Screening och analys!

I flera år har vi arbetat med Skolverkets bedömningsstöd, testerna har genomförts och till en början analyserade vi dem utan digitala hjälpmedel. Numera använder vi de kalkylark som vi successivt byggt upp, de fylls i och färgkodas automatiskt så att vi snabbt och enkelt kan lägga upp dem och analysera resultaten. Ni ser här resultat från de muntliga testen ht åk1, dessa är från olika åldersgrupper men samma test(bara för att ge en tydlig bild).  Lägre nivå ger röd färg, medel nivån gul färg och den höga nivån ger grön färg. Sist finns kommentarsfält där vi kommenterar viktiga delar i analyserna av individens svar. 

Om man tänker att detta är 3 elevgrupper så kan man tydligt se var vi borde lägga fler resurser samtidigt som det är synligt var vi behöver utmana lite mer. Eftersom vi i samma dokument har resultat från tidigare tester – Hitta matematiken och sedan fyller på med resterande tester i bedömningsstödet, Nationella proven och Förstå och använda tal i åk 4.-6 så får vi i samma elevgrupp en tydlig linje i kunskapsutvecklingen. Vi kan också jämföra samma test på olika åldersgrupper för ännu mer fördjupade analyser.

Någon elev som blivit grön på hela testet har även ifyllda resultat på högre nivåer, det finns elever som ligger på hög nivå flera prov upp och dessa måste vi utmana samtidigt som vi ibland ser att inom visa områden behöver de grunderna i undervisningen. Här har jag inte varit enig med skolverket som vid resonemang inte anser att vi ska genomföra prov på högre nivåer…..

Undervisningen byggs upp efter hur analyserna ser ut, resurserna fördelas i perioder för att ge varje individ stöd på sin nivå. Man kan tydligt se vilka moment som eleverna är säkra på och vilka som kräver mer undervisning och fler representationer. Lika viktigt som att ge stöd för att nå godkända nivåer är det att kunna utmana eleverna som ligger långt fram och att ge eleverna återkoppling på sina prestationer och få dem att sträva efter högre kunskapsnivåer. Hur mycket vi än testar och analyserar resultat så ligger lärandet i undervisningen och på att öka kunskapsnivån för varje individ. Att kunna ge respons för att eleverna ska ligga så nära sin proximala utvecklingszon som möjligt då det är där lärandet sker. Med hjälp av tester och analyser av resultat så ökar förutsättningarna för att lägga undervisningen på rätt nivå. 

Jag testar mig nu fram genom att se om vi även kan göra bra analyskartor utifrån  Mera Favorit Matematiks Mitt lärande som Studentlitteratur ger ut. Kommer det att vara tydligt? Är det nödvändigt? Var går gränserna för respektive nivåer? 

 

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1qQUMPDyzWQp2ekTJ4uKVXd2M6x66DvGhadbKsL6VZJM/copy

Undervisning om talen 4 & 5

Matematikundervisningen i åk 1 startar  med talen 4 och 5, vi delar i olika delar, bygger, jämför och tränar på att skriva våra snyggaste siffror. Samtidigt introducerar vi både addition och subtraktion som begrepp och tecken. Problemlösning och begrepp blandas för att ge eleverna ett språkligt stöd i matematiken. Eleverna övar på talen och delar upp dem. Vi storleksordnar tal, ser på grannar till talen och framför allt lär vi tillsammans. 

Tecken för att jämföra talen är redan bekanta för eleverna och de är väldigt skickliga på att hitta tal som är större än, mindre än och lika med. En lektion använde oss av en starter som Ulla Öberg (som skriver på bloggen https://www.om-matematik.se/ ) tipsade om på Facebook:

Kalle och hans lillasyster Lisa fick alltid karameller av sin farmor. Kalle fick alltid 2 karameller fler än Lisa. Hur många karameller kan de ha fått var?

Jag var förväntans full och hoppades att på härliga diskussioner. Eleverna  arbetade i par, de fick var sin Kalle och var sin lilla syster, klossar om de ville och ett litet papper att skriva ner sina olika förslag på. Kreativiteten sprudlade och de funderade och diskuterade tillsammans. Variationerna på svar rörde sig från talområdet 1-10 till några förslag på 200, då fick vi in helt andra diskussioner. Kompisarna tyckte inte att det gick att få 200 karameller för då skulle man bli sjuk och få jätteont i magen, men däremot så kunde de hålla med om att om Kalle fick 200 så fick Lisa 198. 

