverka egna och fundera på de olika formerna som de sedan består av.
IMG_4052 IMG_4059 IMG_4055

Parallellt har vi en period av träning på att lära sig räkna ut 2-siffriga tal med hjälp av algoritmer i addition och subtraktion. det har varit enbart fokus på strategin inte så mycket på varför man gör som man gör men det har ändå blivit en diskussion om vad de olika siffrorna i talen betyder, helt på elevernas egna initiativ och det har verkligen blivit ett lärande. Eleverna har fått sitta i grupper och tillsammans träna och testa, de har tränat sig på att kommunicera och argumentera.

 

Matriser/betyg eller ej – huvudsaken är synligheten av lärandet!

Matriser och betyg klingar så illa i mångas öron speciellt om vi inför det i tidiga åldrar. Ena delen av mig skriker också nej, den andra vill ha tydlighet. För att vi ska få en tydlighet och likvärdighet i vårt land måste det formuleras utvecklingssteg som vi tolkar lika.Jjust nu kan man både inom ett arbetslag och definitivt inom en skola se stora skillnader i tolkningar. Tänk då hur det ser ut i landet! Jag vill tolka rätt, jag vill ge mina elever de förutsättningar de har rätt till!

IMG_4455[1]Efter att ha läst hela boken Hjärnkoll på skolan av Martin Ingvar & Gunilla Eldh så är tankarna många. Här berättar jag om en lite del av tankarna som jag fått.
Jag har sett i min undervisning att via matriser som är tydliga för elever och föräldrar så får vi ett större engagemang. Detta har lett till att eleverna tränar mer effektivt och de har sitt mål klart. De kan också tydligt peka ut var de själva befinner sig och vet nästa steg i sin lärandeprocess. Min roll blir självklar för eleven, de kan också hemma prata och diskutera vad de behöver träna mer på. Flera gånger har elever kommit och själva velat visa att nu kan jag nästa steg! Den lyckan är otrolig både för mig, eleven och dess föräldrar. Detta är belöningen vi lärare får och motivationen som gör slitet värt att fortsätta.

Skolverket borde arbeta fram tydligare utvecklingssteg i alla ämnen och göra dessa lätta att arbeta mot. Vi lärare måste kunna få större hjälp till att göra undervisningens och lärandets mål likvärdiga i hela landet. Oavsett vilken skola vi arbetar på så har eleverna rätt till denna likvärdighet. Sedan om det blir betygsliknande steg eller ej vet jag inte just nu om jag orkar bry mig om, jag vill ha en likvärdighet och hjälp med detta! Jag vill inte ha betyg men jag vill ha utvecklingssteg som NSL(Nya Språket Lyfter) i alla ämnen!(tror jag….) Att detta ska vara så svårt!

Att arbeta fram matriser tar tid, de tolkas sedan av andra, utvecklingsstegen ser olika ut för olika individer, en del vägrar att använda utvecklingssteg för de anser inte att det är bra för eleverna…. Listan kan göras lång på de olika saker som vi nu brottas med och som gör den svenska skolan så olik istället för lik.

Just nu är vi på min skola mitt uppe i ett arbete där vi ska försöka oss på att få till just denna tydlighet och likhet. Det är ett slitsamt arbete som ena stunden går framåt nästa bakåt. Efter att vi i vårt arbetslag haft 2 aktionsforskningar med elevernas lärande i fokus så är tankarna i full gång på hur vi får detta lätt det  ska inte vara så svårt när det ger eleverna så mycket. Vi har fått till matriser i de flesta ämnen och det ger även mig som lärare en översikt över min elevgrupp. Vi använder Fronter som portal för vår elevdokumentation och där blir det verkligen tydligt. Så här kan ett av målen se ut för mig som lärare över en liten del av elevgruppen:
fronterklipp 2
Längst ut till höger ser man hur det ser ut för varje individ som står längst till vänster(nu avidentifierade), men jag får snabbt en bild över hur det ser utt för hela gruppen utan att se på individ nivå.

