Kategoriarkiv: Tänkvärt om läraryrket

Matematiktankar!

Publicerat av
2

Att läsa olika inlägg på sociala medier, forskar rapporter, blogginlägg och  olika sorters pedagogisk litteratur sätter igång mina tankar. Dessa försöker jag automatiskt att koppla  till mina egna erfarenheter som lärare, 23 år i bagaget. Jag kommer aldrig att vara färdig med mitt lärande och min undervisning kan utvecklas så länge jag arbetar som lärare. Mitt mål är att få så många elever så långt i sitt lärande som det är möjligt. Provocerande kommentarer utvecklar mest för då måste jag verkligen fundera över hur jag tänker och varför jag gör som jag gör.

Jag har tillsammans med mina kollegor haft lärarhandledningar i ryggen och läroplanen är vi väl insatta i. Det är ofta en trygghet att ha något som man kan luta sig mot. Jag vet vilka områden vi kommer att behandla och jag vet vart jag vill att eleverna ska nå. Min uppgift är att lägga upp lektionerna så att både jag och eleverna får koll på var vi befinner oss i utgångsläget och att vi gemensamt kan se nästa nivå. Detta är inte alltid enkelt och det kräver flera olika steg och lektioner vissa gånger nästa gång kan det ta 10 minuter. Jag vill utmana eleverna, få diskussioner om talen, begreppen, strategier, metoder och kunna reflektera och analysera matematikinnehållet. Min uppgift som lärare är att vara vägen mellan det muntliga, bilderna och matematikspråket. Att få hjälpa eleverna att översätta till matematikspråket är en häftig resa att få vara med på.

Elevlösningar från åk1 på Toftaskolan i Ängelholm.

Elevlösningar från åk 1 på Toftaskolan i Ängelholm.

Mina bästa lärande situationer är inte när jag har planerat i timmar hur lektionerna ska utformas utan oftast de där lektionerna som jag funderar på utifrån att fått någon ide. Just nu är det matematiklyftet som ger mig flest ideer. När jag sitter tillsammans med alla de lärare som jag handleder får jag så många nya utvecklingsmöjligheter av mina lektioner. Ibland kanske jag i dessa lägen utmanar mer än någonsin, förhoppningsvis sporrar jag lärarna i grupperna lika mycket som jag själv sporras. Matematiklyftet är fantastiskt uppbyggt med dessa lektioner som ska genomföras utifrån de didaktiska eller strukturella  tankar som modulen bygger på. Eftersom jag handleder i 2 moduler så genomför jag uppgifter från olika delar så som det passar in. Jag tycker om att vi genomför problemlösning som utamanar elevernas tankar längre än vad vi hade gjort om vi bara sett till innehåller i läroböckerna. Jag vill inte se begränsningar alla elever ska utmanas och få resonera på sin nivå. Barn på förskolorna pratar delar tidigt i vardagliga situationer, när de kommer till skolan så ska vi leda dem in på nästa nivå. Vi lärare måste översätta och ge dem möjligheter att överföra sin kunskap till nya konkreta material. Vi utgår ifrån att begreppen vi använder inom bråk har eleverna hört länge –  vi ska här översätta dessa till matematikspråket och få eleverna att se den naturliga kopplingen mellan ordet och siffrorna och symbolerna. Ovan ser ni resultat av ett arbete med fjärdedelar och olika möjliga lösningar med kvadrater med 4*4 rutor. Eleverna fick både bygga med multilink-klossar och sedan översätt till samma former på papper.

När jag är på tå i mina tankar och undervisning kan jag inte alltid skriva ner min struktur på hur jag kommer att undervisa den växer fram i dialogen med eleverna. Detta är väldigt tydligt på tisdagar, då har jag nämligen samma lektion 3 ggr. Lärandemålen är detsamma men de blir aldrig identiska, det är så mycket intressantare och jag blir mer engagerad över att undervisa såhär. I starten av ett nytt område eller i slutet när något ska knytas ihop så utmanar jag gärna för att tydliggöra deras lärande både för mig själv och för dem. Jag har inte denna sortens undervisning hela tiden för vissa lektioner är träningslektioner då eleverna i lugn och ro får träna på det vi den sista tiden diskuterat och resonerat om.

