Kängurudagen på Rebbelberga skola – ett analogt escape room

En fantastisk dag – en hel dag med matematik för alla elever på vår F- 6 skola! Rena rama lyckan och vilket gensvar, vilket lärande, vilka grymma elever, wow-känsla under hela dagen. Vår skolas vision fanns levande under hela dagen hos alla såväl personal som elever:
Under året har idén om en matematikdag grott och under matematikbiennalen  kom underlaget för planering till. Främst var det Lina Boman, som har funderat och då och då frågat oss i mattegruppen om vi inte skulle kunna ha en matematikdag. När Känguruproven skulle beställas i början av vårterminen kom idén att dessa skulle vi kunna använda – men hur? Tidsaspekten gjorde att vi insåg att årets tester skulle vi inte kunna använda tyvärr.

Vi var tre lärare som åkte till årets matematik biennal – Sameh Ekström, Lina Boman och jag, vi fick massor av goda idéer med oss. Under sista dagen snickrade Lina och Sameh ihop en stomme till vår kängurudag med idéer från olika föreläsare som vi lyssnat på. En GOTD med fakta om Australien blandat med olika matteövningar på olika nivåer. I starten hade vi en tanke på att göra ett digitalt escape room men det blev ett minst lika bra analogt escape room.  I fantasin flög hela skolan iväg på en rundresa i hela Australien. Fakta om olika platser blandades med matematikuppgifter under en hel skoldag. Marcus Jacobsson gjorde ett schema för dagen, ca 580 elever skulle slussas runt på olika stationer, till slut så fanns det 6 stationer – i varje klassrum 3 uppdrag, lunchen och 2 utestationer – ett pussel som funkade utmärkt. Lunch serverades ute av köket, som också ställde upp lite extra den här dagen och serverade supergoda grillade hamburgare till både vår f-6 skola och vår grannskola med ca 500 elever i åk 7-9. 

Vi använde oss av spel, ekvationer, sudoku, sant eller falskt övning och geometriproblem. Alla uppgifter fanns på olika nivåer för att alla skulle kunna vara med. 

  • Spelet fick vi från en föreläsning av Maria Lindroth och Per Berggren på matematikbiennalen.
  • Sudoku – Tyvärr kan vi inte dela med oss av sudokun för de har vi tagit från vårt läromedel Favorit matematik. Det finns bra sudokun på olika nivåer i läromedlet vilket gjorde att vi med lite pyssel kunde se till att få samma kod oavsett nivå på sudoku.
  • De geometriska problemen har vi hittat på olika ställen, bla i NCMs strävor och hos Ulrica Elisson, Ullis skolsida.
  • Ekvationerna är egen tillverkning.
  • Sant eller falskt uppgifterna är från mina tidigare kort och från Ullis skolsida.

Här hittar ni

  • presentationen:

https://docs.google.com/presentation/d/1cIuNOMBVBdK7AQ8VfHE4CjRoMedigVxrBbI1fPclDVg/copy

 

Undervisning – en didaktisk flexibel konst!

För varje lektion krävs det en plan och undervisningsstruktur som gynnar lärande, värdegrund, trygghet, tro på sig själv och grit. Dessa delar ska vävas samman utifrån gruppens dynamik, behov, kunskapsnivåer och behöver ha en flexibilitet under genomförandet. Varje elev har sin nivå, sina behov, sina anpassningar och sina möjligheter. 

Eleverna, varenda en ska gynnas av undervisningen.

Att ha ett arbetslag som fungerar som alla ser olika delar, kan ge trygghet  och ta ansvar är av stor vikt idag. Bygg hållbart tillsammans och dela på ansvar då kommer vi längst.

Eftersom inte alla gynnas av en metod måste jag i min struktur ha med alla delar som gynnar undervisningen för varje individ. Därför måste jag utifrån den gemensamma planeringen både innan och under lektionerna förändra för gruppen som just nu undervisas. Det är långt ifrån alltid min favorit undervisning kan genomföras även om jag hade önskat det för enkelheten. Om mina elever känner sig trygga lär dom sig. Om undervisningen ligger för eleverna i den proximala utvecklingszonen lär dom sig optimalt. 

En härlig utmaning! 

För att detta ska fungera måste jag ha en relation till varje individ, lära mig om individen och vilja vara en del av hens dagliga liv. En värdegrund för mig består av en väl vävd matta av dessa delar där jag till sist ser genom både blickar, gester, kroppshållning och ord hur eleven just nu har det. Jag måste vara med i alla dagliga verksamheter och se hur gruppdynamiken fungerar, vad som händer hur relationer mellan individerna samspelar såväl på lektioner, i matsal och på raster. När jag är involverad i detta kan jag i min undervisning jobba aktivt med värdegrunden, hitta verktygen så barnen bygger en egen trygghet och gemenskap tillsammans.

