Sant eller falskt i starten av multiplikation!

Här kommer korten som vi använde till sant eller falskt uppgiften som finns beskriven om på Instagram och Facebook. Eleverna sorterade korten, därefter rättade de falska korten och använde då miniwhiteboard för att skriva på. Till sist byggde de uppgifterna på de sanna korten med multilinkklossar.

2A Sant eller falskt kapitel 4 SPEC

Skyltar sant falskt

Det finns också sant eller falskt kort med flera kort.

2A Sant eller falskt kapitel 4

Teamets styrka och några analysfrågor!

Ett lov är en välbehövlig paus från undervisning då nya idéer får lov att formas och ny pedagogisk litteratur hinner läsas. En möjlighet att analysera undervisningen sedan förra lovet, har vi lagt våra resurser rätt, behöver vi satsa på något speciellt undervisningsinnehåll eller ska vi fortsätta med något vi ser en framgång i?

Dessa frågor är så klart en del av vardagen, men detta året då vi har brottats med fler och längre frånvaroperioder bland oss i personalen har de fått hamna lite i skymundan. Istället har vi lagt allt fokus på att få ihop dagarna, se till att verksamheten fungerar och att eleverna är trygga.

Om eleverna mår bra, mår vi vuxna bra och vi får en trygg miljö och mår vi vuxna bra tillsammans, mår eleverna bra och vi får en trygg miljö.

Tänk så bra det är när ett arbetslag fungerar och vi är alla måna om att hjälpas åt. Tänk så bra det känns när vi ser positivt på lösningar och är lösningsfokuserade.  Jag har den fantastiska förmånen att få jobba i ett lag eller ett team som verkligen ställer upp för varandra. Olika roller förstärker gemenskapen och genom vår glädje får vi också trygga stabila elever som tar hjälp av oss alla. Som alla vet så gör barn inte som vi säger utan som vi gör. Om vi hjälps åt, om eleverna hör att vi är lösningsfokuserade då ger vi också dem en chans att lära sig att lösa situationer. Om vi skrattar ser de att vi har roligt tillsammans och det smittar över på eleverna. En kopp kaffe i ett intensivt undervisningspass, en vänlig blick, en fråga kan jag hjälpa dig – alla de där små tecknen gör att teamet fungerar. Ett team behöver varandra, ett team växer tillsammans och ett team hjälps åt med leenden. Ett team är tryggt för alla oavsett om jag är den som inte är på jobbet eller de som hjälps åt. Är jag hemma behöver jag inte tänka en tanke på hur det fungerar på jobbet, inte planera en lektion för det fixar resten av teamet – en trygghet som jag är så tacksam för! 

Tillbaka till analysen av undervisningen!

Har den fungerat?
Har vi  genomfört de delar vi tänkt i vår planering? 
Har elevernas kunskaper ökat? 
Har vi förstärkt de delar som vi har sett varit mest akuta? 
Kan vi vara nöjda?
Vi tar nya tag, startar upp nya arbetsområden, fortsätter med andra och prioriterar nya delar. Det vi gemensamt ser behöver stärkas går vi igenom på planeringar och möten. Förstärkning som kan ske i klassrummet under lektioner är ett sätt, utöver det lägger vi till tillfällen där vi boostar med moment och träning. En del träning sker före undervisningen i klassrummet andra efter allt efter behov. Vi gör det tillsammans och vi ger det vi är bäst på tillsammans. 

Ett tips om team är att lyssna på Kristin Kaspersens intervju med Janne Andersson, Sveriges förbundskapten i fotboll.

TACK till  mitt arbetslag och till en ledning som tror på oss!

 

Bygg tal – Para ihop – Sant eller Falskt

Vårterminen är igång och  vi har startat upp med nya Mera Favorit Matematik 1B. Glada elever packade stolta upp sina nya böcker och tittade i dem. Koderna till de nya böckerna aktiverades och eleverna fick gå in i den digitala boken och testa några av övningarna. Veckans Bästa blev bl a NYA MATTEBÖCKER!
När man startar ett nytt  kapitel har man en plan för undervisningen och hur man tänker ta sig an den. Rätt snabbt insåg jag att vi var tvungna att ge eleverna fler representationer av talen 11-19. Eleverna såg inte talen utan tog sig igenom undervisningen med hjälp av ren fingerräkning. En strategi som inte kommer att vara hållbar i längden.