 

Matematikutvecklarträffarna på RUC i Halmstad!

Publicerat av
1

Jag har som vanligt hamnat i ett positivt flow av känslor efter träffen med kollegorna från Varberg, Falkenberg, Halmstad och högskolan. Träffar som verkligen har utvecklingsfokus och där tankarnas kreativitet flödar. Denna gången diskuterades bedömning, diagnoser, skolverkets material i matematik, träffar med Peter Nyström & Görel Sterner och framtidstankar, en vision för framtiden tillsammans skjuter vi på till nästa möte.

Hur använder vi oss av resultaten från diagnoser? Analyserar vi och ser på hur vi kan få effekter genom att förändra undervisningen? Kan vi se på resultaten om vi förändrat undervisningen? Kan vi avläsa om matematiklyftet gett någon synlig verkan på undervisningen? Tar lärare hjälp av varandra utifrån resultaten på screeningar?

Så många tankar som vi borde ta tag i. Vi har nu samlat in diagnoserna från ”Förstå och använda tal” i 3 år i Ängelholms kommun, materialet vi nu har ger oss all möjlighet att ta tag i ovanstående frågor på ett grundligt sätt. Tänk vilken resurs och möjlighet för att ge oss ett ytterligare djup i de kollegiala lärande samtal som pågår. Nu ska tankar om detta få en liten grostund.

Förstå och använda talSamtidigt funderar jag på vad jag gör själv med mina diagnoser. Analyserar jag undervisningen eller eleverna? Hamnar lätt i läget att jag använder dem för att planera undervisningen framåt men inte för att reflektera i backspegeln. Tänker att det nu ska bli ändring på detta! Jag ska gå in och se på resultaten från alla mina elevgrupper. Se om det är något som genomgående är bra, mindre bra och helt okej. Sedan ska jag se över min undervisning framåt med de elever jag har nu. Dessutom har jag en önskan om att få arbeta mer med denna biten i kommunen, få möjlighet att analysera och arbeta med det screeningredskap som är bestämt att vi ska använda oss av för att säkerställa kunskapsnivån för våra elever.

Mitt i en planering av ett nytt projekt fick jag dessutom möjlighet att utbyta tankar och erfarenheter om matematiklyftet och bl a F-klass. I en del av våra grupper går lärarna nämligen matematiklyftet åk 1-3 eftersom de undervisar Fklass- åk 3 och då vill ha kompetensutvecklingen på de åren de undervisar mest i. Mina funderingar är om det ger mer om vi låter f-klass pedagoger läsa och gå matematiklyftets modul för just f-klass. Det vill jag få vara med och prova.

Tack Caroline, Anna-Lena, Anna, Christina, Olle, Ulrica och Pia för all den positiva kraft som jag får av våra möten.

Mönster & algebra & synligt lärande!

Publicerat av
Svara

Vi är i starten av ny modul av matematiklyftet i mitt egna arbetslag samtidigt som jag handleder i taluppfattningsmodulen igen med lärare som precis nu startar matematiklyftet. Det ger mig dels en utmaning i att hålla isär de olika modulerna men också en möjlighet till att se gemensamma utgångspunkter. Här har jag redan fått mig en funderare, är det så att man kan starta med vilken modul som helst eller finns det en fördel att starta med en viss modul? Jag kör en helt ny grupp även med algebra modulen, det är lärare som kommit nya eller haft andra uppdrag tidigare på de skolor där man startade matematiklyftet förra läsåret och nu är inne på år 2. Vi har valt att se till att de ligger i fas med sina kollegor för att underlätta arbetet i klasserna. Jag kan redan se att det finns svårigheter i algebra modulen som inte uppstår på samma sätt i taluppfattningsmodulen. Tidigt ska man fylla i lektionsplaneringsprotokoll och observationsprotokoll där det är en fördel om du läst taluppfattnings delen tidigare. Därför har jag nu valt ut några texter som vi tar från den för att det ger en bra introduktion till bla dessa protokoll.