Undervisning sker på olika sätt, aktivt, avvaktande, repeterande, på så många olika sätt som möjligt för att ge mig möjlighet att analysera inlärning och kunskaper hos eleverna. Det är lätt att använda sig av ett koncept men vi måste undervisa på olika sätt. Vi måste laborera, använda problemlösning, modellera, färdighetsträna och använda ämnesspecifika ord konstant. 

För många år sedan inspirerades jag av Birgitta Kujil, Ulla Öberg och Ingrid Olsson och började tänka på matematikundervisning i form av en 3-bent pall. Alla benen skulle ha lika mycket undervisningstid. Ett ben var begrepp och de matematikord som momentet krävde. Talsäkerhet och räknande fanns på ett ben och innehöll alla procedurer som momentet behövde. Det sista benet var problemlösning där knöts ofta delarna samman och förståelsen för varför lärandet av momentet behövdes blev synligt. Efter otaliga föreläsningar, lästa böcker, diskussioner och analyser blir min uppfattning av undervisning tydligare och tydligare.

Efter flera föreläsning av Adrienne Gear inom språkinlärning – läsa, skriva, tala, kopplar jag samman det med undervisningen i flera ämnen. Matematikundervisningen innehåller alla viktiga delar i mitt upplägg, fullt jämförbart med Adriennes Gears ideer. Modellera och göra tillsammans ger en trygghet och måste blandas med den problemlösande matematiken. Vi har så många elever idag som behöver stöttning och strategier att testa på nya uppgifter. En hållbar lösningsstrategi ger självförtroende och att få testa  att lösa uppgifter på ett visst sätt kan vara ett sätt att lära. Elever som får låna lösningsmetoder och pröva strategier i en trygg miljö lär sig och får framför allt motivation för de lyckas, de ser att de kan och det ger motivation. Jag måste samtidigt se till att vara på rätt nivå, det går inte att hoppa över trappsteg i lärandet, vi måste ta ett steg i taget.

 

 

 

Sant eller falskt i starten av multiplikation!

Här kommer korten som vi använde till sant eller falskt uppgiften som finns beskriven om på Instagram och Facebook. Eleverna sorterade korten, därefter rättade de falska korten och använde då miniwhiteboard för att skriva på. Till sist byggde de uppgifterna på de sanna korten med multilinkklossar.

2A Sant eller falskt kapitel 4 SPEC

Skyltar sant falskt

Det finns också sant eller falskt kort med flera kort.

2A Sant eller falskt kapitel 4

Bygg tal – Para ihop – Sant eller Falskt

Vårterminen är igång och  vi har startat upp med nya Mera Favorit Matematik 1B. Glada elever packade stolta upp sina nya böcker och tittade i dem. Koderna till de nya böckerna aktiverades och eleverna fick gå in i den digitala boken och testa några av övningarna. Veckans Bästa blev bl a NYA MATTEBÖCKER!
När man startar ett nytt  kapitel har man en plan för undervisningen och hur man tänker ta sig an den. Rätt snabbt insåg jag att vi var tvungna att ge eleverna fler representationer av talen 11-19. Eleverna såg inte talen utan tog sig igenom undervisningen med hjälp av ren fingerräkning. En strategi som inte kommer att vara hållbar i längden.

Multilinkklossar och tiobas- material plockades fram och vi byggde tal för tal med hjälp av dessa. eleverna jämförde hur talen såg ut och de dokumenterade även sina talbilder på rutat papper. Vi utmanade eleverna, de fick pröva sina tankar och de tränade sig på att se talen. Under flera lektioner tränade eleverna laborativt och det gav dem hållbara representationer. När eleverna hade byggt och dokumenterat talen 12-19(talet 11 gjordes gemensamt i stor grupp) fick de dela upp talen för att få ökad förståelse.

