Efter en annorlunda men härlig sommar så ser jag framåt – ett nytt orört spännande läsår! Nya elever, en årskurs 1 med så mycket lärande och kunskap i glädje och gemenskap!(Min skolas vision.) Tänk så spännande och lärorikt för alla.

Jag har under flera år funderat över alla olika inriktningar på pedagogik som förskolor/skolor/lärare säger sig jobba efter, Montessori, Reggio Emili, Waldorf, Freinet mfl.  Jag väljer och tror på en variation av allt i min/vår undervisning. Då är jag öppen för att ge varje individ det som behövs, ser vilket som passar individen och framför allt ser vad som ger den kunskap i just detta lärandet – strävan måste vara den högsta nivån. Oavsett vad jag väljer så är det ändå lärandet som måste vara i fokus. Lärandet som ska ligga nära den proximala utvecklingszonen måste vara huvuduppgiften för alla undervisande lärare oavsett nivå. Lärandet ska självklart ha koppling mål och syfte i LGR 11, det är vi alla ålagda att jobba efter.

Under mina år som lärare är det många riktningar som florerat och många begrepp som har varit modeord i skolan. Några har flugit förbi snabbt och försvunnit andra har etsat sig fast och håller sig kvar under en längre tid. Som ung nyexaminerad lärare hade jag 2 fantastiska mentorer som lät mig hållas men som samtidigt var tydliga med vad de under alla år använt och sett varit det bästa sättet att undervisa på.  Idag kan jag se tillbaka och fundera över om det inte hade varit klokare att säga, vi gör så här det fungerar gör försök du det också. 

Idag är en tillgänglig lärmiljö ett av alla de ”modeord” som vi i skolan ska anpassa oss efter. Tillgänglig lärmiljö återkommer i allt, vi ska anpassa oss efter varje individ, undervisningen ska ha bildstöd/språkstöd mm, listan kan göras lång. Att vi ska ha en tillgänglig lärmiljö handlar om så mycket mer för mig. Det handlar inte bara om att anpassa allt efter individen, det handlar också om att ge kunskap till individerna om hur gemenskap, trygghet och relationer byggs och fungerar i ett gynnsamt samarbete. Hur vi tillsammans låter våra olikheter få bli en del av lärandet och framgången i  kunskapsinhämtningen. Elever så väl som vuxna måste förstå hur vi gemensamt gynnas av att arbeta och lära tillsammans. Om vi bygger förtroende för varandra i lärandet kommer även tillgängligheten att öka.  Vi måste lära oss hur strukturer hänger samman och hur vi själva kan vara en del av dessa. Om vi använder oss av ”learning by doing” så ökar vi möjligheterna till tillgänglighet.

Vi bygger varken kunskap, förtroende, gemenskap och relationer över en natt, det tar tid och det måste ske på en nivå anpassad för individen. Med hjälp av strukturer och verktyg i undervisningen kan vi ge förutsättningar för allt och stärka de olika delarna. Verktyg som kooperativa strukturer, cirkelmodellen, hinderschema, regler för algoritmräkning och många många fler är olika verktyg som vi kan ge eleverna för att stötta deras möjlighet till tillgänglig lärmiljö.

En tillgänglig lärmiljö kräver inkludering och att varje individ har en plats i gruppen, oavsett om eleven kan vara i klassrummet eller ej så ska det alltid finnas en önskad tanke och en plats för eleven. Att veta att gruppen räknar med mig gör det enklare att ta steget men det kan också finnas risker och för höga förväntningar kan göra det svårt. Även här krävs det en väl balanserad undervisningstanke, den hjälps alla åt med.

Undervisningen är vår profession och vi äger den. 

Under en elevkull har vi nu använt Mera Favorit Matematik i matematikundervisningen, ett lyckokast för både oss som lärare, eleverna och främst kunskapsutvecklingen. När eleverna med glädje vill lära mer och vi kan se att lärandet ökar, då har vi gemensam motivation till ännu mer kunskaper. Jag kommer att dela med mig av några av mina absolut bästa framgångsfaktorer som vi sett med hjälp av Mera Favorit Matematik.