Är det någon mer som har samma erfarenhet?

Mönster är en start för eleverna och mig som lärare till algebra. Dessutom är arbetet med likhetstecknet en väsentlig del här. I en uppstart av ett nygammalt område backar jag alltid för att ge eleverna en chans att väcka och plocka fram de delar som de just nu behöver för att lära nytt. Dessutom har jag mer och mer börjat använda mig av kortare startuppgifter för att vi ska vara fokuserade på rätt saker och kopplar alltid tillbaka innan och efter lektionerna till vår aktuella matris. När arbete synliggörs tillsammans med en bedömning får jag elever som är mer fokuserade och mer med mig i arbetet. Detta är delar som jag egentligen skulle vilja få mer kontroll på, tanken slår mig titt som tätt, tänk om någon utifrån hade kunnat observerat och ge mig fler utmaningar till förtydligande och diskutera om det är så här eller är det bara min känsla.

Sista tiden har jag läst Dylan William, John Hattie och Helen Timperley. flera olika tankar sammanfaller när budskapet landar i mig. Alla är för synligt lärande och ser att undervisningen lärandet sker delvis i cykler där man gör omtag. Värdegrunden och klassrumsklimatet är väldigt väsentligt i lärandet och när vi vill att eleverna kommunicerar och för dialoger om just detta med varandra, ett tillåtande klimat där varje individs åsikter har en plats. Vi lärare måste styra dialogerna och diskussionerna så att det är öppna frågor utan direkta svar, då får vi eleverna att våga tycka till. Samtidigt har jag läst och återkommer ofta till AnneMarie Körlings böcker och blogg som känns så verklighetsnära för den verksamhet vi har. I dialoger med andra lärare är det just bedömningar, värdegrunden och analyser som nu öppnar upp tankar och sätter igång proIMG_4455[1]cesser.

Då dimper det ner en ny bok ”Hjärnkoll på skolan” av Martin Ingvar och Gunilla Eldh, de omnämner den här lilla oskyldiga bloggen som inspiration på hur man kan göra. Glädjande! Tack AnneMarie Körling som gjorde mig uppmärksam och skickade boken! :-)))

På flera håll runt om sitter vi och skapar våra egna sätt att synliggöra lärandet på och jag ställer mig frågan då och då:

Måste vi alla gå igenom processen eller är det så att vi här borde ha tydligare mål för att likvärdigheten ska bli fulländad?

Ny energikick!

Publicerat av
1

Glädje, lycka och ENERGI! sammanfattning från fredagens RUC möte på Halmstad högskola. Som vanligt möts vi  matematikutvecklare från Kungsbacka i norr till Ängelholm i söder tillsammans med RUC för att delge varandra erfarenheter och för att diskutera gemensamma satsningar. Det är högt i tak och det är många tankar som kommer upp, som får lite näring och bekräftelse.

Jag går alltid ifrån dessa möten med en tillfredsställande känsla som lyfter mig. Nu ska det planeras vidare i Ängelholm och vi ska styrka det arbete vi redan håller på med innan vi går in på nya vägar. Däremot vill jag utöka så att vi får med F-klassen i vårt tänk. Jag vill utveckla lärandet i matematiken redan tidigt i barnens skolgång. En lärandegång för eleverna så att måluppfyllelsen höjs för att eleverna ska nå så långt det bara går.

Handlingsplaner och projektplaner kontra Timperleys cirkulära omtag blev samtalsämnen och tankar som nu tas tillbaka för att fundera över hur vi har det i vår egen kommun med just den biten. Tänker att detta går cirkulärt samtidigt under en projektplan och att vi också måste tänka på tidsaspekten för att få något att bli mer än initierat. Att få nå fram till en kultur som finns och används på skolan och i kommunen. Detta tar tid och det måste det få göra dessutom måste alla vara ägare i processen annars sker ingen förändring och framgång.