För att få ytterligare träning så fick eleverna också göra en kooperativ övning – Sant eller Falskt med uppgifter från de olika talkombinationerna. <Som avslut får eleverna rätta de uppgifter som de placerat på Falskt. Här hittar du material till Sant eller Falskt för kapitel 1: 
1B Sant eller falskt kapitel 1

Skyltar sant falskt

Precis som till alla andra kapitel använder vi oss av de matteord som Favorit Matematik tar upp. Genomgångar och diskussioner i grupp vad orden betyder och förklaringar av eleverna och även kooperativa övningar tränar eleverna på orden. Para ihop är ett omtyckt sätt och denna gången var det den strukturen som vi använde. Här kan du hitta material till detta:
Matteord – para ihop begrepp kapitel 1

Favorit Matematik och kooperativa övningar

Nytt kapitel kräver nya kooperativa övningar. Eleverna uppskattar verkligen när de får möjlighet att arbeta tillsammans. Dessutom är lärandet i matematiken på topp och de använder flera förmågor för att lösa uppgifterna. Vi har tränat på talen 9 och 10 samt de kombinationer i addition som hör ihop med talen. Givetvis fick de också se om de hittade sanna och falska uppgifter, en mycket uppskattad övning. Vad är väl roligare än att inse att ”fröken” faktiskt har gjort fel. Till detta kapitel testade vi även att genomföra en para ihop övning med matteorden. Här nedan kan ni ladda ner övningarna. (Sant eller falskt lappar hittar ni i förra inlägget.) 

9 och 10 kompisar kapitel 4

Matteord – para ihop kapitel 4

Sant eller falskt kapitel 4  

 

Sant eller falskt

Lärande sker på så många olika sätt och när man har ett läromedel som stöttar i det mesta kan man fokusera mer på undervisningsupplägget. Vi har tagit oss igenom ytterligare ett kapitel och det har handlat om talen 6, 7 och 8 samt addition och subtraktion med tre termer, kommutativa lagen, kontrollera subtraktion med addition och talfamiljer – sambandet mellan addition och subtraktion.

Det är intressant att lyssna på elever som löser problemlösning och diskuterar mattebegrepp tillsammans. vilka förklaringar de ger och hur de övertygar varandra. Vi har det bästa jobbet helt klart! Under första delen av höstterminen har vi varit arbetat mycket med hur man använder fingrarna som stöd vid addition och subtraktion. Eleverna har verkligen tagit det till sig och kan nu bara titta på sina fingrar och se svaren. Jag tror på att ju fler representationer vi ger eleverna desto större möjlighet till automatisering får de.

För att utmana eleverna använder vi oss av kooperativa övningar. Sant eller falskt har varit populärt tidigare och nu var det dags för våra nya åk1 elever att prova på detta. Det var så kul att se dem lösa uppgifterna tillsammans och hur misstänksamma några var mot hela uppgifterna först och sedan glädjen att de kunde ”rätta” tal själva.

Här hittar ni våra ”sant eller falskt”-kort anpassade till Mera Favorit Matematik 1A kapitel 3.

Sant eller falskt kapitel 3

Skyltar sant falskt

Learning study och lesson study i maratonfart under en dag med problemlösning!

Wow, vilken härlig känsla! Undervisning som innehöll så mycket lärande på flera olika sätt! Givetvis var det nästan en hel dag fylld med matematiklektioner. (De är såklart mina favoriter!) Dagens matematikinnehåll var problemlösning kopplat till multiplikation och upprepad addition. Jag använde mig av problemlösningen kopplad till vårt läromedel ”Mera Favorit Matematik” från Studentlitteratur. Jag tog skärmdumpar på flera av problemen i kapitel 4 och gjorde snabbt och enkelt halva A4-papper med 2 problem på varje. Problemlösnings-uppgifterna i den digitala lärarhandledningen är oftast 2 stycken tillsammans och problemen är av liknande karaktär. Har du löst det ena så kan du använda samma metod för att lösa det andra problemet. Detta gör att eleverna först kan klura och prova sig fram för att sedan hitta en strategi/metod som fungerar och då testa denna direkt på det andra problemet och lösa det rätt enkelt. Problemlösningen var nu elevernas utmaning och skulle användas för att både lösa men också för att kommunicera lösningar till kompisar som sedan skulle prova på att lösa liknande problem.

Som alltid startar lektionen med att eleverna får veta målet med lektionen, idag handlade det om resonemang och kommunikation för att gemensamt kunna lösa problem tillsammans. Vi gick igenom hur man löser problem och använder oss då av strukturen som Ingrid Olsson lärt mig på sina föreläsningar. (Ingrid Olsson har bl a skrivit ”Alla kan lära sig räkna”.) Med stöd av handens 5 fingrar så lär sig barnen de olika stegen: LÄS, FÖRSTÅ, RITA, MATTESPRÅKET, RIMLIGT SVAR.

