Kategoriarkiv: Tänkvärt om läraryrket

Min utveckling via matematiklyftet!

Publicerat av
Svara

IMG_3060Jag har en fantastisk möjlighet till egen utveckling just nu och lever som på små moln emellanåt.Handledarrollen i matematiklyftet ger mig möjlighet till många möten med pedagoger och att få ta del av andras tankar är en utmaning och möjlighet till utveckling. Tar man tillvara på dessa stunder och reflekterar över vad som sagts, diskuterats, reflekterats och analyserats har men en diger uppsjö av tankar och idéer. Dessa kan uppkomma under tillfällena eller landa först senare när man funderar över vad som sagts.

Vid mina sista tillfällen som handledare har jag provocerat grupperna genom att spetsa till frågorna för att få dem att reflektera på ett djupare plan över undervisningens hjärta den didaktiska delen. Det har tänt till och en del har nog undrat om jag är riktigt klok när jag lägger en kommentar som spetsar till på något håll. responsen har dock varit den jag var ute efter, de har satt ord på sina didaktiska tankar och vad de numera prioriterar i klassrummet. En lärare som hela sin lärartid rättat läroböcker har under resans gång insett att det är onödigt att lägga sin tid på detta. Numera anser läraren sig se mer av elevernas kunskaper genom att vara en aktiv del i elevernas arbete med de uppgifter som ges via matematiklyftet och övrig undervisning. Glädjen i ögonen på läraren gav egentligen mer än själva orden! När man får upp ögonen för att elevernas lärande och synliggör det i dialoger med dem har man bättre möjlighet att lägga sin undervisning  på de delarna som utvecklar deras kunskaper. Översikten på kunskaperna och den formativa feedbacken blir också så mycket lättare att hantera.

Mina egna funderingar går på hur vi synliggör utvecklingsstegen för eleverna i det dagliga arbetet. Själv har jag försökt göra hanterbara matriser där eleverna för varje arbetsområde kan se vilka utvecklingssteg inom kunskaperna som de kan ta. Jag tycker mig se en ökad motivation och ett större fokus på lärandet hos mina unga elever. Detta skulle jag vilja utveckla än mer tillsammans med andra pedagoger. Kan man göra en arbetsgång och en utvecklingsstege som alla kan använda oavsett läromedel eller arbetssätt? Tänker mig lite som Nya Språket Lyfter i svenskan.

Tankarna fortsätter och mognar succesivt tillsammans med alla er andra i det utvidgade kollegiet. Följ gärna med oss på nystartade bloggen läraravtryck.moobis.se. Den startades igår tack vare Frida Lindell som slängde ut en fråga till några av oss andra på twitter. Vi kommer att delge er små delar ur våra lärarvardagar.

Formativa tankar om skriftliga omdömen och IUP!

Publicerat av
3

omdömesbl åk1 3Idag har det diskuterats skriftliga omdömen och IUP efter skolverkets mallar och hur det ska se ut i vårt system(Fronter). När man går in i dessa diskussioner sätter det igång processer i varje lärares huvud. Var och en tolkar om det efter eget tänk. Så här tänker jag just nu:

Varje område som jag arbetar med har en bedömningstanke. Oftast, ja nästan alltid, ingår en matris av något slag. Detta för att det ska vara tydligt för eleverna att det finns tydliga nivåer att komma vidare till om man tränar mycket och har viljan. Jag går in med tron och förhoppningen om att de flesta eleverna ska komma till den översta nivån. En självklarhet för mig som lärare är just tron på varje elev. När området är klart och vi känner att vi kommit så långt som vi önskar/hinner just nu sker en bedömning som sedan blir en del i mitt skriftliga omdöme.