Förstå och använda tal diagnoser var spindeldigramett av samtalsämnena och där kunde jag med glädje visa på hur vi i Ängelholm fått till spindeldiagram som är lätta att analysera och sedan kunna omsätta i praktiken. De är dessutom jämförbara över tid och vi kan följa eleverna från åk 2 via åk 4 fram till åk 7 för att se hur lärandet utvecklas hos dem. Här kan vi utveckla oss och ta hjälp av varandra inom kommunen för att se styrkor som vi kan lyfta så att vi slipper fallgroparna.

 

Tid för sommarlov!

Publicerat av
4

IMG_3107[1]Nu är det tid för avkoppling och reflektion! Som vanligt lika efterlängtad och välbehövligt för de flesta av oss vi kör på i fullfart tills det är slut och sommarlovet startar.

Det är då det händer när tankarna börjar falla på plats och funderingarna landar, man sammanfattar och tänker vidare. Idéerna och strukturen för nästa läsår tar fart i samma stund som vi lämnar för det här välbehövliga lovet. Själv tar jag tid på mig och har ofta de sista åren jobbat betydligt längre än de där dagarna vi har till utvärderingarna och avslutande tankar samt schemaläggning inför nästa läsår. Jag vill vara klar när jag går på lov, jag vill inte ha något kvar som hänger över mig.

Tid pratas det om överallt i vårt yrke. För några veckor sedan skrev Edward Jensinger i sin blogg ”Edward och skolutvecklingen” om detta med tid i ett inlägg som heter Tålamod. Ett provokativt inlägg för en del för mig ett stort bekräftande.

Jag har tillsammans med mitt arbetslag sparat just tid för att istället kunna lägga den på att undervisa och planera bra undervisning. Vi har delat upp ämnen och delar som vi ansvarar för, jag genomför undervisning som jag inte planerat i vissa lägen, i andra genomför andra undervisning jag planerat. Mest tidseffektivt är när jag planerar undervisning och genomför med alla våra elever, det kan vara en lektion som genomförs 3 gånger eller 4 eller 2 beroende på hur stora grupper vi anser att det behövs för just den specifika undervisningen. Vi är samspelta och samtidigt väldigt olika men har noga diskuterat värdegrunden och strukturerna för hur vi undervisar. Vi är ett team runt våra elever! Idag ca 55 elever på 2,9 lärartjänst fördelat på 80%+60%+50%+50%+50% samt en uppbackning med resursteam, specialpedagoger och speciallärare.

Undervisning ska genomföras på vetenskaplig grund och med forskning som grund. Vi vet idag genom detta att bedömning för lärande och synligt lärande är positivt för elevernas lärande. Vår uppgift måste vara att hela tiden ge eleverna nästa steg och synliggöra dessa samtidigt som vi låter dem få möjlighet att träna, träna och träna lite till i lugn och ro med stöd. En del tar sig snabbt genom de olika stegen men andra behöver längre tid på sig eller kanske behöver de göra omtag. Här finns vi lärare som ledare för att kunna påvisa och ge dem just det som varje enskild elev behöver.
Inför nästa läsår ska vi ännu mer arbeta med de olika matriser och trappor som vi använt oss av detta läsår. Det kommer säkert att tillsammans med eleverna skrivas checklistor, tips, strukturer, synliggöras strategier och dessa blir sedan led i självbedömningen och kamratbedömningen.