Multilinkklossar och tiobas- material plockades fram och vi byggde tal för tal med hjälp av dessa. eleverna jämförde hur talen såg ut och de dokumenterade även sina talbilder på rutat papper. Vi utmanade eleverna, de fick pröva sina tankar och de tränade sig på att se talen. Under flera lektioner tränade eleverna laborativt och det gav dem hållbara representationer. När eleverna hade byggt och dokumenterat talen 12-19(talet 11 gjordes gemensamt i stor grupp) fick de dela upp talen för att få ökad förståelse.

För att få ytterligare träning så fick eleverna också göra en kooperativ övning – Sant eller Falskt med uppgifter från de olika talkombinationerna. <Som avslut får eleverna rätta de uppgifter som de placerat på Falskt. Här hittar du material till Sant eller Falskt för kapitel 1: 
1B Sant eller falskt kapitel 1

Skyltar sant falskt

Precis som till alla andra kapitel använder vi oss av de matteord som Favorit Matematik tar upp. Genomgångar och diskussioner i grupp vad orden betyder och förklaringar av eleverna och även kooperativa övningar tränar eleverna på orden. Para ihop är ett omtyckt sätt och denna gången var det den strukturen som vi använde. Här kan du hitta material till detta:
Matteord – para ihop begrepp kapitel 1

Lucka nr 12 i instagramlärarnas julkalender

Julgran med geometriska former:

 

 

Material:
grönt papper
svart papper
brunt papper
paljetter
stjärna

Gör så här:

  1. Använd linjalen och rita en kvadrat med sidan 7cm använd ett av hörnen på ditt gröna papper (till åk 1 valde vi att skära till kvadrater)
  2. Klipp ut kvadraten
  3. Vik kvadraten hörn mot hörn så att du får en triangel
  4. Klipp i vikningen så får du 2 lika stora trianglar
  5. Ta en av trianglarna och vik den på mitten så får du 2 nya mindre trianglar
  6. Klipp i vikningen och du har nu 2 små trianglar
  7. Klistra den största triangeln längst ner och sedan en av de mindre över den och sedan nästa triangel över den.
  8. Pynta granen

Fler tips på julpyssel med geometriska former:

Julgran av vikta kvadrater

På NCM´s hemsida hittar man en fin julgran att göra med de äldre eleverna.

Du hittar den här:

http://ncm.gu.se/media/stravorna/3/c/3C6C_Julgranavkvadrater.pdf

 

 

Favorit Matematik och kooperativa övningar

Nytt kapitel kräver nya kooperativa övningar. Eleverna uppskattar verkligen när de får möjlighet att arbeta tillsammans. Dessutom är lärandet i matematiken på topp och de använder flera förmågor för att lösa uppgifterna. Vi har tränat på talen 9 och 10 samt de kombinationer i addition som hör ihop med talen. Givetvis fick de också se om de hittade sanna och falska uppgifter, en mycket uppskattad övning. Vad är väl roligare än att inse att ”fröken” faktiskt har gjort fel. Till detta kapitel testade vi även att genomföra en para ihop övning med matteorden. Här nedan kan ni ladda ner övningarna. (Sant eller falskt lappar hittar ni i förra inlägget.) 

9 och 10 kompisar kapitel 4

Matteord – para ihop kapitel 4

Sant eller falskt kapitel 4  

 

Sant eller falskt

Lärande sker på så många olika sätt och när man har ett läromedel som stöttar i det mesta kan man fokusera mer på undervisningsupplägget. Vi har tagit oss igenom ytterligare ett kapitel och det har handlat om talen 6, 7 och 8 samt addition och subtraktion med tre termer, kommutativa lagen, kontrollera subtraktion med addition och talfamiljer – sambandet mellan addition och subtraktion.