För mig är krysset i skolverkets mall en riktlinje för ungefär vilken nivå varje elev befinner sig men till varje ämnesområde vill jag ha en tydlig matris kopplad. Allt för att synliggöra lärandet och elevens egen utvecklingskurva i varje ämne. Jag vill kunna ha det som ett levande material som ständigt är under pågående process.  I samband med undervisning ska eleven tillsammans med mig kunna göra avstämningar om nuläge för att till sist sätta en slutgiltig nivåbedömning. Får jag det att bli ett levande material blir det inget betungande och dessutom mer elevnära. Senast vecka 7 behöver alla ämnen ha ett skriftligtomdöme för att jag ska kunna hålla utvecklingssamtal och upprätta den framåtsyftande palneringen. En gång per år kommer vi att göra en IUP där vi ser nuläget och gör en framåtsyftande planering för varje enskild elev. Till den kopplar vi de förmågor som eleven och jag som lärare valt ut som utvecklingsmöjligheter. Dessa ska eleven arbeta vidare med och utveckla mer. Förhoppningsvis ser vi ett mönster att det i flera ämnen är samma förmågor som vi önskar ska stärkas. Oftast är det så att man ser ett mönster på delar som hänger samman och detta blir elevens utvecklingsområde.

iupmallEleven arbetar mot sina mål tills de är uppnådda, då måste vi utvärdera dem och skriva nya mål att arbeta mot. När detta sker beror bland annat på hur stora mål vi skriver. Med yngre elever måste målen kännas uppnåbara inom rimlig tid och får inte vara för långt bort, men det handlar också om hur vi formulerar oss i omdömena och i IUPn. Delmål att uppnå på vägen där de ser sin bedömning är ett sätt att komma närmare deras verklighet.

Arbetssättet måste vara formativt och tydligt. Bedömningen gör jag för att öka lärandet och för att synliggöra densamma. Ju mer jag tänker på det desto tydligare blir det att ha små korta mål i nivåer i starten så de lär sig och förstår principen. Dessa små delar bör eleven ha synliga i klassrummet under arbetet med lärandet i de olika ämnena. Hur gör vi då detta? det tänker jag fundera vidare på för jag är inte nöjd med det jag har just nu. Däremot fick jag se framgång via ”Från kass till vass” som jag vill se i själva ämnena också. Trappsteg att nå upp till där man vill vara överst och kan komma dit. Olika trappor för olika elever antagligen då också eller….  Nej kanske inte, vill nog ha trappor som är mer övergripande som utvecklar förmågorna. Det centrala innehållet skulle jag kunna tydliggöra på annat sätt. det är egentligen bara innehållet. Ge gärna tips och råd på detta. Fortsättning följer antagligen….

Glädje i verkligheten!

Publicerat av
3

Ni vet den där känslan som kommer när man får det där härliga genombrottet, när glädjen genomlyser och vi når en gemenskap, den har vi inom räckhåll.

Vi har arbetat en hel termin tillsammans och nu börjar det lägga sig ett lugn  och vi börjar lita på varandra. Grunden måste finnas först sedan kan vi gå framåt tillsammans. Nu är vi på väg mot en resa inom kunskapen där lärandet ska vara i fokus men den ska ske efter skolans signum – Lärande i glädje och gemenskap.

Vi vet både sFörmågan att vara vänligjälva och genom all forskning att när lärandet blir synligt så ökar elevernas engagemang. Det blir ibland väldigt tydligt för mig som lärare att det hjälper och då kan jag bli riktigt rörd. Denna veckan slutade på ett fantastiskt sätt där jag fick glädjen att vara med om framsteg och argumentation av flera elever över deras självbedömning. Denna gången handlade självbedömningen om förmågan att vara vänlig som jag fått via Emelie Öhrn och Lotta Bohlin på Årstaskolan. Att se elever göra en självbedömning där de själva småargumenterar för sig själva och sedan med ett barns ärlighet(en ärlighet som var så enorm) fyller i  och kan se exakt vad de behöver arbeta vidare med, det är glädje. Vi nådde fram med hjälp av ”Från kass till vass”! Passar hur bra som helst  inför upprättande ev IUP.
Vi använder i svenskan  ”Nya språket Lyfter” och i matematiken har vi kopplat egna matriser till undervisningen. Det ska bli intressant att se om vi kan nå fram på samma sätt där med självbedömningen. I båda ämnena har vi denna veckan gjort diagnoser som gick över förväntan. Jag är fascinerad över mina elevers framsteg i matematiken som jag har bäst översikt på.

Går till helg med Glädje och harmoni!

 

 

Nytt År Nya Mål!

Publicerat av
Svara

Utvecklingsfokus på många plan är det tänkt!

Matematiklyftet flyter vidare och vi ger oss in i modul 2 som kommer att bli problemlösning för lärarna i Ängelholms kommun. Den viktiga terminologin tas upp redan i första delen och vi får input i vad ett problem faktiskt är. Det kommer att vara många utvecklande diskussioner och samtal under terminen där vi tillsammans lyfter matematiken ännu ett snäpp.