När eleverna hade diskuterat i par och var överens så visade vi de olika förslagen för varandra. Vi hittade många olika lösningar vilket överraskade  eleverna.
Lektionen hade öppna problem som ett av fokusen för att påvisa att flera svar är möjliga.
Nästa uppgift som vi genomförde var en problemlösning från Favorit Matematik 1A kapitel 1.

Eleverna fick nu 3 figurer som skulle få flest, färre och färst bollar/kuber. Jag valde att inte ge eleverna ledtråden ”Emma har inte sju bollar”, jag ville ge dem chansen att laborera fritt. De fick också 15 kuber att laborera med. Vi fick lika många lösningar som antalet elevpar. Här ser ni några av resultaten:




Det diskuteras ofta att elever vill ha rätt svar och att vi istället borde stärka att eleverna har kommit fram till ett svar. Att använda öppna problem där svaren kan vara flera påvisar möjligheten och ger eleverna chansen att vara unika med sitt svar. Dessutom lär eleverna sig att våga pröva och visa sina tankar. Att variera undervisningen med räknande/talsäkerhet, begrepp och problemlösning under veckan ökar lärandet. Vi binder samman delarna och tack vare det så blir lärandet tydligare och mer verklighetsnära för eleverna. Att få möjligheten att ge eleverna denna grunden och samtidigt slippa leta efter möjliga problem längre tackar jag Mera Favorit Matematik från Studentlitteratur för. 

 

 

Nytt läsår – nya möjligheter

Efter en annorlunda men härlig sommar så ser jag framåt – ett nytt orört spännande läsår! Nya elever, en årskurs 1 med så mycket lärande och kunskap i glädje och gemenskap!(Min skolas vision.) Tänk så spännande och lärorikt för alla.

Jag har under flera år funderat över alla olika inriktningar på pedagogik som förskolor/skolor/lärare säger sig jobba efter, Montessori, Reggio Emili, Waldorf, Freinet mfl.  Jag väljer och tror på en variation av allt i min/vår undervisning. Då är jag öppen för att ge varje individ det som behövs, ser vilket som passar individen och framför allt ser vad som ger den kunskap i just detta lärandet – strävan måste vara den högsta nivån. Oavsett vad jag väljer så är det ändå lärandet som måste vara i fokus. Lärandet som ska ligga nära den proximala utvecklingszonen måste vara huvuduppgiften för alla undervisande lärare oavsett nivå. Lärandet ska självklart ha koppling mål och syfte i LGR 11, det är vi alla ålagda att jobba efter.

Under mina år som lärare är det många riktningar som florerat och många begrepp som har varit modeord i skolan. Några har flugit förbi snabbt och försvunnit andra har etsat sig fast och håller sig kvar under en längre tid. Som ung nyexaminerad lärare hade jag 2 fantastiska mentorer som lät mig hållas men som samtidigt var tydliga med vad de under alla år använt och sett varit det bästa sättet att undervisa på.  Idag kan jag se tillbaka och fundera över om det inte hade varit klokare att säga, vi gör så här det fungerar gör försök du det också. 

Idag är en tillgänglig lärmiljö ett av alla de ”modeord” som vi i skolan ska anpassa oss efter. Tillgänglig lärmiljö återkommer i allt, vi ska anpassa oss efter varje individ, undervisningen ska ha bildstöd/språkstöd mm, listan kan göras lång. Att vi ska ha en tillgänglig lärmiljö handlar om så mycket mer för mig. Det handlar inte bara om att anpassa allt efter individen, det handlar också om att ge kunskap till individerna om hur gemenskap, trygghet och relationer byggs och fungerar i ett gynnsamt samarbete. Hur vi tillsammans låter våra olikheter få bli en del av lärandet och framgången i  kunskapsinhämtningen. Elever så väl som vuxna måste förstå hur vi gemensamt gynnas av att arbeta och lära tillsammans. Om vi bygger förtroende för varandra i lärandet kommer även tillgängligheten att öka.  Vi måste lära oss hur strukturer hänger samman och hur vi själva kan vara en del av dessa. Om vi använder oss av ”learning by doing” så ökar vi möjligheterna till tillgänglighet.

Vi bygger varken kunskap, förtroende, gemenskap och relationer över en natt, det tar tid och det måste ske på en nivå anpassad för individen. Med hjälp av strukturer och verktyg i undervisningen kan vi ge förutsättningar för allt och stärka de olika delarna. Verktyg som kooperativa strukturer, cirkelmodellen, hinderschema, regler för algoritmräkning och många många fler är olika verktyg som vi kan ge eleverna för att stötta deras möjlighet till tillgänglig lärmiljö.

