Litet mattetips!

Tänk vad bra det är med mosaik. Min snart 5-årige son(idag 13år)var på toaletten och började plötsligt ropa:
– Mamma, 3 gånger 4 är 12. 6 gånger 2 är också 12. osv

Han hade med hjälp av mosaiken själv fått syn på multplikationerna. Antagligen för att han sett mig hjälpa sin storebror med att bygga hus för alla multplikationer upp till 10 gånger 10. Detta för att ge honom bilder som var hållbara i alla situationer.

Sedan jag började undervisa eleverna med att lära sig att se multplikaitoner som hus har deras förståelse ökat både vad det gäller multipliktion, area, bråktal och givetvis division. Flera elever ser nu bilder framför sig på husen när de löser uppgifter. Visualisering av lösningar är viktiga för att eleverna ska kunna bygga sina grunder i det matematiska tänkandet. Vi ser också multiplikation från produktens håll och ser hur många olika sorters hus det går att bygga med antalet klossar som den visar. det är häftigt när man ser att det blir 4 hus på produkten 24 och om man tillåter husen att var högra än 10 så blir det ju ännu fler. Flera elever ser snabbt att har jag byggt 4 gånger 5 så är det inte så stor förändring till 2 gånger 10.

Med hjälp av multilink-klossar bygger man trevlig hus, måste fixa en bra bild på hus när jag börjar jobba igen.

Sommarlängtan efter utvecklingens glädjestunder!

Jag längtar efter de stunderna när elevernas inlärning är som mest synbar, de där små ögonblicken när de själva kommer på vad som hänt. En spärr som släpts, en klippa som bestigits, en glädje så obeskrivlig när eleven precis kläckt en nöt som varit svår att knäcka. De minnena har jag fått äran att ha många av. Ett av dem:

Glömmer aldrig flickan som i slutet av ettan en morgon kom inspringande och ropade:
-Fröken, fröken jag KAN!
-Vad kan du? undrade jag.
-Lyssna, lyssna!
Hon sprang och tog en bok i läshyllan och satte sig ner och läste högt och tydligt;
-Här är en björn. Han heter Brum……
Vi skrattade ihop och jag berömde henne, egentligen fortfarande lite osäker på om koden knäckts eller om det var utantill inlärning. Men efter att jag en hel dag haft en god och glad tjej som låg i läshörnan konstant så förstod jag. Flera gånger under dagen kom hon springande och bad mig lyssna, vilket jag givetvis gjorde med glädje.

Det är de här stunderna som förgyller jobbet som gör att jag bara vill fortsätta att hjälpa eleverna i sitt lärande och genom sin utveckling. Det är stunderna då små steg i elevernas utveckling blir synliga som glädjer en lärare in i själen.

Utvecklingen av ett litet barn får varje förälder vara med om på nära håll och jag vet att de flesta uppskattar detta underbara fenomen. Ibland vill man som förälder bromsa tiden lite för att hinna med, för att kunna njuta. Där är våra små egna inte alltid med, vissa steg tar de i älgklivstakt och det är bara att se på och glädjas med dom och påvisa deras utveckling. Finns härliga stunder att njuta av om man ger sina egna små telningar lite feedback på sin utveckling, det blir som grädde på moset en extra dyrbar glädjestund att få dela på tillsammans kanske till och med fira.

Allt detta får jag som lärare vara med och dela på, mina elevers utvecklingssteg inom många områden. Tack alla föräldrar för att ni delar med er av dessa stunder! Det är med en ära som jag tar vara på chansen och stunden. Tänk vilken förmån det är att få vara med och dela så mycket glädje.

Det finns stunder då andra elever helt plötsligt förundras över vad en kompis presterar. Då får man bara ännu mer kredit och tänk vilket erkännande och vilken skjuts framåt eleven får av feedbacken från sina kompisar. Det finns de som med raketfart farit vidare av bara små glädjande ord från en kompis eller av att få uppleva kompisarnas respekt och tolerans. Detta får jag vara del av varje dag.

Tur att jag har egna telningar som i och för sig inte är små längre( 17 & 13 år) men som fortfarande utvecklas i sina egna takter och det får jag vara en del av varje dag och varje stund. Man blir glad ända in i själen när de gör något oväntat bara för att de nu är mogna för nästa steg. De utvecklas i sin takt på sitt sätt och nu på sommaren inom de områden de själva väljer eller hamnar i.

Sommarlov med utvecklingtankar, som ska landa och grunda  min undervisning inför min egna utveckling.

Jag är stolt över att vara lärare!