Det är intressant att lyssna på elever som löser problemlösning och diskuterar mattebegrepp tillsammans. vilka förklaringar de ger och hur de övertygar varandra. Vi har det bästa jobbet helt klart! Under första delen av höstterminen har vi varit arbetat mycket med hur man använder fingrarna som stöd vid addition och subtraktion. Eleverna har verkligen tagit det till sig och kan nu bara titta på sina fingrar och se svaren. Jag tror på att ju fler representationer vi ger eleverna desto större möjlighet till automatisering får de.

För att utmana eleverna använder vi oss av kooperativa övningar. Sant eller falskt har varit populärt tidigare och nu var det dags för våra nya åk1 elever att prova på detta. Det var så kul att se dem lösa uppgifterna tillsammans och hur misstänksamma några var mot hela uppgifterna först och sedan glädjen att de kunde ”rätta” tal själva.

Här hittar ni våra ”sant eller falskt”-kort anpassade till Mera Favorit Matematik 1A kapitel 3.

Sant eller falskt kapitel 3

Skyltar sant falskt

Screening och analys!

I flera år har vi arbetat med Skolverkets bedömningsstöd, testerna har genomförts och till en början analyserade vi dem utan digitala hjälpmedel. Numera använder vi de kalkylark som vi successivt byggt upp, de fylls i och färgkodas automatiskt så att vi snabbt och enkelt kan lägga upp dem och analysera resultaten. Ni ser här resultat från de muntliga testen ht åk1, dessa är från olika åldersgrupper men samma test(bara för att ge en tydlig bild).  Lägre nivå ger röd färg, medel nivån gul färg och den höga nivån ger grön färg. Sist finns kommentarsfält där vi kommenterar viktiga delar i analyserna av individens svar. 

Om man tänker att detta är 3 elevgrupper så kan man tydligt se var vi borde lägga fler resurser samtidigt som det är synligt var vi behöver utmana lite mer. Eftersom vi i samma dokument har resultat från tidigare tester – Hitta matematiken och sedan fyller på med resterande tester i bedömningsstödet, Nationella proven och Förstå och använda tal i åk 4.-6 så får vi i samma elevgrupp en tydlig linje i kunskapsutvecklingen. Vi kan också jämföra samma test på olika åldersgrupper för ännu mer fördjupade analyser.

Någon elev som blivit grön på hela testet har även ifyllda resultat på högre nivåer, det finns elever som ligger på hög nivå flera prov upp och dessa måste vi utmana samtidigt som vi ibland ser att inom visa områden behöver de grunderna i undervisningen. Här har jag inte varit enig med skolverket som vid resonemang inte anser att vi ska genomföra prov på högre nivåer…..

Undervisningen byggs upp efter hur analyserna ser ut, resurserna fördelas i perioder för att ge varje individ stöd på sin nivå. Man kan tydligt se vilka moment som eleverna är säkra på och vilka som kräver mer undervisning och fler representationer. Lika viktigt som att ge stöd för att nå godkända nivåer är det att kunna utmana eleverna som ligger långt fram och att ge eleverna återkoppling på sina prestationer och få dem att sträva efter högre kunskapsnivåer. Hur mycket vi än testar och analyserar resultat så ligger lärandet i undervisningen och på att öka kunskapsnivån för varje individ. Att kunna ge respons för att eleverna ska ligga så nära sin proximala utvecklingszon som möjligt då det är där lärandet sker. Med hjälp av tester och analyser av resultat så ökar förutsättningarna för att lägga undervisningen på rätt nivå. 

Jag testar mig nu fram genom att se om vi även kan göra bra analyskartor utifrån  Mera Favorit Matematiks Mitt lärande som Studentlitteratur ger ut. Kommer det att vara tydligt? Är det nödvändigt? Var går gränserna för respektive nivåer? 