Problembaserat lärande visa flera olika vinster där eleverna själva hittar nya strategier för lösningar som visat sig vara väldigt positivt för lärandet och utvecklingen. Just inom matematiken har jag verkligen arbetat med detta. Ofta har vi en uppgift som vi arbetar runt vid varje undervisningstillfälle, då vi under arbetet gör flera stopp för att lyfta tankar och idéer som kan hjälpa oss alla vidare i processen slutligen tar vi upp en sista avslutande diskussion där vi påvisar hela lösningar. Nu kan vi lyfta strategier se dessa ur olika vinklar och prata fördelar och nackdelar just då.
På detta sätt inleder jag ofta även när det är nya begrepp som ska presenteras, eleverna får testa sig fram och mer eller mindre själva komma fram till skillnader likheter. När de arbetar så här så äger eleverna lärandet och vi lärare är vägvisare som roddar längs vägen för att ge dem hjälp vidare.
Tankarna inför nästa läsår är att utveckla detta ännu mer, tydliggöra varje lektions mål och avsluta med en fundering om hur vi uppnått detta.

Färdighetsträning då, gör ni inte det? den frågan kommer ofta från de lärare som är fast i läromedelsträsket(ursäkta). Jodå självklart gör våra elever det också. Den delen blev så mycket enklare när man i Ängelholms kommun bestämde sig för att alla elever skulle ha tillgång till en dator. Nu behöver jag inte hålla på att dra ut papper till de olika nivåerna som eleverna befinner sig på nu har jag tillgång till digitala verktyg som dessutom är självrättande. HÄR sparar jag enormt mycket tid!!! Jag kan koncentrera mig på elevernas lärande, ge dem tips och leda dem vidare i sin träning.
Här blir det en fortsättning med liten skillnad, möjligt att vi hittar flera möjligheter via appar och program.IMG_3252[1]

Jag har en ambition om att vi än mer ska kunna använda våra digitala verktyg fullt ut. Se dem som det verktyg för lärandet som det är. Se möjligheter till utveckling för lärandet.

Sommartankar några veckor in på lovet.

 

Sammanfattning av de sista matematiklektionerna.

Publicerat av
3

Sista delen av matematikundervisningen handlade till stor del om att mäta/jämföra längder och repetition av de olika områden vi arbetat med under vårterminen. Kreativiteten har flödat och elevernas fokus för lärandet har varit tydligt. Vi lyckades!
åk 1 matris vt

Eleverna fick själva uppskatta sin kunskap utifrån de matriser vi använt oss av. I anslutning till varje matrisbedömning fanns utrymme för att påvisa sin kunskap om man tyckte att det inte framgick av tidigare uppgifter som de hade till hands. Jag måste säga att det rådde febril aktivitet under hela lektionen, det diskuterades vilken nivå olika saker var och de allra flesta var snarare försiktiga i sin egen bedömning än tvärtom. Någon elev jublade till för plötsligt under diskussionen med kompisarna hade någon strategi plötsligt satt sig och förståelse infann sig.åk 1 vt matris 2

När jag gav mig in i arbetet med dessa matriser hade jag inte riktigt vägen klar för mig. Jag var inte själv övertygad om hur vi skulle kunna få till en avslutning där eleverna själva kunde göra en bedömning utifrån matrisen. Även i slutet av årskurs 1 är det svårt att veta hur mycket man kan ge dem och kräva just i dessa bitar men som vanligt så misstar man sig och tror för lite om de där ”ungarna”. För självklart fixade de att göra egna bedömningar och de kunde föra över kunskap från uppgifter till rutorna i matrisen.

Utvecklingen från detta arbete kommer att bli att vi genomför kortare områden där eleverna under själva arbetet mer kan ha sin matris som ett verktyg vilket vi hade när vi arbetade med talen 1-100. Områdena ska vara tydliga från starten och upplägget på lektionerna har vi fått struktur på.

Jag lyssnade på Skolsnack med Ann Pihlgren och fick så mycket bekräftat. Har ni inte lyssnat så gör suveränt! Matematiklyftet har hjälpt oss en bra bit på vägen mot det sätt att undervisa som ger bäst resultat enligt forskningen och som utvecklar kreativitet och tänkande.