Tidigt nu i början av februari kommer matematikbiennalen att besökas och ny input ska bli intressant att få ta del av. Då kommer även möten mellan twänner att ske. Ser framemot härliga dagar i Umeå.

Matematikutvecklingen i Ängelholms kommun kommer att fortsätta, vi sätter nya mål och ser nya utvecklingsområden. Att dela med sig kulturen ökar och att vi gemensamt kan ta del av lärandemål för undervisningen och då också utveckla dessa, nå högre nivåer tillsammans, är några funderingar på hur vi kommer att fortsätta. Diagnoserna från Förstå & använda tal är nu inlämnade och diagrammen är klara så även ytterligare ett års screeningresultat kommer att bli analyserade. Dessa ska rektorerna få ta del av och även få tips på hur man kan använda som underlag i undervisningen och utvecklingen på skolan. Det finns områden som vi gemensamt kan titta på och då måste vi hjälpas åt att utveckla dessa delar. Givetvis måste vi tillsammans med RiKT fortsätta utvecklingen med den digitala delen av matematiken, hur vi kan använda datorerna på ett bra sätt i undervisningen.

Undervisningen och lärandemålen för Rebbelberga åk 1 ska ta ytterligare ett steg. Det kommer att bli tydliga steg även för värdegrunden och de första delarna i läroplanen. Förmågorna ska lyftas fram.Tydliga lärande mål där eleverna själva ser sin utveckling och tar en aktiv del av sitt lärande är ett stort mål som vi bara är i början på, men det ska till och elevernas motivation till lärande ökar när de är aktiva och vet målen. Bland annat kommer vi via aktionsforskningen se:

Hur får vi eleverna delaktiga i matematiksamtalet/svensksamtalet/temasamtalet?      

Vad påverkar eleverna? Vad gör eleverna delaktiga? Tänka tyst sedan tänka tillsammans och delge varandra. Första aktionerna ska göras! Även ”no hands” och andra strategier kommer att användas för att alla hela tiden ska vara delaktiga.

En vision och stor önskan finns om att få vara en del av utvecklingen som sker totalt i hela kommunen eller kanske i ett ännu större perspektiv. Detta får framtiden utvisa men det gäller att sikta högt.

Föreläsningar ska hållas både lokalt och nationellt. Möten kommer att ske, gränser suddas ut.

Ni som följer mig på Twitter vet att ett personligt mål är att i september ta mig runt Tjejmilen! En galen idé som nu är fullt fokus mot. Träningen gör att jag orkar mer och att min koncentration och mitt fokus ökar. Det har gett ringar på vattnet, flera kollegor är på både via #twitterpepp (Tack alla ni!) och på Rebbelberga skola och Errarp skola, tillsammans peppar vi varandra.

Nytt år i sikte!

Året som gått!

Publicerat av
Svara

IMG_0786Ännu ett år av min lärarkarriär går mot sitt slut om några veckor har jag arbetat i 22 år som lärare. Ett år som började med att vi hade en sista termin kvar med ett glatt tryggt gäng treor som etsat sig in i hjärtat. Maken till vänliga, hänsynsfulla, respekterande och ”goa” elever får man leta efter! En termin med nationella prov, cirkus berättelser, bråk i matematik, Ängelholm, forntiden och framför allt gemenskap tog vi oss igenom med bravur.
På skolavslutningen var det tårar i ögonen på oss alla, sorg och glädje blandades.

Det var också en termin som på slutet kom att handla om Aretemeritering för möjlighet till förstelärartjänst för min del. Det var turbulent och Jante var stor mycket större än jag trott. Däremot var det utvecklande att få ta del av och genomföra meriteringen som var nerbantad till en specialversion för just detta. Egen reflektion ger ringar på vattnet och utvecklingen kommer av bara farten. Idag har jag haft tjänsten i ett halvår och det ger energi till att satsa mer. Det möjliggör också att få vara en del av skolutvecklingen både inom skolan och för min del även som matematikutvecklare centralt i kommunen. Jante är fortfarande lika stor men jag ser fram emot utvecklingen.