Jag är lärare för att jag älskar mitt jobb. I omgångar har jag haft tankar på att göra något annat. Speciellt har tankarna på att starta ett konditori med mina härliga kollegor funnits från och till , men vi slutar alltid våra funderingar med att vi då kommer vi att sakna allt vi har i skolans värld. Alla goa ”ungar”, kramar, tacksamhet, kunskapsinhämtning, att ingen dag är den andra lik, diksussioner med kollegor om undervisningens kärna mm listan kan bli lång.

Blev idag lite ledsen över konversationen mellan 2 kvinnor i omklädningsrummet på F&S. Man diskuterade den ena kvinnans dotters yrkesval. Hon hade precis tagit studenten och sökt in till lärarhögskolorna. ”Arma stackare hon ska gå och bli lärare. Ja , hon har ju alltid haft den drömmen det är ju synd….hon kunde ju gjort något vettigt med sitt liv”. Jag kunde inte hålla tyst(har lite svårt för det ibland, kan man tycka) trots att jag inte hade med samtalet att göra. Jag sa att då blir hon säkert en jättebra lärare och det behövs! Det behövs människor som vill och älskar att jobba med utveckling, de som vill arbeta med elever.  Ja, det blev tyst efter det och jag hoppas mamman till dottern fick något att tänka på. Förhoppningvis går hon hem och ber om ursäkt, tyvärr tror jag inte det.

Hur många ungdomar finns det där ute som vill bli lärare men som stoppas av sina föräldrar och av vänners negativa kommentarer om vårt yrke.

När jag efter mitt F&S-pass kom  hem började mina funderingar, hm kvinnorna som pratade en måndag morgon på ett F&S-pass kl. 8.15 och sommarlovet har precis startat- tänk om de var lärare själva! Stackars elever!

Jag älskar mitt yrke, sedan jag var 5-6 år har jag alltid velat bli lärare. Det fanns väl några år när jag skulle bli farmaceut under gymnasietiden, men som tur var så hade jag en mamma som fick mig tillbaka till lärartankarna igen. Min mamma fick inte/hade inte möjlighet att läsa till lärare och det hade alltid varit hennes dröm, därför hade hon under hela min uppväxt stöttat mig men inte påtvingat mig min önskan. När jag på sommaren efter gymnasiet inte hade kommit in på farmaceututbildningen, kom hon med förslaget att jag skulle söka in till lärarutbildningen i Växjö som annonserade efter 1-7 ma/no lärare. Jag kunde ju testa på om jag trivdes annars var det ju bara att hoppa av. Min mamma var klok, ibland tror jag att hon visste att jag skulle vara fast bara jag kom dit. Jag älskade ju barn och hade ju haft den där drömmen tills det bara var några månader kvar på naturvetenskapliga linjen på gymnasiet, då var det som om alla mina vänners önskningar blev mina också. Sagt och gjort ansökan skickades in(med post på den tiden) och bara 2 dagar senare var jag antagen till lärarutbildningen för grundskollärare 1-7 med Ma/No inriktning. (När flyttlasset gick till Växjö kom brevet som sa att jag var antagen på farmaceututbildningen, pappa undrade om han skulle köra till Växjö eller Stockholm…)Efter första praktiken var jag fast och det är jag än idag. Aldrig att jag byter bort mitt jobb – jag älskar det! Mina egna barn brukar tycka att jag är knäpp först gå i skolan själv och sedan välja att jobba där också – fast de är ganska nöjda de också när de är i skolan nu för tiden och knäpp det kan jag stå ut med att vara som mamma för vilken mamma är inte det.

Det finns väl inget härligare an att få vara med om elevernas utveckling. Deras första läsning när de precis har knäckt koden och bara läser och läser och läser. När de kommit på att de själva lärt sig något nytt, kanske något som varit lite jobbigt men som tillslut efter mycket träning fört dem vidare i utvecklingen.

Idag är läraryrket helt annorlunda mot vad det var när jag började för lite mer än 20 år sedan. Det är på gott och ont det ändrats men mest gott. Eleverna är idag med och ser sin egen utveckling på ett helt annat sätt än vad de var bara för 10 år sedan. De vill komma vidare det är så tydligt för dem när de kan se nästa steg i sin utveckling. Barn vill lära sig bara de blir motiverade på rätt sätt. Det är där vi har vår uppgift som lärare att inspirera och ge dem de oilka verktygen de behöver för att utvecklas vidare.

Små & viktiga ord från elever!

Efter en kort stund på första utvecklingssamtalet 2-3 veckor efter skolstarten i augusti när vi precis bekantat oss med varandra, 2 lärare och 2 föräldrar och eleven, säger 7-åringen:
-Hör ni det här med skola det är inget för mig!