En tillgänglig lärmiljö kräver inkludering och att varje individ har en plats i gruppen, oavsett om eleven kan vara i klassrummet eller ej så ska det alltid finnas en önskad tanke och en plats för eleven. Att veta att gruppen räknar med mig gör det enklare att ta steget men det kan också finnas risker och för höga förväntningar kan göra det svårt. Även här krävs det en väl balanserad undervisningstanke, den hjälps alla åt med.

Undervisningen är vår profession och vi äger den. 

Favorit Matematik en framgång i matematikundervisningen!

Under en elevkull har vi nu använt Mera Favorit Matematik i matematikundervisningen, ett lyckokast för både oss som lärare, eleverna och främst kunskapsutvecklingen. När eleverna med glädje vill lära mer och vi kan se att lärandet ökar, då har vi gemensam motivation till ännu mer kunskaper. Jag kommer att dela med mig av några av mina absolut bästa framgångsfaktorer som vi sett med hjälp av Mera Favorit Matematik.

Föräldramedverkan – oavsett hemspråk

Favorit matematik ger inte bara eleverna ett ökat lärande det ger även föräldrarna en chans att stötta och vara en del av elevernas lärresurser. Elever och föräldrar med annat modersmål har utnyttjat filmerna till att lära sig de svenska begreppen och vårt språk, samtidigt som de har sett och kunnat stötta sina barn i deras lärande. Några ser filmerna i förväg hemma andra ser dem i efterhand och någon ser dem inte alls, var och en väljer själv efter eget behov. 

Att just föräldrarna kan vara med och stötta elevernas lärande är en framgång. Favorit matematik har strukturerat och enkelt gett denna möjligheten, det finns filmade genomgångar, övningar för begrepp och dessutom finns hela boken digitalt. När vi på våren i förskoleklass startade med Mera Favorit 1A, hade vi flera elever som var nyanlända med arabiska som hemspråk. Tillsammans med oss lärare och eleverna använde föräldrarna filmerna för att förstå och stötta sina barn, de översatte via google translate och sedan kom de  med glädje till oss och berättade( med tolk) att de var så nöjda för de kunde faktiskt hjälpa sina egna barn trots att skolspråket för dem var helt nytt. Nöjda föräldrar som ser möjligheter ger positiv motivation till eleverna. Övrig aföräldrar har också haft ositiva kommentarer om matematikboken, den är lätt att använda för eleverna och de gillar matematik. 

För oss lärare har det framför allt varit positivt att se att eleverna klarar skolverkets bedömningsstöd i matematik riktigt bra och flera elever än tidigare befinner sig på den höga nivån. När vi analyserade resultaten av årets nationella prov i åk 3 såg vi en höjd nivå och de allra flesta klarade av proven utan större misstag, det fanns några elever som positivt överraskade oss med sina resultat. Jag tror att strukturen i Mera Favorit matematik har gynnat elevernas kunskapsutveckling tillsammans med vårt upplägg av undervisningen.

Begreppsträning – matteord

Varje kapitel har kopplat 8 matteord som är extra i fokus just inom området som eleverna ska lära sig mer om. Dessa matteord har vi gått igenom på olika sätt. I början var många av orden nya och då hade vi genomgångar där orden påvisades laborativt så väl som med ord, vi genomförde övningarna först gemensamt i klass eller grupp, sedan fick eleverna en möjlighet att träna på övningarna antingen i par eller på egen hand. Orden sattes upp med bilder(finns klara i den digitala lärarresursen) synligt i klassrummet på ”matteväggen”. där samlade vi under kapitlets träning sådant som vi behövde för att få stöd i lärandet. I slutet av kapitlet fick eleverna utmana sig själva genom att spela memory eller göra övningarna igen fast nu som ”Para ihop”.

Problemlösning kopplat till varje område

Till varje kapitel finns det nästan lika många problemlösnings-uppgifter som moment, ett riktigt lyckokast! Dessa har vi alltid arbetat med i grupp eller par. Eleverna har från starten fått lära sig att arbeta med ”tanketavlan” från NCM – Nationellt centrum för matematik. För några år sedan kopplade jag samman den med problemlösningshanden från läromedlet Eldorado. Eleverna har strukturen synlig på smartboarden och arbetar på en liten whiteboard tillsammans. Flera av problemen är rika och har en lärande tanke bakom sig, materialet är noga bearbetat.  Ofta finns det dessutom två liknande problem vilket gör att vi kan använda oss av flera kooperativa strukturer, eleverna löser ett problem i par och berättar sedan om hur de löst det för ett annat par som berättar hur de löst sitt problem, sedan byter de problem och försöker att lösa problemet på kompisarnas sätt. 