Som matematikutvecklare såg vi(jag och Jessica Kangro) till att Ängelholm kom med i matematiklyftet redan under detta året. 4 skolor är igång med modularbetet och har precis avslutat taluppfattningsmodulen. Lärares lärande och utveckling har varit i fokus och diskussionerna har legat på lärarnivå mer än elev nivå. Det handlar om kollegialt lärande och lärarna lär tillsammans, diskuterar flitigt och vågar prova nya undervisningstekniker/uppgifter. Dessutom utvecklar vi det formativa arbetet med diagnoserna i Förstå och använda tal. Analyserna förbättras och lärarna uppmanas att använda materialet tillsammans med sina elever.

Under året har twitter varit ett diskussionsforum som utvecklat mina tankar. Både i det allmänna pedagogiska arbetet och i matematiken utmanar twänner mina ideer och på det sättet är vi flera som tillsammans testat på nya saker. När som under dygnet finns det någon som är villig att diskutera, människor från hela landet och tom utanför ger varandra respons det är allt från lärare i klassrummet till forskare/föreläsare som tillsammans utvecklar och delger varandra ideer. Twitter är ett fantastisk socialt forum!

Under lovet i oktober tog jag möjligheten och besökte Mötesplats Skola på mässan i Göteborg. En dag där jag mötte twittervänner och fick ta del av ytterligare tips som utvecklade mina tankar och min undervisning. En hel dag som satt sina spår även inför framtiden på flera olika sätt.

Under hösten har jag som lärare också mött 54 nya härliga barn. 2 klasser och dessutom barn ”utlånade” till introduktionsklassen.  Ettor är ettor och ska skolas in i arbetet, lära sig att se sitt eget lärande och de ska bli en grupp som kan respektera varandra och visa hänsyn mot var och en i klassrummet. Vi har ett spännande arbete framför oss och vi är på en resa som förväntas gå minst lika bra som de tre år vi avslutade innan sommaren med våra treor. Om förväntan finns på att lyckas så kommer vi också tillsammans att göra det. Vägen kan vara krokig och kräva sitt, men det ska lyckas det är jag övertygad om. Genom att binda samman lärandet med motivation och värdegrund kommer vi långt. Det är vår förväntning som kommer att vara en av de avgörande faktorerna på om och hur vi kommer att lyckas.

loggaRebbelberga skola har varit min arbetsplats sedan januari 1992, men det är andra skolan som jag nu jobbar på. I november/december 1999 invigdes ”nya” Rebbelberga, en skola som vi i personalen fick vara med och utforma efter våra önskemål. Det är en trygghet att vara på en skola där man känner till varenda liten sak, vet vad som finns och var de flesta saker är. Utvecklar det mig maximalt? Ibland känner jag en längtan efter att få arbeta ännu mer med skolutveckling som jag verkligen brinner för. Få hjälpa till och vara en del av en utvecklingsgrupp som kan stötta lärare i det formativa bedömningsarbetet, synliggörandet av elevernas lärande, dessa viktiga byggstenar som forskare säger är avgörande för varje elevs kunskapsutveckling. Jag kan med min erfarenhet hålla med om varje liten del. När eleverna ser sitt lärande går utvecklingen framåt mycket lättare och de glädjs också över sin egen kunskap vilket ger motivation.

Ett år som gett mig möjlighet till möten med människor som utvecklar mig och som jag hoppas blir en del av framtiden. Utvecklingsmöjligheter ger mig energi och kraft.

Även träning och en satsning på egen hälsa har gjort att jag mår bättre och orkar mer. Även här var twitter och #twitterpepp en sporre som gav energi!

 

Utvecklingen stannar inte för att jullovet kommer med stormsteg!

Publicerat av
Svara

IMG_1395 IMG_1389Nu är det snart jul och veckan har kantats av julpyssel och julmys. Vi har bjudits på jul- show, julspel och julmusik från glada unga musikanter. Pysselverkstaden innehöll tomte-verkstad, granverkstad och massor av härligt glitter.

Vilken fart vi har sprungit fram genom denna höst! Utvecklingsfokuset har varit på topp större delen av den vakna tiden och det är många saker som tänkts om, gjorts om, lärts om och som genom detta utvecklats. Det kan vara små saker eller större beroende vilket sammanhang man just då befunnits i.