Föräldramedverkan – oavsett hemspråk

Favorit matematik ger inte bara eleverna ett ökat lärande det ger även föräldrarna en chans att stötta och vara en del av elevernas lärresurser. Elever och föräldrar med annat modersmål har utnyttjat filmerna till att lära sig de svenska begreppen och vårt språk, samtidigt som de har sett och kunnat stötta sina barn i deras lärande. Några ser filmerna i förväg hemma andra ser dem i efterhand och någon ser dem inte alls, var och en väljer själv efter eget behov. 

Att just föräldrarna kan vara med och stötta elevernas lärande är en framgång. Favorit matematik har strukturerat och enkelt gett denna möjligheten, det finns filmade genomgångar, övningar för begrepp och dessutom finns hela boken digitalt. När vi på våren i förskoleklass startade med Mera Favorit 1A, hade vi flera elever som var nyanlända med arabiska som hemspråk. Tillsammans med oss lärare och eleverna använde föräldrarna filmerna för att förstå och stötta sina barn, de översatte via google translate och sedan kom de  med glädje till oss och berättade( med tolk) att de var så nöjda för de kunde faktiskt hjälpa sina egna barn trots att skolspråket för dem var helt nytt. Nöjda föräldrar som ser möjligheter ger positiv motivation till eleverna. Övrig aföräldrar har också haft ositiva kommentarer om matematikboken, den är lätt att använda för eleverna och de gillar matematik. 

För oss lärare har det framför allt varit positivt att se att eleverna klarar skolverkets bedömningsstöd i matematik riktigt bra och flera elever än tidigare befinner sig på den höga nivån. När vi analyserade resultaten av årets nationella prov i åk 3 såg vi en höjd nivå och de allra flesta klarade av proven utan större misstag, det fanns några elever som positivt överraskade oss med sina resultat. Jag tror att strukturen i Mera Favorit matematik har gynnat elevernas kunskapsutveckling tillsammans med vårt upplägg av undervisningen.

Begreppsträning – matteord

Varje kapitel har kopplat 8 matteord som är extra i fokus just inom området som eleverna ska lära sig mer om. Dessa matteord har vi gått igenom på olika sätt. I början var många av orden nya och då hade vi genomgångar där orden påvisades laborativt så väl som med ord, vi genomförde övningarna först gemensamt i klass eller grupp, sedan fick eleverna en möjlighet att träna på övningarna antingen i par eller på egen hand. Orden sattes upp med bilder(finns klara i den digitala lärarresursen) synligt i klassrummet på ”matteväggen”. där samlade vi under kapitlets träning sådant som vi behövde för att få stöd i lärandet. I slutet av kapitlet fick eleverna utmana sig själva genom att spela memory eller göra övningarna igen fast nu som ”Para ihop”.

Problemlösning – kopplat till varje område

Till varje kapitel finns det nästan lika många problemlösnings-uppgifter som moment, ett riktigt lyckokast! Dessa har vi alltid arbetat med i grupp eller par. Eleverna har från starten fått lära sig att arbeta med ”tanketavlan” från NCM – Nationellt centrum för matematik. För några år sedan kopplade jag samman den med problemlösningshanden från läromedlet Eldorado. Eleverna har strukturen synlig på smartboarden och arbetar på en liten whiteboard tillsammans. Flera av problemen är rika och har en lärande tanke bakom sig, materialet är noga bearbetat.  Ofta finns det dessutom två liknande problem vilket gör att vi kan använda oss av flera kooperativa strukturer, eleverna löser ett problem i par och berättar sedan om hur de löst det för ett annat par som berättar hur de löst sitt problem, sedan byter de problem och försöker att lösa problemet på kompisarnas sätt. 

Eftersom boken är uppdelad i 2 bassidor och sedan en öva sida och en pröva sida så finns det extra träning till alla elever. Här var jag tydlig från starten med att endast hälften görs på dessa sidor. Vi började med att jag valde vad de skulle träna mer på, sedan fick de vara med och i slutet valde de själva övningar som var på en bra lärandenivå till dem.