Som avslut på terminens arbete gjorde vi en diagnos där eleverna stötte på problem. Frågan vi nu ställer oss är: Vilket är grunden till problemet?
Beror elevernas resultat på att de inte är vana vid färdiga konstruerade uppgifter och då inte kan överföra kunskaperna till dessa eller beror det på att kunskaperna inte sitter?
En underbar utmaning till starten på nästa läsår och matematikundervisningen. Trots detta är känslan bra för i diskussionerna med eleverna var det många; Jasså, Jaha är det så e menar och så visste eleverna genast vad de skulle skriva.

Jag tror på vår undervisning mot målen utan lärobok men kanske är det så att vi ska ta in mer uppgifter som är konstruerade på olika sätt för att påvisa hur det kan se ut. Rent matematiskt resonerar och löser våra elever uppgifter på en betydligt högre nivå än vad vi förväntade oss vid starten och det är härligt!talet 6

Automatisera räkneoperationerna ska vi satsa på och utmana våra tankar att hjälpas åt att berätta hur vi tänker för att det ska gå fortare. Även hur vi lär oss och hur vi tränar för att det ska gå fortare och fortare. Här ytterligare en tanke som uppkommit via twitterdiskussioner! Tack för den!

 

Det är skönt att gå till sommarlov med en  bra känsla i kroppen och knoppen!

Tack för stöd och jag mår BRA!

Publicerat av
Svara

Allra först till er som läser och som jag vet undrat hur jag mår: Jag mår hur bra som helst och är bara så glad att jag var med på intervjun, för helgen har verkligen visat att det behövdes! Kram och tack!

Herregud vilken fart och vilka konstiga vägar diskussioner kan få på grund av en artikel – Förstelärare – Jante frodas i lärarummet! Om någon inte läst finns artikeln här: http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2014/05/08/jante-frodas-lararrummet

Vill poängtera följande efter att den värsta uppståndelsen lagt sig:

Artikeln är skriven utifrån att jag tillsammans med Jessica Kangro blev intervjuad av Helsingborgsdagblad i juni månad 2013 om våra tjänster som förstelärare. Det som uppmärksammats var de inlägg som den artikeln fick.
I samband med att jag fick förstelärartjänsten skrev jag också ett blogginlägg som återfinns på min blogg om hur jag kände det just då när det var nytt och få tjänster fanns. Detta var anledningarna till att jag kontaktades.

Ingressen till artikeln är journalistens ord inte mina, det är hennes sammanfattning utifrån det material hon har om tjänsterna.

Min situation idag som förstelärare ser inte ut som den gjorde i starten och ju fler vi blir desto lättare kommer det att bli att hantera de situationer som uppstår. Jag har tur som arbetar på Rebbelberga skola tillsammans med de kollegor jag har i mitt arbetslag och på min skola. Intervjun gjordes med ett backspegelperspektiv!
Att jag ställer upp på denna intervjun är egentligen beroende på det som i fredags och lördags hände i sociala medier. När jag fick frågan tvekade jag inte en sekund precis med tanke på detta. Ute i vårt samhälle finns så många bra lärare och förstelärare som inte behandlas med respekt och hänsyn för den de är precis som alla andra runt omkring har rätt att bli behandlade. Förstelärare är tjänster man söker och får, man bestämmer inte själv mer än att man vill söka tjänsterna. Men det innebär tydligen plötsligt att en del tycker sig ha rätt att ge sig på personer och försöka trycka ner dem ordentligt. Läroplanens olika delar gäller oss lärare och vuxna i skolan också!

Jag hoppas att artikeln stärkt någon därute och att ni får det stöd ni behöver! Vi måste våga glädjas över både vårt yrke och våra tjänster!

Tack Marianne och Pedagogiska Magasinet för att ni lyfte denna ömma punkt det behövdes!