Eftersom boken är uppdelad i 2 bassidor och sedan en öva sida och en pröva sida så finns det extra träning till alla elever. Här var jag tydlig från starten med att endast hälften görs på dessa sidor. Vi började med att jag valde vad de skulle träna mer på, sedan fick de vara med och i slutet valde de själva övningar som var på en bra lärandenivå till dem.

Mina elever har alla oavsett nivå slukat ekvationerna där man bytt ut tal mot olika figurer.  Eleverna löser uppgifterna antingen i grupp, par eller själva. Ekvationerna är återkommande genom hela läromedlet och det ger talförståelse och ger eleverna så mycket lärande.

 

Färdighetsträning finns det i varje moment. Efter genomgångarna har jag antingen haft egen träning, i par eller i mindre grupp. Det finns gånger då vi tillsammans arbetat med uppgifterna i läroboken på smartboarden. Efter några gånger är alla elever med och hjälper till. Oftast använder jag turdragning med glasspinnar så att alla måste ha fokus. Elever som är osäkra kan i förväg ha fått en uppgift att lösa som jag vet att de kan, när det passar och kommer till den så göra jag som så ofta en ”frökendragning” och får på så sätt alla elever att lyckas och våga. När man sedan lärt sig sina elever kan man med små tecken oss emellan lösa det utan att de fått hjälp innan.

Om intresse finns kommer det kanske mer lektionstips här till hösten, nu fokuserar jag på sommarlov!

 

 

 

SONY DSC

Jag har det bästa jobbet, men…

Varje dag möter jag elever, kollegor och föräldrar som ger mig så mycket tillbaka, leenden, positiva ord, nytt lärande detta händer oftast flera gånger om dagen i små portioner och gemenskapen tillsammans lyfter oss.

Jag tror inte det är många som vet hur en dag på en skola kan se ut. Visst undervisar vi och vi ser till att eleverna lär sig, men allt annat. Morgonen startar ofta med att någon behöver en kram eller berätta något , kanske ger vi en hjälpande hand på vägen in till skolan/jobbet. Vi ser varje barn och ser till att de har det så bra det går hos oss. Från den stund vi kliver in på skolgården är vi igång och eleverna är i fokus. Efter en snabb tur in till arbetsplatsen för att lämna väskor och material som varit hemma för den delen av jobbet, så hinner vi avhandla hur vi mår, om någon vuxen behöver täckas upp för, är någon elev sjukanmäld, se till så att inte material som behövs i undervisningen krockar med att någon kollega behöver det samtidigt – då får man styra om eller dela upp så vi i alla fall får lite var.(Ett litet axplock från de första 10 minuterna, ibland dyker kollegor upp som behöver någon info eller hjälp med något….) Nu är det dags att öppna upp klassrummet. Ibland får vi starta dagen med att plocka undan i klassrummet, för de(elever från årskursen som går på fritids på eftermiddagen) som var där sist dagen innan har ibland missat ett legobygge eller pågående teckningar som ligger framme. Ibland måste man ställa i ordning möbler för att dagen ska kunna starta på rätt sätt utan onödiga störande moment. Nu innan eleverna kommer in ska frånvaron kontrolleras. Sakta och lugnt hälsar vi på varandra när vi går in, ögonkontakt är viktig för att visa hur vi mår just idag, någon meddelar vad som hänt tidigt på morgonen eller har lapp från hemmet om info till oss. Detta är en viktig stund som inte ska stressas igenom samtidigt som alla ska få sin lilla möjlighet att synas för oss lärare innan de kommer in. Nu startar morgonpasset och förhoppningsvis flyter lektionen på utan några avbrott. När det är dags för första rasten brukar eleverna ta en frukt innan de springer ut för att få röra på sig och leka en stund. Vi hjälper då till att dela frukt, fixa frukt till den som inte har eller en macka istället, ofta fixar vi detta samtidigt som vi själva har rast eller är på väg ut för den så viktiga rastvärden. Vårt eget kaffe häller vi upp i farten, tar med oss ut eller dricker samtidigt som vi fixar så att eleverna har det bra. På vägen ut knyter vi en sko eller letar upp en jacka, hjälper någon som behöver lite stöd för att komma hela vägen ut. Väl ute gäller det att snabbt identifiera läget och se var övriga vuxna finns och sprida ut sig där det behövs som bäst just denna dagen. Under rasten hjälper du till där det behövs stöttar de som behöver och säger några ord till elever som springer/går förbi. Samtidigt som man är rastvärd får man ställa in sig på nästa lektion och förbereda sig för undervisning. När det är dags att gå in ska ”klockan” lämnas till den elev som ska se till att alla uppfattar att rasten är slut och nästa lektion börjar. Ett öga där det behövs när leken måste avbrytas för att rasten är slut samtidigt som jackan åker av. På vägen till klassrummet tar man med sig material som behövs och dricker ur de sista dropparna kaffe, som nu är rätt kallt…

Det här är dagens första 2 timmar, resten flyter på i samma fart. Jag älskar det och jag går oftast till jobbet med ett leende.