Det största kollegiala lärandet på år har startats upp. Matematiklyftet verkar bli en succé var det än sätts igång. Posititva lärarröster fyller twitter och facebookgrupperna om denna satsning från skolverket. De ringar som nu sätts igång och det lärandet som är igång kommer att utveckla undervisningen och våra elever kommer att få en tydligare styrd undervisning. Lärandet tillsammans med andra är större än om det sker enskilt. Nu vågar lärarna ta tillbaka kommandot i klassrummet och man veta att det gäller att påvisa strategier som är hållbara ju fler desto bättre så att alla kan hitta sin modell. Det är däremot viktigt att även gradera strategierna så att de som är bäst enklast och mest hållbara lyfts högst.

Här blir jag lite salig för detta är en av de delar som är ämnesöverskridande! Det spelar ingen roll om vi pratar språk, matematik, historia eller biologi, vi måste lyfta begrepp och diskutera dem högt tillsammans testa deras hållbarhet och säkerhet. Då utvecklar eleverna sitt eget lärande och de ser de olika dimensioner som finns.

Min egna utveckling och min framtid kommer att kantas av utveckling och nya projekt. Hur, vad, var, när det vet jag inte på rak arm men jag vet att det är utvecklingen av undervisningen och delgivningen lärare mellan som driver mig vidare.

Lärare måste kunna svälja lite av stoltheten och hjälpas åt med planeringar och bra ideer är till för att knyckas. Här kan vi spara tid och energi. Då kan fokus ligga på bedömning för lärande som är så viktigt för eleven. Att elevens får syn på sitt eget lärande är så avgörande för hur långt vi kan få eleven och hur långt eleven själv kan komma med hjälp av den riktade undervisning som bedrivs. När undervisningen kan riktas mot bedömning för lärande så kommer vi att kollegialt utveckla fler och fler hållbara hjälpmedel/strategier/matriser(kalla det vad du vill) på vägen. Denna utvecklingen vill jag och kommer jag att vara en del av och det är spännande.

 

Reflektioner efter en genomförd modul i matematiklyftet.

Publicerat av
4

Imorgon är det sista gången i första modulen som varit Taluppfattning för de sista grupperna i Ängelholm. Vårt upplägg har gjort att vi som handledare varit delaktiga i både B och D momentet för alla grupper under den första terminen. Det gjorde oss väldigt delaktiga i processen och så mycket som jag lärt mig som handledare. Egentligen vill jag hellre kalla oss processledare, det har varit styrda upppgifter och frågeställningarna har också varit klara från början, friutrymmet har inte varit jättestort vilket det finns i handledning på ett annat sätt.

Vi har haft grupper med åk 1-3 lärare från samma skola, åk 1 lärare från 2 skolor(åk 2 +3 på samma sätt) och åk 4-6 lärare från samma skola och åk 4-6 från 2 skolor. Några grupper vi handlett är våra egna arbetslag dvs där vi arbetar dagligen i klass och andra är grupper där vi inte känt lärarna alls. Detta har också varit av betydelse i arbetet, vilket vi indirekt förstod från start. Det är aldrig lätt att handleda egna kollegor beroende på att man känner varandra för väl, det blir svårt att inta en annan roll.

Några av de reflektioner som kommit från grupperna efter genomförd modul:

– blivit mer lyhörd när eleverna kommunicerar- sett helheten åk 1-3
– lyfter oss lärare, professionellt
– fokus på lärares lärande
– öppnar upp för att använda flera sinnen
– tar upp kärnan i kunskaperna
– bra arbetsform
– bra att få genomföra lektioner direkt
– bra tips
– uppgifter som är relativt enkla att genomföra men de har gett så mycket mer, ringar på vattnet
– eleverna lyssnar bättre på varandras lösningar

Nästa termin kommer vi att arbeta med problemlösningsmodulen i alla våra grupper. Detta för att sedan ha alla möjlighet att gruppera oss hur vi vill inför nästa läsår då nya moduler ska arbetas igenom på egen hand. Under våren kommer jag som handledare att succesivt arbeta bort migsjälv ge större och större ansvar till gruppen. Dokumentationen blir ännu viktigare nu för varje lärare, att själv reflektera över sitt lärande enligt en ”mall” liknande denna.