 

https://docs.google.com/spreadsheets/d/1qQUMPDyzWQp2ekTJ4uKVXd2M6x66DvGhadbKsL6VZJM/copy

Undervisning om talen 4 & 5

Matematikundervisningen i åk 1 startar  med talen 4 och 5, vi delar i olika delar, bygger, jämför och tränar på att skriva våra snyggaste siffror. Samtidigt introducerar vi både addition och subtraktion som begrepp och tecken. Problemlösning och begrepp blandas för att ge eleverna ett språkligt stöd i matematiken. Eleverna övar på talen och delar upp dem. Vi storleksordnar tal, ser på grannar till talen och framför allt lär vi tillsammans. 

Tecken för att jämföra talen är redan bekanta för eleverna och de är väldigt skickliga på att hitta tal som är större än, mindre än och lika med. En lektion använde oss av en starter som Ulla Öberg (som skriver på bloggen https://www.om-matematik.se/ ) tipsade om på Facebook:

Kalle och hans lillasyster Lisa fick alltid karameller av sin farmor. Kalle fick alltid 2 karameller fler än Lisa. Hur många karameller kan de ha fått var?

Jag var förväntans full och hoppades att på härliga diskussioner. Eleverna  arbetade i par, de fick var sin Kalle och var sin lilla syster, klossar om de ville och ett litet papper att skriva ner sina olika förslag på. Kreativiteten sprudlade och de funderade och diskuterade tillsammans. Variationerna på svar rörde sig från talområdet 1-10 till några förslag på 200, då fick vi in helt andra diskussioner. Kompisarna tyckte inte att det gick att få 200 karameller för då skulle man bli sjuk och få jätteont i magen, men däremot så kunde de hålla med om att om Kalle fick 200 så fick Lisa 198. 

När eleverna hade diskuterat i par och var överens så visade vi de olika förslagen för varandra. Vi hittade många olika lösningar vilket överraskade  eleverna.
Lektionen hade öppna problem som ett av fokusen för att påvisa att flera svar är möjliga.
Nästa uppgift som vi genomförde var en problemlösning från Favorit Matematik 1A kapitel 1.

Eleverna fick nu 3 figurer som skulle få flest, färre och färst bollar/kuber. Jag valde att inte ge eleverna ledtråden ”Emma har inte sju bollar”, jag ville ge dem chansen att laborera fritt. De fick också 15 kuber att laborera med. Vi fick lika många lösningar som antalet elevpar. Här ser ni några av resultaten:




Det diskuteras ofta att elever vill ha rätt svar och att vi istället borde stärka att eleverna har kommit fram till ett svar. Att använda öppna problem där svaren kan vara flera påvisar möjligheten och ger eleverna chansen att vara unika med sitt svar. Dessutom lär eleverna sig att våga pröva och visa sina tankar. Att variera undervisningen med räknande/talsäkerhet, begrepp och problemlösning under veckan ökar lärandet. Vi binder samman delarna och tack vare det så blir lärandet tydligare och mer verklighetsnära för eleverna. Att få möjligheten att ge eleverna denna grunden och samtidigt slippa leta efter möjliga problem längre tackar jag Mera Favorit Matematik från Studentlitteratur för. 

 

 

Nytt läsår – nya möjligheter

Efter en annorlunda men härlig sommar så ser jag framåt – ett nytt orört spännande läsår! Nya elever, en årskurs 1 med så mycket lärande och kunskap i glädje och gemenskap!(Min skolas vision.) Tänk så spännande och lärorikt för alla.

Jag har under flera år funderat över alla olika inriktningar på pedagogik som förskolor/skolor/lärare säger sig jobba efter, Montessori, Reggio Emili, Waldorf, Freinet mfl.  Jag väljer och tror på en variation av allt i min/vår undervisning. Då är jag öppen för att ge varje individ det som behövs, ser vilket som passar individen och framför allt ser vad som ger den kunskap i just detta lärandet – strävan måste vara den högsta nivån. Oavsett vad jag väljer så är det ändå lärandet som måste vara i fokus. Lärandet som ska ligga nära den proximala utvecklingszonen måste vara huvuduppgiften för alla undervisande lärare oavsett nivå. Lärandet ska självklart ha koppling mål och syfte i LGR 11, det är vi alla ålagda att jobba efter.