Mina elever har alla oavsett nivå slukat ekvationerna där man bytt ut tal mot olika figurer.  Eleverna löser uppgifterna antingen i grupp, par eller själva. Ekvationerna är återkommande genom hela läromedlet och det ger talförståelse och ger eleverna så mycket lärande.

Färdighetsträning finns det i varje moment. Efter genomgångarna har jag antingen haft egen träning, i par eller i mindre grupp. Det finns gånger då vi tillsammans arbetat med uppgifterna i läroboken på smartboarden. Efter några gånger är alla elever med och hjälper till. Oftast använder jag turdragning med glasspinnar så att alla måste ha fokus. Elever som är osäkra kan i förväg ha fått en uppgift att lösa som jag vet att de kan, när det passar och kommer till den så göra jag som så ofta en ”frökendragning” och får på så sätt alla elever att lyckas och våga. När man sedan lärt sig sina elever kan man med små tecken oss emellan lösa det utan att de fått hjälp innan.

Om intresse finns kommer det kanske mer lektionstips här till hösten, nu fokuserar jag på sommarlov!

SONY DSC

Varje dag möter jag elever, kollegor och föräldrar som ger mig så mycket tillbaka, leenden, positiva ord, nytt lärande detta händer oftast flera gånger om dagen i små portioner och gemenskapen tillsammans lyfter oss.

Jag tror inte det är många som vet hur en dag på en skola kan se ut. Visst undervisar vi och vi ser till att eleverna lär sig, men allt annat. Morgonen startar ofta med att någon behöver en kram eller berätta något , kanske ger vi en hjälpande hand på vägen in till skolan/jobbet. Vi ser varje barn och ser till att de har det så bra det går hos oss. Från den stund vi kliver in på skolgården är vi igång och eleverna är i fokus. Efter en snabb tur in till arbetsplatsen för att lämna väskor och material som varit hemma för den delen av jobbet, så hinner vi avhandla hur vi mår, om någon vuxen behöver täckas upp för, är någon elev sjukanmäld, se till så att inte material som behövs i undervisningen krockar med att någon kollega behöver det samtidigt – då får man styra om eller dela upp så vi i alla fall får lite var.(Ett litet axplock från de första 10 minuterna, ibland dyker kollegor upp som behöver någon info eller hjälp med något….) Nu är det dags att öppna upp klassrummet. Ibland får vi starta dagen med att plocka undan i klassrummet, för de(elever från årskursen som går på fritids på eftermiddagen) som var där sist dagen innan har ibland missat ett legobygge eller pågående teckningar som ligger framme. Ibland måste man ställa i ordning möbler för att dagen ska kunna starta på rätt sätt utan onödiga störande moment. Nu innan eleverna kommer in ska frånvaron kontrolleras. Sakta och lugnt hälsar vi på varandra när vi går in, ögonkontakt är viktig för att visa hur vi mår just idag, någon meddelar vad som hänt tidigt på morgonen eller har lapp från hemmet om info till oss. Detta är en viktig stund som inte ska stressas igenom samtidigt som alla ska få sin lilla möjlighet att synas för oss lärare innan de kommer in. Nu startar morgonpasset och förhoppningsvis flyter lektionen på utan några avbrott. När det är dags för första rasten brukar eleverna ta en frukt innan de springer ut för att få röra på sig och leka en stund. Vi hjälper då till att dela frukt, fixa frukt till den som inte har eller en macka istället, ofta fixar vi detta samtidigt som vi själva har rast eller är på väg ut för den så viktiga rastvärden. Vårt eget kaffe häller vi upp i farten, tar med oss ut eller dricker samtidigt som vi fixar så att eleverna har det bra. På vägen ut knyter vi en sko eller letar upp en jacka, hjälper någon som behöver lite stöd för att komma hela vägen ut. Väl ute gäller det att snabbt identifiera läget och se var övriga vuxna finns och sprida ut sig där det behövs som bäst just denna dagen. Under rasten hjälper du till där det behövs stöttar de som behöver och säger några ord till elever som springer/går förbi. Samtidigt som man är rastvärd får man ställa in sig på nästa lektion och förbereda sig för undervisning. När det är dags att gå in ska ”klockan” lämnas till den elev som ska se till att alla uppfattar att rasten är slut och nästa lektion börjar. Ett öga där det behövs när leken måste avbrytas för att rasten är slut samtidigt som jackan åker av. På vägen till klassrummet tar man med sig material som behövs och dricker ur de sista dropparna kaffe, som nu är rätt kallt…