Jag genomförde idag 3 lektioner med samma innehåll men på olika sätt efter snabb utvärdering efter varje pass. Att få den möjligheten är fantastisk och ger mig som lärare en chans att utveckla min undervisning. Snabba beslut och funderingar blev det eftersom lektionerna nästan går i varandra med endast kortare paus då elever går på idrott eller kommer tillbaka från idrott och sedan en lunch innan sista passet. Att ha kort om tid för analyser är inte alltid tokigt utan kan även vara bra, man vill ju inte förändra för mycket av inlärningen när det inte är samma elever, önskan är ju att de ska få samma innehåll även om jag förändrar något tills nästa grupp kommer.

Lektion 1 i halvklass(ca 10 elever):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. Dessa problem fick de sedan förklara för ett annat par som också beskrev sina lösningar av de 2 problem de löst. Det var bra diskussioner mellan paren och engagemanget hos eleverna var positivt de var aktiva och lösningsfokuserade. När man hade genomfört en hel omgång fick man nya likvärdiga problem att lösa i paren, där eleverna skulle kunna använda kompisarnas metoder.

Analysen blev att de uppgifter jag tyckte var rätt likvärdiga visade sig att eleverna inte såg likheten i, utan istället använde de andra metoder och sökte sig fram till nya strategier/metoder. Hur gör jag nu ……?(ca 10 minuter till förändringen….)

Lektion 2 i halvklass(ca 10 elever):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. De fick sedan bara förklara det första problemet för ett annat par som också förklarade sitt första problem. När de var klara och båda paren kände att nu kunde de metoden för hur man löste problemet bytte man problem. Paret skulle använda metoden kompisarna hade berättat om och försöka lösa problem 2 som var ett liknande problem som det första. Eleverna löste kompisarnas problem med samma metod och det var märkbart enklare än första problemet de löste.

Analysen nu var att det hade varit bättre med några fler par att sätta samman, men uppgiften fungerade utmärkt. Eleverna var engagerade, de arbetade tillsammans och framför allt var de måna om att förklara så att kompisarna kunde lösa det andra problemet. Extra plus var att de knappt hade tid att gå till varken idrott eller lunch för problemen var så roliga, har väl sällan hänt att matematiken kunnat utmana en idrottslektion.

Lektion 3 i helklass(24 elever och en extra vuxen):

Eleverna fick parvis 2 problem att lösa. På denna lektionen hann endast 1/3 med att förklara för ett annat par och endast 2 par hann använda kompisarnas metoder för att lösa deras problem. Vi kommer att fortsätta på nästa lektion.

Analysen efter denna lektionen är att fortfarande var lektionen bra, men vi skulle fördelat oss i flera rum för att få en bättre arbetsmiljö och möjligheten att koncentrera sig hade varit bättre. Även här glömde vi bort tiden och hade knappt tid att sluta dagen, eleverna ville så gärna fortsätta jobba.

Att hitta bra verktyg för att få till bra undervisning är härligt och ger positiv känsla hos såväl lärare som elever!

Subtraktion med hjälp av hundrarutan!

Subtraktion med tiotalsövergång kan ställa till det för eleverna. De tror ofta att det är så mycket krångligare än det är. Vi har jobbat med stora minus och plus så de har en bra grund. När vi denna gången skulle ta oss an subtraktion med tiotalsövergång valde jag att använda mig av hundrarutan.

13 – 5 = 8

43 – 5 = 38

63 – 5 = 58

83 – 5 = 78

Eleverna hade egna hundrarutor från det laborativa materialet i Favorit Matematik framför sig samtidigt som jag använde den interaktiva tavlan på smartboarden. vi startade diskusionen med att konstatera att 13 – 5 = 8 och att 8 + 5 = 13. Sedan lät jag eleverna fundera över hur 43 – 5 =___ skulle lösas. Eleverna valde att räkna på sina hundrarutor och kom fram till differensen 38. Nästa uppgift att lösa var 63 – 5 =____. Nu såg jag hur några elever förvånat tittade på sina hundrarutor och rätt kvickt kom fram till lösningen. Någon räckte upp handen för att säga att det var ”busenkelt” – Alla tal ska sluta på 8…..  – Varför då?  Genom små diskussioner i par och i grupp fick de fram att egentligen räknade de bara 13 – 5 hela tiden det var bara olika tiotal. Då var vi tvunga att se om det fungerade på flera uppgifter. Kunde man se samma mönster om man tog 15 – 9 = 6?

De testade sig fram, tog olika tiotal framför och fick i par eller grupp komma fram till en slutsats. Tillsammans visade eleverna sedan på smartboarden att det var samma mönster och nu vågade flera elever lita på strategin. det finns inget bättre ögonblick som lärare än de stunder då gnistan tänds och man ser hur de förstår och plötsligt ser lösningarna på uppgifter. Glädjen hos eleverna var påtaglig och de var så ivriga att fortsätta sitt testande med nya tal. ”Tänk att det som var så svårt nu är så lätt!”(För att visa det tydligt här hoppade jag över vartannat tiotal.)