För en elev och dess föräldrar kan  det se ut så här:
Fronter elev vy
Kan detta verkligen vara skadligt? Är det inte tydligt? Min bedömning av hela ämnet  får en tydlig dokumentation. Den har jag gjort tillsammans med eleverna utifrån deras prestationer.
Vi har använt oss av Nya Språket Lyfter i svenskan och gjort liknande steg som dessa. Där har vi delat upp stegen mellan varje avstämningspunkt och dessutom i olika delar som läsa/skriva/ tala.
Det jag däremot hade önskat var att jag hade kunnat få alla rutor markerade som eleven kan inte bara den sista som den just nu befinner sig i. Det är ett Fronter-problem som vi önskar ska rättas till.

Arbetet med dessa matriser kräver mycket jobb, det ska verkligen vara enkelt att fylla i för eleven och mig som lärare. Jag är allt lite avundsjuk på den hjälp man gett oss i svenskan men som saknas i alla andra ämnen. Det är just detta jobb som vi ska ha en likhet i tycker jag då kommer vår undervisning automatiskt bli likvärdig och likaså kunskaperna hos eleverna i landet. Jag vill ha hjälp med formuleringarna! Här har jag till sist bara slängt in dem utan att för den delen vara 100% nöjd. Jag skulle tillsammans med mina kollegor kunna sitta i timmar, ja till och med dagar, för att få till de ultimata formuleringarna men jag gav upp och tänkte att den biten hjälper nog inte individen i sig. Nu kör vi på dessa mål oavsett. (Målen är några fler än de som syns i bild, kommer på länk en annan dag om det är någon som vill se).

Lite söndagstankar så här i slutet av sportlovet!

Matematiklyftet går mot julledigt!

Modulerna TaluppfattIMG_0108ning & tals användning och Algebra har varit i fokus under höstterminen. I rollen som handledare lär man sig hela tiden  något nytt i den kollegiala lärandediskussion som uppstår. Inget handledartillfälle är likt det andra trots att vi har samma frågor att utgå ifrån. Deltagarnas erfarenheter styr innehållet och det gäller att försöka utmana och sätta igång tankarna på hur undervisningen kan utvecklas, analyseras eller förändras, allt utifrån behov. Flera deltagare anser att det är bra att få tid och möjlighet till reflektion över den undervisning man genomfört och att man utifrån detta utvecklat fler tankar om sin undervisning än bara i ämnet matematik.

Eleverna som blir våra ”testpatruller” längtar efter utmaningarna, att få hjälpa läraren med sin uppgift. Automatiskt har vi tagit svårare uppgifter än vi förr gjorde i undervisningen, vi har vågat utmana oss själva och det har gett resultat. Eleverna klarar undervisningen och ställer sig positiva, vi ser ett ökat lärande. Varje gång man hör att lärandet hos eleverna nått betydligt längre än man som lärare förväntade sig blir man så glad. Min erfarenhet som lärare i de lägre åldrarna har några år bakom sig(23 år snart) och jagläraravtryck blir fascinerad över vilka resonemang mina elever för idag, hur de tar sig an uppgifter, argumenterar och hjälps åt att lösa uppgifter. Tänk vilken matematik vi får fram genom detta! Vi ska dock inte glömma bort att vissa delar måste tränas och tränas för att automatiseras, strategier måste nötas in för att eleverna ska känna en säkerhet. går vi via uppgifterna som leder oss fram till att se just strategier så kan vi bygga undervisnigen på elevernas kunskaper och utmana utifrån detta.
Se följande inlägg i Läraravtryck: http://lararavtryck.moobis.se/orden-addera-och-skillnad/

Den positiva feedbacken så här i slutet av första modulen ger ny energi. Så mycket energi som gör att man helst av allt skulle vilja ägna sig ännu mer åt denna  form av fortbildning. Kollegial handledning ger så mycket mer och många ringar på vattnet som påverkar hela min undervisning. vi har inga lösningar men vi diskuterar allt i ett öppet klimat och vi har lyft oss från individnivå till att se hur undervisningen påverkar lärandet hos eleverna.

Lärarna som nu själva fortsatt har själva turats om att handleda sina grupper och har en fortsatt utveckling av sin undervisning. Nu är mycket upp till var och en hur mycket man vill ta undervisningen vidare, däremot så kräver modulens uppgifter att vi diskuterar undervisning och hur vi hanterar nya begrepp och situationer. Den utmaningen kan man inte bara låta vara den blir man automatiskt en del av.