Det här är dagens första 2 timmar, resten flyter på i samma fart. Jag älskar det och jag går oftast till jobbet med ett leende.

Att jag inte hinner sitta ner och ta min förmiddagskaffe eller att ens hinna dricka det varmt gör inget. Jag gnäller inte heller över att min arbetsplats inte har en större skärm och ”dockningsstation” för ergonomin utan de timmar som sker där framför laptoppen med böjd nacke vid ett litet skrivbord på en stol som går halvbra att ställa in efter min kropp gör jag utan att ställa några krav på min arbetsgivare. Jag vet att skulle vi göra det då hade det varit ännu tuffare för oss att få ihop ekonomin för inköp av material till våra elever, material för att ge eleverna bästa möjliga kunskapsutveckling, vilket är så mycket viktigare.

Jag använder allt som oftast min egna privata telefon för att nå föräldrar eller för att låna ut till elever som behöver ringa sina föräldrar under min arbetsdag. Vi har en telefon i varje arbetslag med över 10 olika pedagoger och ca 90 elever vilket gör att det skulle ta timmar vid slutet av dagen om vi skulle vänta på en telefon. Jag gnäller inte för detta heller.

Jag vänder och vrider på min arbetstid så att det blir bäst för verksamheten, vissa dagar kan en planering gå åt till samtal med elev eller elever som just den dagen behövde det, då kommer det före min planering som då får ske på kvällen istället. Jag gnäller inte för detta heller.

MEN…….!!!!

När det plötsligt kommer oväntade skyltar i form av en liten summa parkeringsavgift på alla parkeringsplaster runt skolan så blir man ledsen och känner sig överkörd. Under snart 28 år har vi aldrig haft några bekymmer med att parkeringsplasterna är upptagna av andra än oss som jobbar på skolorna runt parkeringarna dagtid. Det handlar inte om mänskliga rättigheter, inte om att inte ha råd med avgiften, inte heller om att sänka koldioxidutsläppen(det hjälper knappast om lärarna på 2 grundskolor och en förskola ställer bilen hemma, ca 160 personal – fast wow tänk om…..), inte om att VDn betalar sin egna garageplats(det hoppas jag verkligen!) och inte heller om att denna fråga tagit orimliga proportioner från vårt håll.
Det är inte heller vårt fel att Ängelholmshems hyresgäster hellre står vid Kungsgårdshallen än betalar p-avgift hos sin hyresvärd. Vi avgiftsbelägger ingen.

Det handlar om likvärdighet, rättvisa och att ha en attraktiv arbetsplats där personal och föräldrar till alla elever har samma rättigheter som på övriga enheter i kommunen. En tillgänglighet som gör det lite enklare på så många olika sätt. En liten ruta, en parkeringsplats!

Vi bor i en liten kommun som inte ska behöva ha dessa p-avgifter på kommunens egna arbetsplaster. Kommunen äger Ängelholmslokaler och vi är anställda i kommunen. Tydligen gäller inte samma regler för all personal på alla kommunens enheter, bara 100 meter bort får personal på ett kommunalt äldreboende parkera gratis, Ängelholmslokalers egna personal har också avgiftsfri parkering utanför sin arbetsplast. Nej, det är dags att göra om och göra rätt, fortfarande har jag inte mött någon som inte håller med oss i detta.