Att jag inte hinner sitta ner och ta min förmiddagskaffe eller att ens hinna dricka det varmt gör inget. Jag gnäller inte heller över att min arbetsplats inte har en större skärm och ”dockningsstation” för ergonomin utan de timmar som sker där framför laptoppen med böjd nacke vid ett litet skrivbord på en stol som går halvbra att ställa in efter min kropp gör jag utan att ställa några krav på min arbetsgivare. Jag vet att skulle vi göra det då hade det varit ännu tuffare för oss att få ihop ekonomin för inköp av material till våra elever, material för att ge eleverna bästa möjliga kunskapsutveckling, vilket är så mycket viktigare.

Jag använder allt som oftast min egna privata telefon för att nå föräldrar eller för att låna ut till elever som behöver ringa sina föräldrar under min arbetsdag. Vi har en telefon i varje arbetslag med över 10 olika pedagoger och ca 90 elever vilket gör att det skulle ta timmar vid slutet av dagen om vi skulle vänta på en telefon. Jag gnäller inte för detta heller.

Jag vänder och vrider på min arbetstid så att det blir bäst för verksamheten, vissa dagar kan en planering gå åt till samtal med elev eller elever som just den dagen behövde det, då kommer det före min planering som då får ske på kvällen istället. Jag gnäller inte för detta heller.

MEN…….!!!!

När det plötsligt kommer oväntade skyltar i form av en liten summa parkeringsavgift på alla parkeringsplaster runt skolan så blir man ledsen och känner sig överkörd. Under snart 28 år har vi aldrig haft några bekymmer med att parkeringsplasterna är upptagna av andra än oss som jobbar på skolorna runt parkeringarna dagtid. Det handlar inte om mänskliga rättigheter, inte om att inte ha råd med avgiften, inte heller om att sänka koldioxidutsläppen(det hjälper knappast om lärarna på 2 grundskolor och en förskola ställer bilen hemma, ca 160 personal – fast wow tänk om…..), inte om att VDn betalar sin egna garageplats(det hoppas jag verkligen!) och inte heller om att denna fråga tagit orimliga proportioner från vårt håll.
Det är inte heller vårt fel att Ängelholmshems hyresgäster hellre står vid Kungsgårdshallen än betalar p-avgift hos sin hyresvärd. Vi avgiftsbelägger ingen.

Det handlar om likvärdighet, rättvisa och att ha en attraktiv arbetsplats där personal och föräldrar till alla elever har samma rättigheter som på övriga enheter i kommunen. En tillgänglighet som gör det lite enklare på så många olika sätt. En liten ruta, en parkeringsplats!

Vi bor i en liten kommun som inte ska behöva ha dessa p-avgifter på kommunens egna arbetsplaster. Kommunen äger Ängelholmslokaler och vi är anställda i kommunen. Tydligen gäller inte samma regler för all personal på alla kommunens enheter, bara 100 meter bort får personal på ett kommunalt äldreboende parkera gratis, Ängelholmslokalers egna personal har också avgiftsfri parkering utanför sin arbetsplast. Nej, det är dags att göra om och göra rätt, fortfarande har jag inte mött någon som inte håller med oss i detta.

Vi kan alla fatta dåliga beslut och vi kan gå starkare ur det om vi erkänner och gör om, så nu behöver Ängelholms lokaler göra om och göra rätt.
Att sätta p-avgift på övriga grundskolor och förskolor är lika tokigt, så fundera inte ens på det.  Att ändra tiden så att det återigen skulle drabba idrottande ungdomar är inte heller en lösning.

Learning study och lesson study i maratonfart under en dag med problemlösning!

Wow, vilken härlig känsla! Undervisning som innehöll så mycket lärande på flera olika sätt! Givetvis var det nästan en hel dag fylld med matematiklektioner. (De är såklart mina favoriter!) Dagens matematikinnehåll var problemlösning kopplat till multiplikation och upprepad addition. Jag använde mig av problemlösningen kopplad till vårt läromedel ”Mera Favorit Matematik” från Studentlitteratur. Jag tog skärmdumpar på flera av problemen i kapitel 4 och gjorde snabbt och enkelt halva A4-papper med 2 problem på varje. Problemlösnings-uppgifterna i den digitala lärarhandledningen är oftast 2 stycken tillsammans och problemen är av liknande karaktär. Har du löst det ena så kan du använda samma metod för att lösa det andra problemet. Detta gör att eleverna först kan klura och prova sig fram för att sedan hitta en strategi/metod som fungerar och då testa denna direkt på det andra problemet och lösa det rätt enkelt. Problemlösningen var nu elevernas utmaning och skulle användas för att både lösa men också för att kommunicera lösningar till kompisar som sedan skulle prova på att lösa liknande problem.