Under mina år som lärare är det många riktningar som florerat och många begrepp som har varit modeord i skolan. Några har flugit förbi snabbt och försvunnit andra har etsat sig fast och håller sig kvar under en längre tid. Som ung nyexaminerad lärare hade jag 2 fantastiska mentorer som lät mig hållas men som samtidigt var tydliga med vad de under alla år använt och sett varit det bästa sättet att undervisa på.  Idag kan jag se tillbaka och fundera över om det inte hade varit klokare att säga, vi gör så här det fungerar gör försök du det också. 

Idag är en tillgänglig lärmiljö ett av alla de ”modeord” som vi i skolan ska anpassa oss efter. Tillgänglig lärmiljö återkommer i allt, vi ska anpassa oss efter varje individ, undervisningen ska ha bildstöd/språkstöd mm, listan kan göras lång. Att vi ska ha en tillgänglig lärmiljö handlar om så mycket mer för mig. Det handlar inte bara om att anpassa allt efter individen, det handlar också om att ge kunskap till individerna om hur gemenskap, trygghet och relationer byggs och fungerar i ett gynnsamt samarbete. Hur vi tillsammans låter våra olikheter få bli en del av lärandet och framgången i  kunskapsinhämtningen. Elever så väl som vuxna måste förstå hur vi gemensamt gynnas av att arbeta och lära tillsammans. Om vi bygger förtroende för varandra i lärandet kommer även tillgängligheten att öka.  Vi måste lära oss hur strukturer hänger samman och hur vi själva kan vara en del av dessa. Om vi använder oss av ”learning by doing” så ökar vi möjligheterna till tillgänglighet.

Vi bygger varken kunskap, förtroende, gemenskap och relationer över en natt, det tar tid och det måste ske på en nivå anpassad för individen. Med hjälp av strukturer och verktyg i undervisningen kan vi ge förutsättningar för allt och stärka de olika delarna. Verktyg som kooperativa strukturer, cirkelmodellen, hinderschema, regler för algoritmräkning och många många fler är olika verktyg som vi kan ge eleverna för att stötta deras möjlighet till tillgänglig lärmiljö.

En tillgänglig lärmiljö kräver inkludering och att varje individ har en plats i gruppen, oavsett om eleven kan vara i klassrummet eller ej så ska det alltid finnas en önskad tanke och en plats för eleven. Att veta att gruppen räknar med mig gör det enklare att ta steget men det kan också finnas risker och för höga förväntningar kan göra det svårt. Även här krävs det en väl balanserad undervisningstanke, den hjälps alla åt med.

Undervisningen är vår profession och vi äger den. 

Favorit Matematik en framgång i matematikundervisningen!

Under en elevkull har vi nu använt Mera Favorit Matematik i matematikundervisningen, ett lyckokast för både oss som lärare, eleverna och främst kunskapsutvecklingen. När eleverna med glädje vill lära mer och vi kan se att lärandet ökar, då har vi gemensam motivation till ännu mer kunskaper. Jag kommer att dela med mig av några av mina absolut bästa framgångsfaktorer som vi sett med hjälp av Mera Favorit Matematik.

Föräldramedverkan – oavsett hemspråk

Favorit matematik ger inte bara eleverna ett ökat lärande det ger även föräldrarna en chans att stötta och vara en del av elevernas lärresurser. Elever och föräldrar med annat modersmål har utnyttjat filmerna till att lära sig de svenska begreppen och vårt språk, samtidigt som de har sett och kunnat stötta sina barn i deras lärande. Några ser filmerna i förväg hemma andra ser dem i efterhand och någon ser dem inte alls, var och en väljer själv efter eget behov. 

Att just föräldrarna kan vara med och stötta elevernas lärande är en framgång. Favorit matematik har strukturerat och enkelt gett denna möjligheten, det finns filmade genomgångar, övningar för begrepp och dessutom finns hela boken digitalt. När vi på våren i förskoleklass startade med Mera Favorit 1A, hade vi flera elever som var nyanlända med arabiska som hemspråk. Tillsammans med oss lärare och eleverna använde föräldrarna filmerna för att förstå och stötta sina barn, de översatte via google translate och sedan kom de  med glädje till oss och berättade( med tolk) att de var så nöjda för de kunde faktiskt hjälpa sina egna barn trots att skolspråket för dem var helt nytt. Nöjda föräldrar som ser möjligheter ger positiv motivation till eleverna. Övrig aföräldrar har också haft ositiva kommentarer om matematikboken, den är lätt att använda för eleverna och de gillar matematik. 