Vi kan alla fatta dåliga beslut och vi kan gå starkare ur det om vi erkänner och gör om, så nu behöver Ängelholms lokaler göra om och göra rätt.
Att sätta p-avgift på övriga grundskolor och förskolor är lika tokigt, så fundera inte ens på det.  Att ändra tiden så att det återigen skulle drabba idrottande ungdomar är inte heller en lösning.

Det var med glädje och spänning våra elever tillsammans med oss lärare tog sig an utmaningen att redan på höstterminen i åk 2 lära sig att räkna med algoritmer. Kapitlet innehöll både addition och subtraktion med algortimer och dessutom tiotalsövergångar – WOW! Lätt som en plätt eller superkrångligt?

Jag är oerhört tacksam för att vi återigen lär ut algoritmer även om jag förr startade först i åk 3 så ser jag det som en utveckling att vi idag startar redan från början. Varför ska vi inte ge eleverna de redskap och verktyg som finns? Alltför många år gick utan att eleverna fick möjlighet att lära sig dessa fantastiska hjälpmedel. Tänk så bra att kunna ge varje elev en hållbar strategi och ett verktyg som fungerar bara man kan den! Oavsett om eleven har full förståelse för tal eller ej så kan de räkna ut uppgifter. Det är inte alla elever som först förstår tal och att siffrornas placering har stor betydelse, denna kunskap kan komma långt senare men under åren med endast talsortsräkning och mellanled så var eleverna tvungna att ha förståelse för talen.

Våra elever laborerade med tiobas-material, pengar, hundratavlan och diskuterade lösningar under arbetet. De utmanades med uppgifter som var både utan och med tiotalsövergångar. Eftersom vi arbetar med Mera Favorit Matematik så fanns även ”självrättande” uppgifter, dessa är suveräna och jag önskar att alla sidor var uppbyggda på det viset. Ett antal uppgifter genomförs och efter dessa finns en rad med tal som är svaren på uppgifterna, eleverna markerar efterhand svaren. (Se ramen längst ner på bilderna nedan.)Finns inte mitt svar eller om det redan är använt så får jag kontrollera och se vad som blivit fel. Formativ undervisning och ett oerhört stort lärande! Diskussionerna och resonemanget mellan ALLA engagerade eleverna var så lärande och utvecklande.

Ett läromedel – MERA FAVORIT MATEMATIK från STUDENTLITTERATUR, som ger elever och lärare färdiga genomgångar i filmade varianter eller bara som färdiga upplägg på smartboarden ger oss en guldgruva. Den digitala lärarhandledningen är suverän på flera sätt. Som lärare kan jag koncentrera mig på undervisningen utifrån innehållet, mina elever får genomgångar filmade som de kan se i för väg eller efterhand, under lektioner, hemma eller på annan tid – de får själva avgöra.(Dessa ser eleverna via den lilla rutan där det står film i anslutning till bilden på sidan). Föräldrarna får en möjlighet att vara med i sina barns lärande, en del föräldrar utmanar sig själva och lär sig svenska genom att se filmerna tillsammans med sina barn.

Det låter oerhört enkelt men när vi arbetar med blandande uppgifter och där ena uppgiften är addition och nästa är subtraktion då var algoritmerna supersvåra. Vi genomförde Provet i slutet av kapitlet och eleverna konstaterade själva att de inte hade tränat klart. Jag tog på mig skulden, vi hade inte befäst kunskaperna, eleverna hade gjort och försökt lära men utan att få hållbara kunskaper. Vad gör man som lärare då?

Det första är att om inte eleverna redan har förstått det så berättar jag och förklarar att vi måste göra om, lära mer för att de ska ha kunskapen. Det är inte elevernas fel utan undervisningen har inte varit lärande. Vi tog en paus och kommer att ta nya tag när vårterminen börjar. Samtidigt som vi fortsätter med nya områden kommer vi nu till våren att ägna 1 lektion/vecka åt att lära oss att räkna med algoritmer. Jag har noga analyserat vad eleverna inte förstått, vad som går fel och vilka delar vi måste ta om. Det största felet ligger i att eleverna blandar ihop räknesätten, de har inte tänkt på vad de räknar utan de har använt en strategi. detta fungerar när det är ett och samma räknesätt men inte när man blandar så nu ska vi blanda och träna på att se vad vi gör, få förståelse för det nya verktyg som algoritmräkningen är.