Sammanfattningsvis så vill jag tacka alla för den stora massans positiva feedback! Edward Jensinger skrev igår ett inlägg på sin blogg om tjänsterna, som alla borde ta del av, http://edwardochskolutvecklingen.blogspot.se/2014/05/1e-larare-rockstjarnor-och-hyllningar.html

Vilket flera av oss förstelärare och många andra TACKAR FÖR!

Heja #NULYFTERVISKOLAN

Publicerat av
1

Nu är det definitivt dags!

Nu får vi en gång för alla vända tillbaka debatten mot de som styr oss! Det är inte vi som gjort så att det blivit eländigt det är politikerna och myndigheterna. Vi är många bloggande och twittrande lärare som senaste tiden haglat ut med inlägg om vår uthängda situation. Tillsammans måste vi nu ta tag i det vi kan påverka nämligen allt det positiva vi gör. Nu visar vi på de positiva skolexemplen som vi genomföra våra ljuvliga lektioner. Häng pålogga-klar! #NULYFTERVISKOLAN Vi som driver bloggen Läraravtryck kommer att hänga på!

Helsingborgs dagblad skrev idag en artikel om skolan eller om det var en insändare…. följande ord fastnade hos mig:

”Om tågen är försenade skäller vi inte på lokföraren vi skäller på SJ men om det är fel i skolan hänger vi ut lärarna…” Inte ordagrant kanske men innebörden densamma.

Det ligger mycket i detta. De negativa undersökningarna om elevernas matematikkunskaper är hur vi än vänder och vrider på det sanna och vi måste aktivt ändra på vårt arbete.

Men inte har någon lärare gjort en totalomvändning mot mellanled utan anledning.  Vi har fått höra om det och blivit itutade att detta ger förståelse och att det måste föregå även om metoder går att lära in utan den.

För ett antal år sedan hade jag en elev med stora problem i talförståelsen, det gick inte att lära mellanled för där krävs förståelse. Tillsammans med föräldrarna lärdes algoritmmetoden in och glädjen för matematiken kom tillbaka. Ju mer glädjen och självförtroendet ökade desto längre tycktes även förståelsen för talen gå. Det hänger ihop motivation, glädje, självförtroende och kunskapsutveckling. Allt måste finnas då orkar eleven ta sig an utmaningar och driva sin egen kunskap vidare.

Nu går man ut och säger att vi undervisat utan att se till forskningen, ja så är det – nu när vi ser i backspegeln. Säg inte att felet är vårt det är definitivt högskolor, lärarutbildare matematiker mfl som drivit oss till detta. Jag fick först nu, och det är kanske mitt fel, klart för mig att detta inte varit forskargrundade åsikter om ett nytt sätt att räkna. Att kunna lita på de personer som befinner sig i styrande positioner borde vara självklart. Både myndigheten för skolutveckling(som det hette då), flera lärarhögskolor och primgruppen pratade för mellanledsuträkningarna, att som lärare då ställa sig upp och störtvägra hade verkat rätt korkat. Vi gjorde som så många andra, litade på de som borde veta mer. I klassrummen pågick en kamp för att kunna hitta rätt mellanledsmetod till rätt elev och det var en utmaning i sig. Varje elev skulle hitta sitt sätt bara det var hållbart. Styrda av huvudräkningsstrategier som de olika läroböckerna tryckte på, bara att rätta in sig och träna tills de satt. Vilket visade sig skulle bli svårt för många.

Jag har själv två söner som inte alls tänkte enligt mallen, båda valde att gå via tvillingar i de flesta uträkningar var på de flesta läroböcker definitivt inte passade just dem. Läroböckerna ville ha in eleverna att tänka upp till 10. Någon gång här när äldste sonen började bli intresserad av matematik kände jag att nu går det inte längre nu struntar jag i böckerna. Sagt och gjort på 12 år har jag klarat av min matematikundervisning ypperligt utan elevböcker. Vi har verkligen kunnat arbeta mot de mål som kursplanerna visat och aktivt laborerat och sedan kopplat det matematiska språket till. Det är undervisning för mig och lärande. tillsammans lär vi begrepp, metoder mm.