Nu ska vi träna några lektioner för att eleverna ska få känna sig säkra på sin kunskap och att de ska ”automatisera” sitt eget tänk.

 

”Jag är matteproffs!”

Undervisningen bygger på föregående lektion och den kunskap jag fått om elevernas kunskapsutveckling. Samtidigt har jag idag ett läromedel att förhålla innehållet till och det ger oss uppgifter att träna på, ett verktyg i lärandet. Eleverna ska dessutom utmanas mot sin närmaste utvecklingsnivå, ett tufft jobb när området är repetition eller enklare moment. Tankenötterna från Studentlitteratur är perfekta som utmaning. vi har några böcker tillsammans och eleverna arbetar i par när de löser uppgifterna.

Glädje till lärande och ämnet smittar! Jag är övertygad om att vi lärare kan få eleverna att se positivt på undervisningen och  lärandet. Om de känner sig delaktiga, ”duktiga” och trygga så får de ett ökat självförtroendet i ämnet. Att själv vara en del och visa att man vill att de ska förstå kan få elever som i glädje rusar ut till föräldrar och ropar:
– Mamma, mamma jag är proffs på…..!(eller pappa så klart)

Hjälpmedel eller verktyg är till för att ge eleverna representationer för talen och en självklarhet i undervisningen. Behovet av olika verktyg är individuellt så det gäller att vara observant för att kunna få eleverna att använda det som hjälper dem bäst. Jag är väldigt ”allergisk” mot räknande på fingrar under bordet eller i smyg, det ska synas för då kan jag stötta och ge dem verktyg som gör räknandet enklare. Fingertalen är suveräna att utgå ifrån eftersom fingrarna alltid finns med eleven. Ser eleven talet 7 som 5 + 2 och  talet 8 som 5 +3 är det enkelt för eleverna att se summan som 5 + 5 + 2 + 3 = 15. Detta övar vi på i undervisningen och eleverna använder ofta fingertalen. Pärlbanden som vi gjorde redan i förskoleklass är också ett redskap som vi använder flitigt. Multilink-klossar och tiobas-materialet är suveräna och ger eleverna tydliga representationer.

 

Inspirerande matematikundervisning kräver grymma elever!

En fantastisk lektion som jag hade laddat för några dagar innan jag genomförde den. För några år sedan var jag med Frida Lindell på Sofielundsskolan i Sollentuna kommun när hon genomförde lektionen i en åk 1. En otroligt smart lektion som kan anpassas efter ålder och som eleverna själva anpassar efter sina egna kunskaper. Dessutom kan den användas till alla räknesätt och den utmanar de flesta elever. Algebra på ett konkret sätt som dessutom gav allt man kan önska sig i undervisningen: dialog, resonemang, kommunikation, problemlösning, konkret material kopplat till abstrakta tal. Tomma lådor, tal, additionstecken, subtraktions tecken och likhetstecken användes vid lektionen.

Eleverna var helt otroliga på att både utmana sig och sin arbetskompis samtidigt som de varierade sig med räknesätt. Positiva energiknippen som knappt ville sluta när det var dags att äta lunch. De utforskade, prövade och utmanade verkligen sig tillsammans. Undervisningen blir bäst när eleverna är grymma!

För några veckor sedan genomförde vi skolverkets bedömningsunderlag för vt åk 1 på våra elever och en sak som vi fick se när vi analyserade resultaten var att eleverna hade svårt för uttryck där tal saknades på ena sidan om minustecknet och en del elever hade även svårt när det var additionstecken.

6 + __ = 9 eller 7 – __ = 5

Jag har tidigare genomfört liknande lektioner i andra årskurser och de har varit lika lärande, men det är inte alltid man har elever som kan fortsätta så länge som eleverna ville nu. De såg verkligen lektionen som en utmaning. Här kan introduktionen spela en roll för vi hade pratat om vad de tyckte var svårt på testet som de genomfört så de var alla medvetna om att detta var vi tvungna att träna mer på. Ännu ett tecken på att målet och syftet med undervisningen är bra att tydliggöra för eleverna i lärandet.

Nästa utmaning är att flytta lådan och ha den innan additions- eller subtraktionstecknet. Den utmaning ska vi ta oss an nästa vecka!

Frida Lindell hittar ni på twitter som @MeFridalindell och som lärare på Sofielundsskolan i Sollentuna.