Omtag är något vi ofta glömmer, eller kanske är det tiden och stressen som gör att vi missar det. Vi springer vidare på nästa kunskapskrav utan att ge en chans till att reparera missförstånd eller att undervisa så att alla förstår eller lär.

Nytt mål för denna termin får vara att ta det lugnt se till att lärandet kommer först!

Nya möjligheter och samtidigt en fortsättning på – lärande i glädje och gemenskap.  Rebbelberga skolas ledord är viktiga framgångsfaktorer.

Bild ur ”Planera undervisningen Baklänges” av Andy Griffith, Mark Burns

Lärandet är ett av våra huvuduppdrag, att leda eleverna genom kunskapsdjungeln och fylla på efterhand med nya utmaningar som utvecklar kunskapsnivåerna. Jag har läst och utmanat mina egna kunskaper och föreställningar under alla mina yrkesår, gett mig själv en påfyllning för att lära nytt, ge nya infallsvinklar och framför allt för att utveckla min undervisning. Under åren som gått har jag hoppat på tåg som rusat fram och förändrat efter vindarna som blåst just då. Idag är jag mer eftertänksam och mycket av min undervisning blir snarare djupare och med fler representationer än de plötsliga vindarna. Flera av  vindarnas delar finns med men de är en del, ett verktyg eller ett sätt. En undervisning där eleverna boostas med olika representationer för de olika kunskaperna som behövs och där de får lära genom att använda olika verktyg för lärandet är min önskan. Att hitta varje elevs nästa kunskapsnivå och utvecklingszon för att ge bästa möjliga kunskapsutveckling är en utmaning. När man läser mycket litteratur kopplat till undervisning och utveckling av denna ser man också likheterna och fler och fler inom forskningen hjälper oss idag att hitta framgångsfaktorer för den ultimata undervisningen. Flera forskare har i sina undersökningar sett att höga förväntningar ger ökat lärande och elever som vet sin närmaste utvecklingszon har lättare för att nå denna om de får utmaningar som leder dem dit.

Glädjen och gemenskapen är viktiga delar, det är tillsammans som vi lär oss mest. Det är när vi hjälps åt att hitta lösningar som vi utmanar varandra mot nya kunskapsnivåer. Framför allt ger det en meningsfullhet som vi behöver för att må bra och glädjen får vi tillsammans. I undervisningen gäller det att hitta redskap som bygger ett socialt klimat för det optimala lärandet. Skolverket har varit kritiska till olika värdegrundsstärkande material som genomförts parallellt med undervisningen i ämnen. Håller helt med och menar att det genom min undervisning måste synas hur vi tillsammans kan bygga upp en värdegrund som vi alla trivs  och utvecklas i. Om min undervisning bygger på samarbete och gemenskap som stärker värdegrunden tillsammans med ett ökat lärande då förstår eleverna också vikten av tankarna. Kapitel 1 & 2 i LGR 11 är viktigast att ha med sig varje dag, varje minut i undervisningen och samvaron med eleverna.

Allt detta är självklart men ett svårt pussel att få ihop. Vi är alla människor och det är en komplex verklighet som vi varje dag ger oss in i. Så länge varje lärare gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som ges och de möjligheter som finns då kommer lärandet och kunskapsnivåerna hos eleverna att öka.

Mot en ny vårtermin med höga förväntningar.

Här kommer inspiration till det jag skriver om, det finns såklart mycket fler böcker där samma budskap gör sig talande men dessa var mina lovböcker. De är bra och jag gillar alla. De binder tillsammans ihop mina tankar om hållbar undervisning mot högre kunskapsnivåer. De är ämnesövergripande och viktiga för  alla oss som varje dag möter elever i skolmiljön och i andra sociala sammanhang.