Som alltid startar lektionen med att eleverna får veta målet med lektionen, idag handlade det om resonemang och kommunikation för att gemensamt kunna lösa problem tillsammans. Vi gick igenom hur man löser problem och använder oss då av strukturen som Ingrid Olsson lärt mig på sina föreläsningar. (Ingrid Olsson har bl a skrivit ”Alla kan lära sig räkna”.) Med stöd av handens 5 fingrar så lär sig barnen de olika stegen: LÄS, FÖRSTÅ, RITA, MATTESPRÅKET, RIMLIGT SVAR.

Jag genomförde idag 3 lektioner med samma innehåll men på olika sätt efter snabb utvärdering efter varje pass. Att få den möjligheten är fantastisk och ger mig som lärare en chans att utveckla min undervisning. Snabba beslut och funderingar blev det eftersom lektionerna nästan går i varandra med endast kortare paus då elever går på idrott eller kommer tillbaka från idrott och sedan en lunch innan sista passet. Att ha kort om tid för analyser är inte alltid tokigt utan kan även vara bra, man vill ju inte förändra för mycket av inlärningen när det inte är samma elever, önskan är ju att de ska få samma innehåll även om jag förändrar något tills nästa grupp kommer.

Lektion 1 i halvklass(ca 10 elever):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. Dessa problem fick de sedan förklara för ett annat par som också beskrev sina lösningar av de 2 problem de löst. Det var bra diskussioner mellan paren och engagemanget hos eleverna var positivt de var aktiva och lösningsfokuserade. När man hade genomfört en hel omgång fick man nya likvärdiga problem att lösa i paren, där eleverna skulle kunna använda kompisarnas metoder.

Analysen blev att de uppgifter jag tyckte var rätt likvärdiga visade sig att eleverna inte såg likheten i, utan istället använde de andra metoder och sökte sig fram till nya strategier/metoder. Hur gör jag nu ……?(ca 10 minuter till förändringen….)

Lektion 2 i halvklass(ca 10 elever):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. De fick sedan bara förklara det första problemet för ett annat par som också förklarade sitt första problem. När de var klara och båda paren kände att nu kunde de metoden för hur man löste problemet bytte man problem. Paret skulle använda metoden kompisarna hade berättat om och försöka lösa problem 2 som var ett liknande problem som det första. Eleverna löste kompisarnas problem med samma metod och det var märkbart enklare än första problemet de löste.

Analysen nu var att det hade varit bättre med några fler par att sätta samman, men uppgiften fungerade utmärkt. Eleverna var engagerade, de arbetade tillsammans och framför allt var de måna om att förklara så att kompisarna kunde lösa det andra problemet. Extra plus var att de knappt hade tid att gå till varken idrott eller lunch för problemen var så roliga, har väl sällan hänt att matematiken kunnat utmana en idrottslektion.

Lektion 3 i helklass(24 elever och en extra vuxen):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. På denna lektionen hann endast 1/3 med att förklara för ett annat par och endast 2 par hann använda kompisarnas metoder för att lösa deras problem. Vi kommer att fortsätta på nästa lektion.

Analysen efter denna lektionen är att fortfarande var lektionen bra, men vi skulle fördelat oss i flera rum för att få en bättre arbetsmiljö och möjligheten att koncentrera sig hade varit bättre. Även här glömde vi bort tiden och hade knappt tid att sluta dagen, eleverna ville så gärna fortsätta jobba.

Att hitta bra verktyg för att få till bra undervisning är härligt och ger positiv känsla hos såväl lärare som elever!

Vårterminsstart är härligt!

Långa frukoststunder med en bok i handen och sedan en runda med löparskorna har varit ljuvligt.

Så fort det kan gå från att i lugn och ro varit jullovsledig till att vara helt inne i vårens planering. Med kollegor som inspirerar och engagerar så är det faktiskt rätt lätt att gå till jobbet. Jag ser fram emot en termin som fylls med Rymd och utomjordingar, Diamantjakt, Mera Favorit Matematik, kristendom, judendom och islam, balans, tyngdpunkt, friktion och GLÄDJE. Det blir viktigast i vårt arbete att hålla glädjen och gemenskapen vid liv tillsammans.