För oss lärare har det framför allt varit positivt att se att eleverna klarar skolverkets bedömningsstöd i matematik riktigt bra och flera elever än tidigare befinner sig på den höga nivån. När vi analyserade resultaten av årets nationella prov i åk 3 såg vi en höjd nivå och de allra flesta klarade av proven utan större misstag, det fanns några elever som positivt överraskade oss med sina resultat. Jag tror att strukturen i Mera Favorit matematik har gynnat elevernas kunskapsutveckling tillsammans med vårt upplägg av undervisningen.

Begreppsträning – matteord

Varje kapitel har kopplat 8 matteord som är extra i fokus just inom området som eleverna ska lära sig mer om. Dessa matteord har vi gått igenom på olika sätt. I början var många av orden nya och då hade vi genomgångar där orden påvisades laborativt så väl som med ord, vi genomförde övningarna först gemensamt i klass eller grupp, sedan fick eleverna en möjlighet att träna på övningarna antingen i par eller på egen hand. Orden sattes upp med bilder(finns klara i den digitala lärarresursen) synligt i klassrummet på ”matteväggen”. där samlade vi under kapitlets träning sådant som vi behövde för att få stöd i lärandet. I slutet av kapitlet fick eleverna utmana sig själva genom att spela memory eller göra övningarna igen fast nu som ”Para ihop”.

Problemlösning kopplat till varje område

Till varje kapitel finns det nästan lika många problemlösnings-uppgifter som moment, ett riktigt lyckokast! Dessa har vi alltid arbetat med i grupp eller par. Eleverna har från starten fått lära sig att arbeta med ”tanketavlan” från NCM – Nationellt centrum för matematik. För några år sedan kopplade jag samman den med problemlösningshanden från läromedlet Eldorado. Eleverna har strukturen synlig på smartboarden och arbetar på en liten whiteboard tillsammans. Flera av problemen är rika och har en lärande tanke bakom sig, materialet är noga bearbetat.  Ofta finns det dessutom två liknande problem vilket gör att vi kan använda oss av flera kooperativa strukturer, eleverna löser ett problem i par och berättar sedan om hur de löst det för ett annat par som berättar hur de löst sitt problem, sedan byter de problem och försöker att lösa problemet på kompisarnas sätt. 

Eftersom boken är uppdelad i 2 bassidor och sedan en öva sida och en pröva sida så finns det extra träning till alla elever. Här var jag tydlig från starten med att endast hälften görs på dessa sidor. Vi började med att jag valde vad de skulle träna mer på, sedan fick de vara med och i slutet valde de själva övningar som var på en bra lärandenivå till dem.

Mina elever har alla oavsett nivå slukat ekvationerna där man bytt ut tal mot olika figurer.  Eleverna löser uppgifterna antingen i grupp, par eller själva. Ekvationerna är återkommande genom hela läromedlet och det ger talförståelse och ger eleverna så mycket lärande.

 

Färdighetsträning finns det i varje moment. Efter genomgångarna har jag antingen haft egen träning, i par eller i mindre grupp. Det finns gånger då vi tillsammans arbetat med uppgifterna i läroboken på smartboarden. Efter några gånger är alla elever med och hjälper till. Oftast använder jag turdragning med glasspinnar så att alla måste ha fokus. Elever som är osäkra kan i förväg ha fått en uppgift att lösa som jag vet att de kan, när det passar och kommer till den så göra jag som så ofta en ”frökendragning” och får på så sätt alla elever att lyckas och våga. När man sedan lärt sig sina elever kan man med små tecken oss emellan lösa det utan att de fått hjälp innan.

Om intresse finns kommer det kanske mer lektionstips här till hösten, nu fokuserar jag på sommarlov!

 

 

 

SONY DSC