Ytterligare reflektioner från matematikbiennalen!

SkärmklippTiden springer iväg och mycket har nu hunnit landa efter fantastisk energiboost på matematikbiennalen i Karlstad. Under dagar där möten mellan olika människor tillsammans med föreläsningar inom matematiken på olika nivåer med olika inriktningar gjorde avtryck och intryck.

Margaretha Engvall från Linköpings universitet berättade om Vad kan vi lära av den japanska modellen – strukturerad problemlösning. Intressant att höra om hur man även ger eleverna svaret för att det ska vara fokus på att hitta lösningsförslag och lösningsstrategier. Man synliggör begreppen och ger en förförståelse för detta innan eleverna sätter igång med lösningsarbetet. Arbetssättet känns igen från matematiklyftets lärmodul för just problemlösning och har genomsyrat min undervisning långt innan dess. Däremot tror jag att vi ofta har lagt betydligt kortare stund på den sista delen som handlar om summering och reflektion över de olika redovisade lösningarna än vad man gör i Japan. Här måste vi ta oss tid och ge eleverna en ärlig chans att förstå, få möjlighet att diskutera för- och nackdelar, dela erfarenheter och få reflektera vilket lärande de fick av uppgiften.

Dessutom kopplar man i Japan detta till Lesson study(skolverkets länk, finns mycket mer om man googlar) där man får ett kollegialt lärande av att se och vara med och reflektera över lektioners genomförande. Detta skulle vi kunna bli så mycket bättre på men det tar tid och den tiden måste ges. Att få ett kollegialt lärande via lesson study eller aktionsforskning ger en värdefull skolutveckling där alla medverkar på sin nivå.

Intressanta diskussioner och reflektioner med kollegor knutna till RUC i Halmstad, matematikutvecklare från Kungsbacka i norr till Ängelholm i söder. Den ”förbjudna” fingerräkningen har kanske ändå en poäng som kan ge ett befästande i längden, eller? Forskning som nyanserat slängdes ut och gav så många obesvarade frågor eftersom den fortfarande är i just forskningsstadiet och inget färdigt resultat bevisades om än visades. Håll ögon och öron öppna! Ola Helenius på NCM gav en inblick som gav oss funderingar!

Tänk så snabbt man ibland rättar in sig i ledet och ger efter för de moderna riktningarna som just nu ringlar omkring. Varje gång jag backar och återgår till något jag trodde på i starten av min undervisning blir jag rädd. Rädd för den påverkan som vi får och ger.

Lärobokens påverkan på undervisningen kan variera men här blir jag också lite försiktig och avvaktande, om det ska finnas så mycket i en lärarhandledning så att jag själv slipper tänka- då kan vem som helst undervisa eller? Hm tanken slog mig först. Efter reflektionstid så tänker jag att det stöd jag vill ha från handledningen är indelning i moment och delar som för undervisningen framåt och den måste jag känna är rätt. Nivån på uppgifterna och möjligheten till flexibilitet för mig och mina elever är saker som jag tittar på. Undervisningen är så mycket mer än en bok, ett läromedel eller ett ämne. Undervisning är en konst, ett anpassningsbart ömsesidigt utvecklingsbart lärande och kunskapsutbyte mellan lärare och elev. Jag tror inte att vi är i behov av hur mycket information som helst i en lärobok eller lärarhandledning den måste ge ett friutrymme för mig som lärare. intressant att det även sker forskning på detta och läromedelsförlagen kommer säkert att nyfiket hålla uppsikt över resultaten, alltför att se hur de kan utveckla sina produkter.

bedömningsstödSkolverket har jag skrivit om men det är fortfarande en del som jag trots möten och en bra givande pratstund med inte riktigt kan släppa. Varför använder man inte materialet som finns? De material som finns är dessutom forskade på och vi vet att de har en positiv verkan på resultaten om vi använder dem. Nu ska vi tvingas göra nya tester som inte är baserade på någon forskning precis som NP om jag förstått det rätt……..

 

 

Förstå och använda tal – en skatt för diagnos och analys

Förstå och använda talNär samarbete sker i utvecklingssyfte mellan kompetenser av olika slag sker ibland små underverk.

Att få förståelse för varför resultat ska samlas in, att få lärarna uppmärksamma på ”Förstå och använda tal-diagnosernas” syfte och verkan i den egna undervisningen har varit ett uppdrag jag haft under några år både lokalt på den egna skolan och även centralt i kommunen. Det har i omgångar irriterat mig att processen tar så lång tid och återkopplingen med tydliga diagram har inte kunnat levereras tillbaka till lärarna omgående. För att jag som lärare ska kunna se nyttan med ett analysredskap i min undervisning så behöver jag få tillbaka diagram direkt i anslutning till att jag registrerar mina elevers resultat. Då kan jag ta det till min undervisning och omedelbart omsätta det i praktiken.

När man bestämmer sig för att ta hjälp av den kompetens vi har i kommunen på RiKT(=resurs för IKT) och får gehör för tankar och sedan hjälp som visar  på förbättringar som blir så rätt, då blir det glädje och lycka. Att äntligen vara nära att nå mål och vision för ett långt arbete känns så skönt, när man diskuterar och pratar samma språk som ger ett tydligt resultat.

Vad kan bli bättre än att läraren vid inmatning av sina elevers resultat får ett tydligt stapeldiagram för dels hela gruppen, flickor och pojkar för sig och dessutom ett spindeldiagram som påvisar hur stor procent av eleverna som lyckat på varje enskild uppgift?

spindeldigramNu har vi nått fram så detta sker , varje skola kommer att få sin egen mall, de får analysredskap som de direkt kan använda sig av. Vill man se resultaten från sina diagnoser även på vårterminen så är det bara att använda mallen och få fram lika snygga diagram.

Utveckling sker när vi samarbetar över gränserna på alla håll både inom skolor och mellan skolor. Lägger vi in resultaten så de blir synliga för alla kan vi ta lärdom av varandra, hjälpas åt att höja resultaten och följa eleverna i både högre och lägre årskurser.

När vi som arbetar med utveckling av olika slag samarbetar sker även utveckling av den delen. Vi hittar vägar där vi kan hjälpas åt där de olika utvecklingsområdena sammanflätas och ger större och bredare möjligheter genom analyser att öka kompetenserna i verksamheterna.

Det som nu blev resultatet hos oss gör att vi kan tänka i vidare perspektiv och se till att utveckla nya hjälpmedel för lärarnas analysarbete av den egna undervisningen. Ett analysarbete som är viktigt för elevernas individuella kunskapsutveckling i slutänden. När lärare börjar se resultat och utifrån dessa förändrar och utvecklar sin undervisning då får vi chansen att se ett ökat lärande hos eleverna. Kan vi som lärare vara öppna och diskutera våra resultat och samarbeta så blir det ett kollegialt lärande med än större effekter.

Tilläggas till detta ska göras att resultaten samlas in avidentifierade och endast pojke/flicka är skrivet. Varje lärare kan själv däremot ha med namn på sina elever så länge de vill och utifrån detta hantera även individuella skillnader.

Tack till Stig Hasselgård som såg möjligheterna och vinsterna med detta och som nu gjort våra snygga mallar och dessutom fixat till årets resultat väldigt kvickt!