Verktyg som läromedel, laborativa material, bibliotek och ikt kommer att utveckla lärandet för våra elever. Tänk så spännande det ska bli och jag är lyckligt lottad – jag har ett utmanande, utvecklande och glädjefyllt jobb. Lycka till alla kollegor både här och där.

Tack för allt stöd, alla möten med härliga diskussioner från Studentlitteratur – Camilla, Mimmi och Marie som läromedelsutvecklare för Favorit Matematik har fått många diskussioner och frågor att besvara och har utmanat tillbaka. Peter Falkheden har som säljare uppdaterat oss på nyheter när han tittat förbi Rebbelberga skola och nu kan jag bara gratulera Stockholmsregionen och Norrland till denna inspiratör. Hos oss kommer Mia Gille att vara välkommen och säkert ta över rollen med bravur.

Algoritmer – roligt men svårt!

Det var med glädje och spänning våra elever tillsammans med oss lärare tog sig an utmaningen att redan på höstterminen i åk 2 lära sig att räkna med algoritmer. Kapitlet innehöll både addition och subtraktion med algortimer och dessutom tiotalsövergångar – WOW! Lätt som en plätt eller superkrångligt?

Jag är oerhört tacksam för att vi återigen lär ut algoritmer även om jag förr startade först i åk 3 så ser jag det som en utveckling att vi idag startar redan från början. Varför ska vi inte ge eleverna de redskap och verktyg som finns? Alltför många år gick utan att eleverna fick möjlighet att lära sig dessa fantastiska hjälpmedel. Tänk så bra att kunna ge varje elev en hållbar strategi och ett verktyg som fungerar bara man kan den! Oavsett om eleven har full förståelse för tal eller ej så kan de räkna ut uppgifter. Det är inte alla elever som först förstår tal och att siffrornas placering har stor betydelse, denna kunskap kan komma långt senare men under åren med endast talsortsräkning och mellanled så var eleverna tvungna att ha förståelse för talen.

Våra elever laborerade med tiobas-material, pengar, hundratavlan och diskuterade lösningar under arbetet. De utmanades med uppgifter som var både utan och med tiotalsövergångar. Eftersom vi arbetar med Mera Favorit Matematik så fanns även ”självrättande” uppgifter, dessa är suveräna och jag önskar att alla sidor var uppbyggda på det viset. Ett antal uppgifter genomförs och efter dessa finns en rad med tal som är svaren på uppgifterna, eleverna markerar efterhand svaren. (Se ramen längst ner på bilderna nedan.)Finns inte mitt svar eller om det redan är använt så får jag kontrollera och se vad som blivit fel. Formativ undervisning och ett oerhört stort lärande! Diskussionerna och resonemanget mellan ALLA engagerade eleverna var så lärande och utvecklande.

Ett läromedel – MERA FAVORIT MATEMATIK från STUDENTLITTERATUR, som ger elever och lärare färdiga genomgångar i filmade varianter eller bara som färdiga upplägg på smartboarden ger oss en guldgruva. Den digitala lärarhandledningen är suverän på flera sätt. Som lärare kan jag koncentrera mig på undervisningen utifrån innehållet, mina elever får genomgångar filmade som de kan se i för väg eller efterhand, under lektioner, hemma eller på annan tid – de får själva avgöra.(Dessa ser eleverna via den lilla rutan där det står film i anslutning till bilden på sidan). Föräldrarna får en möjlighet att vara med i sina barns lärande, en del föräldrar utmanar sig själva och lär sig svenska genom att se filmerna tillsammans med sina barn.

Det låter oerhört enkelt men när vi arbetar med blandande uppgifter och där ena uppgiften är addition och nästa är subtraktion då var algoritmerna supersvåra. Vi genomförde Provet i slutet av kapitlet och eleverna konstaterade själva att de inte hade tränat klart. Jag tog på mig skulden, vi hade inte befäst kunskaperna, eleverna hade gjort och försökt lära men utan att få hållbara kunskaper. Vad gör man som lärare då?

Det första är att om inte eleverna redan har förstått det så berättar jag och förklarar att vi måste göra om, lära mer för att de ska ha kunskapen. Det är inte elevernas fel utan undervisningen har inte varit lärande. Vi tog en paus och kommer att ta nya tag när vårterminen börjar. Samtidigt som vi fortsätter med nya områden kommer vi nu till våren att ägna 1 lektion/vecka åt att lära oss att räkna med algoritmer. Jag har noga analyserat vad eleverna inte förstått, vad som går fel och vilka delar vi måste ta om. Det största felet ligger i att eleverna blandar ihop räknesätten, de har inte tänkt på vad de räknar utan de har använt en strategi. detta fungerar när det är ett och samma räknesätt men inte när man blandar så nu ska vi blanda och träna på att se vad vi gör, få förståelse för det nya verktyg som algoritmräkningen är.