Tack alla för en härlig hösttermin, nu ser vi fram emot om en vårtermin med modulen Problemlösning och Geometri.

Matematiktankar!

Att läsa olika inlägg på sociala medier, forskar rapporter, blogginlägg och  olika sorters pedagogisk litteratur sätter igång mina tankar. Dessa försöker jag automatiskt att koppla  till mina egna erfarenheter som lärare, 23 år i bagaget. Jag kommer aldrig att vara färdig med mitt lärande och min undervisning kan utvecklas så länge jag arbetar som lärare. Mitt mål är att få så många elever så långt i sitt lärande som det är möjligt. Provocerande kommentarer utvecklar mest för då måste jag verkligen fundera över hur jag tänker och varför jag gör som jag gör.

Jag har tillsammans med mina kollegor haft lärarhandledningar i ryggen och läroplanen är vi väl insatta i. Det är ofta en trygghet att ha något som man kan luta sig mot. Jag vet vilka områden vi kommer att behandla och jag vet vart jag vill att eleverna ska nå. Min uppgift är att lägga upp lektionerna så att både jag och eleverna får koll på var vi befinner oss i utgångsläget och att vi gemensamt kan se nästa nivå. Detta är inte alltid enkelt och det kräver flera olika steg och lektioner vissa gånger nästa gång kan det ta 10 minuter. Jag vill utmana eleverna, få diskussioner om talen, begreppen, strategier, metoder och kunna reflektera och analysera matematikinnehållet. Min uppgift som lärare är att vara vägen mellan det muntliga, bilderna och matematikspråket. Att få hjälpa eleverna att översätta till matematikspråket är en häftig resa att få vara med på.

Elevlösningar från åk1 på Toftaskolan i Ängelholm.

Elevlösningar från åk 1 på Toftaskolan i Ängelholm.

Mina bästa lärande situationer är inte när jag har planerat i timmar hur lektionerna ska utformas utan oftast de där lektionerna som jag funderar på utifrån att fått någon ide. Just nu är det matematiklyftet som ger mig flest ideer. När jag sitter tillsammans med alla de lärare som jag handleder får jag så många nya utvecklingsmöjligheter av mina lektioner. Ibland kanske jag i dessa lägen utmanar mer än någonsin, förhoppningsvis sporrar jag lärarna i grupperna lika mycket som jag själv sporras. Matematiklyftet är fantastiskt uppbyggt med dessa lektioner som ska genomföras utifrån de didaktiska eller strukturella  tankar som modulen bygger på. Eftersom jag handleder i 2 moduler så genomför jag uppgifter från olika delar så som det passar in. Jag tycker om att vi genomför problemlösning som utamanar elevernas tankar längre än vad vi hade gjort om vi bara sett till innehåller i läroböckerna. Jag vill inte se begränsningar alla elever ska utmanas och få resonera på sin nivå. Barn på förskolorna pratar delar tidigt i vardagliga situationer, när de kommer till skolan så ska vi leda dem in på nästa nivå. Vi lärare måste översätta och ge dem möjligheter att överföra sin kunskap till nya konkreta material. Vi utgår ifrån att begreppen vi använder inom bråk har eleverna hört länge –  vi ska här översätta dessa till matematikspråket och få eleverna att se den naturliga kopplingen mellan ordet och siffrorna och symbolerna. Ovan ser ni resultat av ett arbete med fjärdedelar och olika möjliga lösningar med kvadrater med 4*4 rutor. Eleverna fick både bygga med multilink-klossar och sedan översätt till samma former på papper.

När jag är på tå i mina tankar och undervisning kan jag inte alltid skriva ner min struktur på hur jag kommer att undervisa den växer fram i dialogen med eleverna. Detta är väldigt tydligt på tisdagar, då har jag nämligen samma lektion 3 ggr. Lärandemålen är detsamma men de blir aldrig identiska, det är så mycket intressantare och jag blir mer engagerad över att undervisa såhär. I starten av ett nytt område eller i slutet när något ska knytas ihop så utmanar jag gärna för att tydliggöra deras lärande både för mig själv och för dem. Jag har inte denna sortens undervisning hela tiden för vissa lektioner är träningslektioner då eleverna i lugn och ro får träna på det vi den sista tiden diskuterat och resonerat om.