En  modell som jag lärt via aktionsforskningsutbildning som genomförs i Ängelholms kommun i samarbete med Göteborgsuniversitet . Att föra loggbok över situationerna då man genomför antingen speciella aktioner för att förbättra något eller då man undervisar på ett nytt sätt som man kanske inte gjort tidigare ger en möjlighet att reflektera över sin egen påverkan och del i situationerna. (Det finns enklare varianter som också fungerar.)

Det ska bli spännande att få ge sig in i ännu en modul och få ännu mer lärande till sig. Ser fram emot en härlig vår med många problem att lösa och utveckla.

 

Antal elever i gruppen spelar det någon roll?

Publicerat av
5

Har senaste tiden uppfyllts av ”Synligt lärande” av John Hattie. Gång på gång upprepas bl a att gruppstorlekar inte har någon betydelse det är lärarens professionalitet som är avgörande. Är det så stämmer det alltid i verkligheten? Får grupper som är stora samma möjlighet till lärande och individuellt stöd som grupper med färre elever? Om det gäller undervisning med en och samma pedagog måst det ju ändå göra skillnad. Det måste väl spela roll om jag sitter med 30 elever eller 20? Jag hinner som lärare med fler elever om jag har 20 än om jag har 30 oavsett min skicklighet. Spelar ämnet där lärandet sker roll?

Arbetar idag i arbetslag med 6 pedagoger (ungefär så här: 80%+60%+50%+50%+50%+100%) och 53 elever uppdelade på 2 klasser. Vi har lagt upp en struktur där vi ibland är väldigt många lärare och kan ha färre elever/grupp speciellt i läsutvecklingen har vi sett att detta gett oss ett effektivare lärande. Ibland är vi större grupper. Undervisningen planerar vi efter vilken lektion vi just denna veckan tycker passar bra i större eller mindre grupp. Att vara flexibel är skönt, att kunna flytta lektioner mellan de olika lektionspassen, vi behöver inte tvunget ha matematik på en lektion i storgrupp/mindre grupp utan kan ta den där just det lärande momentet passar in. Oftast blir det samma lektion varje vecka för de olika ämnena men vi flyttar om det behövs. Vi har friheten.

Nästa fråga är vilket är bra för våra elever? Är det rörigt att det inte alltid är samma struktur? Är det otryggt för eleverna att det ibland är små grupper, ibland halvklass, ibland en tredjedel och ibland hela klassen?

Om vi lärare är trygga med arbetsformen och systemet räcker det? Skulle man kunna utveckla systemet så att elever som behöver tryggheten hos viss lärare alltid har det? Skulle elever som behöver vara i grupper med färre barn alltid vara det?

Hattie har svar på mycket och har många tips på vägen dit. Steg som behöver uppnås för att man ska vara den professionella läraren och då menar han att gruppens storlek inte spelar någon roll. Jag håller inte riktigt med, klart det spelar roll om det är samma lärare som vi pratar om.

Tänk om någon kunde svara på alla mina frågor…..

Mål och lärande i en etta!

Publicerat av
6

Lärande i fokus är en självklarhet. Hur gör man då i de lägre åldrarna hur får vi eleverna att förstå sitt eget lärande? Efter att ha skrivit upp de matematikmål vi har under terminen på väggen ser jag till att återkoppla dit när vi sätter igång en lektion. Fokus och koncentration hos eleverna blir större, ett betydligt mer närvarande i arbetet, träningen och upggifterna är synliga.

I veckan visade jag filmen om hur en kille i ettan förbättrade sin fjärilsteckning för mina ettor. Vi hade fantastiskt bra diskussioner om att man måste träna på allt man gör, att man kan förbättra sina arbeten med hjälp av kamrater som påvisar saker som kan förtydligas. Denna stund som blev nästan hela mitt lektionspass eftersom eleverna blev så engagerade i diskussionen gav så mycket. Eleverna kunde relatera till flera olika lärandesituationer både i skolan och utanför den där man skulle ha detta i åtanke. Filmen öppnade deras ögon och jag tycker mig se skillnad när de nu arbetar med sina texter om sig själva som ska skickas till våra vänner på Kvikmarken skole utanför Köpenhamn. I fredags arbetade de flesta med sina texter och de ville ha hjälp – de bad kompisar att läsa igenom det de skrivit och ge tips på om de kunde ändra/förbättra något. Engagemanget ökade också, eleverna ville skriva bra texter och de var kvar i sitt lärande. Det var med glädje och stolthet jag gick på helg efter detta. Tack alla våra härliga ungar!