Omtag är något vi ofta glömmer, eller kanske är det tiden och stressen som gör att vi missar det. Vi springer vidare på nästa kunskapskrav utan att ge en chans till att reparera missförstånd eller att undervisa så att alla förstår eller lär.

Nytt mål för denna termin får vara att ta det lugnt se till att lärandet kommer först!

Mattekort

Vi håller på att träna på lilla plus och minus. Till detta har vi gjort kort och varje vecka delar vi ut kombinationerna till ett nytt tal. Nu är vi framme vid talet 10.

Här hittar ni korten till talen 5-10 med både addition och subtraktion:

matematik kort talet 5

matematik kort talet 6

matematik kort talet 7

matematik kort talet 8

matematik kort talet 9

matematik kort talet 10

Samtidigt tränar eleverna varje dag på Vektor där de möter utmaningar på sina egna nivåer i sin egen takt.

 

Mot en positiv vårtermin med höga förväntningar

Nya möjligheter och samtidigt en fortsättning på – lärande i glädje och gemenskap.  Rebbelberga skolas ledord är viktiga framgångsfaktorer.

Bild ur ”Planera undervisningen Baklänges” av Andy Griffith, Mark Burns

Lärandet är ett av våra huvuduppdrag, att leda eleverna genom kunskapsdjungeln och fylla på efterhand med nya utmaningar som utvecklar kunskapsnivåerna. Jag har läst och utmanat mina egna kunskaper och föreställningar under alla mina yrkesår, gett mig själv en påfyllning för att lära nytt, ge nya infallsvinklar och framför allt för att utveckla min undervisning. Under åren som gått har jag hoppat på tåg som rusat fram och förändrat efter vindarna som blåst just då. Idag är jag mer eftertänksam och mycket av min undervisning blir snarare djupare och med fler representationer än de plötsliga vindarna. Flera av  vindarnas delar finns med men de är en del, ett verktyg eller ett sätt. En undervisning där eleverna boostas med olika representationer för de olika kunskaperna som behövs och där de får lära genom att använda olika verktyg för lärandet är min önskan. Att hitta varje elevs nästa kunskapsnivå och utvecklingszon för att ge bästa möjliga kunskapsutveckling är en utmaning. När man läser mycket litteratur kopplat till undervisning och utveckling av denna ser man också likheterna och fler och fler inom forskningen hjälper oss idag att hitta framgångsfaktorer för den ultimata undervisningen. Flera forskare har i sina undersökningar sett att höga förväntningar ger ökat lärande och elever som vet sin närmaste utvecklingszon har lättare för att nå denna om de får utmaningar som leder dem dit.

Glädjen och gemenskapen är viktiga delar, det är tillsammans som vi lär oss mest. Det är när vi hjälps åt att hitta lösningar som vi utmanar varandra mot nya kunskapsnivåer. Framför allt ger det en meningsfullhet som vi behöver för att må bra och glädjen får vi tillsammans. I undervisningen gäller det att hitta redskap som bygger ett socialt klimat för det optimala lärandet. Skolverket har varit kritiska till olika värdegrundsstärkande material som genomförts parallellt med undervisningen i ämnen. Håller helt med och menar att det genom min undervisning måste synas hur vi tillsammans kan bygga upp en värdegrund som vi alla trivs  och utvecklas i. Om min undervisning bygger på samarbete och gemenskap som stärker värdegrunden tillsammans med ett ökat lärande då förstår eleverna också vikten av tankarna. Kapitel 1 & 2 i LGR 11 är viktigast att ha med sig varje dag, varje minut i undervisningen och samvaron med eleverna.

Allt detta är självklart men ett svårt pussel att få ihop. Vi är alla människor och det är en komplex verklighet som vi varje dag ger oss in i. Så länge varje lärare gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som ges och de möjligheter som finns då kommer lärandet och kunskapsnivåerna hos eleverna att öka.

Mot en ny vårtermin med höga förväntningar.

Här kommer inspiration till det jag skriver om, det finns såklart mycket fler böcker där samma budskap gör sig talande men dessa var mina lovböcker. De är bra och jag gillar alla. De binder tillsammans ihop mina tankar om hållbar undervisning mot högre kunskapsnivåer. De är ämnesövergripande och viktiga för  alla oss som varje dag möter elever i skolmiljön och i andra sociala sammanhang.