Det är dags för första mattelektionen i en åk 1 i augusti när en elev drar mig lite i armen och viskar:
-Ulrika, jag kan inte matte!
– Kan du bygga med lego, klossar & kapsyler? frågade jag.
– Jaha, klart jag kan, svarade eleven lite undrande.
– Vad bra för då kan du det vi ska göra denna mattelektionen och några till.
Eleven hoppade lycklig tillbaka till sin plats med ett brett leende på läpparna. Tror att detta satte spår i självförtroendet för resten av hans matematikundervisning.

Min sommarlovsbokhög!

Det ska läsas en del i sommar, jag älskar att läsa. När jag läser går det fort, sidorna swischar bara förbi. Det sker något fotografiskt när jag läser, med endast ett par blickar så är en sida läst så jag hinner med några böcker på en sommar. Jag brukar bygga upp en grund och sedan kan jag ju bara bygga på min hög allt eftersom veckorna går och högen blir mindre.

Sommarläsning 2012  Jobbrelaterad sommarläsning 2012

En av mina absoluta favoriter är ”Vägen till skriftliga omdömen” av Anne-Marie Körling. Den kommer att finnas vid min sida hela sommaren för att jag ska kunna bilda mig mina egna vägar till den formativa bedömningen med mina elever. Lite då och då kommer det att läsas ur den för att tankarna ska få landa.

Detta är bara en del av det som kommer att läsas i sommar så det blir en utökning efterhand som högen får tillökning.

Tillbaka till lärobokslös matematikundervisning!

Oj vad jag har varit stressad över att ha mattebok! Det var så skönt när vi tog beslutet att gå tillbaka till lärobokslös undervisning. Och då ska ni veta att det bara är 1 år vi försökt att se om det kan ge oss och främst eleverna något mer.

Matematiken bygger på att vi diskuterar och delger varandra lösningar så att varje elev kan finna sina tankar och bygga vidare på dem. Att få sitta och fundera sig fram till bra lösningar som man sedan kan stå för och föra lösningarna fram på det ger glädje för ämnet. Det ger eleverna energi att utveckla sina tankar vidare.

Elevernas får också syn på sin egen kunskap på ett helt annat sätt vid diskussioner om lösningar än när jag sitter och rättar böcker efter ett arbetspass där eleverna fört in svar i boken. Även om de pararbetat så  missar jag deras tankar och kamraterna får inte ta del av lika många lösningar. Visst skulle jag kunna arbeta på liknande sätt med en bok men då hinner jag knappt hälften av sidorna och eleverna behöver inte göra mer för att jag ska kunna se deras kunskaper. Det blir mer formativt om vi tillsammans i klassen sitter och pratar och ser på hur lösningarna till uppgifterna kan se ut.

När man arbetar utan lärobok så gäller det att blanda så att man får med både uppgifter med klara svar och öppna uppgifter som kan ge diskussioner på ett helt annat plan. Färdighetsträning som ger säkerhet i lösningssituationer är också viktigt att få med, men är också det enklare speciellt nu när vi använder oss av 1 till 1. Är det något som är enkelt att använda sig av och inspirera eleverna med så är det alla dessa gratisprogram som tränar upp lilla/stora plus och minus, mulltiplikationstabellerna t ex.

Dessutom det bästa av allt är att jag får pengar över osm jag kan använda till roligare material, fina skrivböcker, snyggt mönstrat papper, förbrukningsmaterial i massor som ger eleverna kreativitet.

Det är nog detta som bloggen mest kommer att handla om! Matematikundervisning åk f-3 utan lärobok så här gör jag/vi.

Vi är ett arbetslag på 4  lärare som arbetat tillsammans i många långa år, ca 20 år på Rebbelberga Skola i Ängelholm. Idag har vi 2 stora klasser på ca 52 elever som till hösten börjar åk 3.

Sommarlov!

Nu är det här med buller och brak, det så efterlängtade sommarlovet!

Men jag är inte så säker på att jag gillar att det bara plötsligt infinner sig. När man är som mest uppe i det och när vi är som mest igång då tar det bara slut. Vi missar veckor av bra inlärning i naturen och vi stressar oss fram för att vi har minimitiden på oss. Eleverna blir tidigt infogade i vårt stressade samhälle. Föräldrar stressar, skolan stressar samhället stressar. Vill ha fler veckor i skolan, vill hinna njuta av undervisningen, vill hinna njuta av elevernas framgångar och jag villl få möjlighet att i lugn & ro hjälpa eleverna fram i sitt lärande.

Första inlägget!

Så var det då dags äntligen att sätta igång med en egen blogg. Frågan är vad det ska skrivas om. Antar att det blir blandad kompott med en hel del fokus på matematik och bedömningspolicy som ligger mig varmt om hjärtat. Nu är det precis i starten av sommarlovet så det blir en del tillbaka blickar på kul som hänt under året och framåt hösten blir det skrivande i nuet.