Diskussionerna i lärarkåren om screeningar och bedömningar på olika diagnoser blir bara större och större.  Ibland upplever jag att den formativa bedömningen snarare ses som ett hinder än som en resurs till att öka elevernas lärande. Även filmen har diskuterats ofta i positiva ordalag men många är tveksamma till att visa den just i de lägre åldrarna. Varför är vi så rädda för att påvisa lärandet för yngre barn? Varje gång jag arbetat med eleverna med att påvisa deras lärande så upplever jag att fokuset ökar, deras koncentration ökar de vill lära de går också från ett görande till ett lärandetänk efterhand som de ser sin egen utveckling.

I matematik har vi denna terminen gjort screening via diamant och matematiklyftet med våra små ettor. Vi fick screeningar som man gjort sent i F-klass på alla elever som vi gått iegnom och tittat på. Vi börjar få en bild över varje elevs kunskaper och då kan vi också börja bygga på deras lärande och utveckling. Detta arbetet tar tid när man möter nya elever och ju yngre de är desto större försiktighet och varsamhet vid screeningen. allt för att eleverna ska få en positiv bild av det från starten och för att det ger mig som lärare en ökad kunskap även om eleven som individ.

När denna biten är gjord handlar det om att se till att alla elever utmanas i det arbete vi tränar på och ska lära oss mer om. Igår(fredag) gjorde jag en snabb upprepning av talet 10 och vad vi arbetat med under de första dagarna i veckan då vi har flest matematiklektioner. vi gjorde en matematikorm med 10=…….. Det härliga var att vi kom fram till att man kunde ha vilket räknesätt som helst mellan likhetstecknen och då lossnade det ordentlligt hos flera av eleverna. Givetvis är jag medveten om att det var alldeles för hög nivå för en del men jag tror inte de led den stund vi ägnade åt detta.

10 = 2 + 8 = 3+5+2 = 5 * 2 = 30 – 20 = 19 – 9 = 5 + 5 = ….vår orm innehöll massor av diskussioner och uppgifter/tal som alla visade talet 10.

Vi får inte vara rädda för att påvisa lärande och inte heller för att bygga upp elevernas kunskaper om hur man lär sig.

 

Mitt mål i det digitala skollyftet!

Publicerat av
3

Jag heter Ulrika Broman och arbetar på Rebbelberga skola i Ängelholm. Under mina 22 år som lärare har jag mestadels undervisat på lågstadiet och just nu i en åk 1 tillsammans med 5 kollegor (ca 60% på pappret). Tillsammans med Kristin Blomberg, som ser till att bokspanarbloggen hålls levande och Elin Engelbäck delar jag mentorskapet för våra energirika glada ettor. På Lejonbloggen hittar du mer om arbetet med klassen. 30% av min tid använder jag till matematikutveckling och till att handleda i matematiklyftet i hela kommunen. Tillsammans med Jessica Kangro på differensen försöker jag få fram en utvecklingplan som leder matematikundervisningen framåt, lyfter och synliggör lärandet för eleverna.

Jag läser just nu ”Synligt lärande” av John Hattie och ”Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons två mycket bra böcker som alla borde ha i sin hand. Omsätta mitt lärande genom litteraturen till min undervisning driver mig ständigt framåt. Nu vill jag få mina ytterst unga elever att se sitt eget lärande så vi kan fokusera på nästa steg i deras utveckling.

Genom twitter och grupper på facebook har jag kommit i kontakt med det utvidgade kollegiumet som stärker och utmanar mig i mina ideer och tankar. Att när som kunna ta del av andras tankar och kunna få kommentarer på plötsliga tankar är härligt inspirerande. Twitter ger så mycket glädje genom alla fantastiska vänner som ger av sig själva och som ställer upp när det behövs.

Mina tankar om mina mål är att:

  • utveckla vårt 1:1 arbete med våra elever, kunna använda youtube, ”flipped classroom” och utveckla dokumenationen digitalt i främst matematiken men även de andra ämnena.
  • personligen vill jag utveckla min egen blogg, få den att bli mer lätttillgänglig, få ut mer tips från  mina lektioner som andra kan ta del av.