Nu gäller det att vi ger avtryck!(Kopia)

Publicerat av
2

Detta är en kopia av mitt inlägg på bloggen Läraravtryck som jag skriver på tillsammans med några lärare runt om i vårt land och utomlands också.

En turbulent vecka i media har satt igång tankarna, tyvärr frustrationen och förhoppningsvis ännu mer utveckling hos hela Sveriges lärarkår.

Jag vill verkligen hålla fast vid de positiva ögonblicken som jag tyckte att TV4´s nyhetsmorgon försökte lyfta fram och Helsingborgs Dagblad som skrev en artikel om matematikundervisningen igår. Det finns journalister som vill hjälpa till att lyfta skolan och det behöver vi inom skolan ta vara på och dra nytta av. Vi bör lägga vår kraft på att tillsammans med dessa visa på fler och fler goda exempel på bra lärande. En av våra beskyddare är Jenny Strömstedt som både via ett antal krönikor i Expressen och på TV4 Nyhetsmorgon konstant försöker få folk att se en positiv sida vår fantastiska skola. Genom skolbesök, egna erfarenheter och intervjuer hjälper hon till att lyfta skola. Tack Jenny!

I höstas tog jag i mitt klassrum emot en journalist från Helsingborgs Dagblad. Under intervjun fick jag frågan om hur vi skulle vända på skutan och få skolan till att höjas i status och i folkmun bli positiv. Jag svarade nog relativt snabbt att vi inte kan göra detta själva. Vi behöver hjälp från journalisterna som utåt sett visar på vår verksamhet. De kan hjälpa oss att visa på goda positiva sidor som skolan är fylld av. Efter den artikeln som då hamnade i vår lokaltidning tycker jag mig ana en skillnad hos traktens journalister. De vill numera visa på goda exempel de tar själva titt som tätt upp trådar och visar upp undervisning som påvisar lärandets glädje. Jag förstår att de har en uppgift att även visa på andra sidor vilket de självklart ska göra om det behövs för nyhetsrapportering.

Nu måste vi inom skolan hjälpas åt för att lyfta skolan! Själva se den som positiv, lyfta lärandet och påvisa det och synliggöra våra uppdrag. Då måste vi också säkra kvalitén och få lärarutbildningen bli attraktiv. De som söker till utbildningen kommer att få ett av de bästa jobben som finns – att få se hur lärande utvecklas och kunskaper nås av våra barn och ungdomar. Det är glädje varje dag och att få möta eleverna och att kunna hjälpa dem med deras lärande är en fantastisk möjlighet.

Eleverna är vår framtid!

Intryck & avtryck!

Publicerat av
Svara

En fantastisk vecka! Så många ideer, tankar, funderingar och möten som pågått.

Veckan började med matematikundervisning med #Rebbelbergaåk1 kreativiteten flödade och arbetet med planscherna för talen 1-20 är snart helt klara. Fokus har legat på udda & jämna tal men även klockan, termometern och tärningen har använts. Stränga regler för att vi även visuellt ska kunna se skillnader. En pp ska göras där talen ska presenteras och till sist blir det förhoppningsvis en film som vi kan använda till lärande.

Tisdagen ägnades åt att få ta del av Frida Lindells undervisning i Mattesmedjan på Sofielundsskolan. Härligt att få vara en del av detta, det gav nya tankar och bekräftelse. Elevernas kreativitet när de tillsammans gjorde ekvationer och löste dem var lärande situationer som man blir varm i hjärtat av. Jag fick ideer som jag ska testa med mina åk1elever snarast. Möte med biträdande rektor som tog sig tid och kom och hälsade gav pedagogisk diskussion, delaktighet i såväl lärarnas som elevernas undervisning och lärande.

”Alternativa verktyg i skolan” konferens av Conuctive var onsdagens och torsdagens fokus. Min egna föreläsning om ”Spara tid & förbättra resultaten med lärobokslös matematik” kändes något felplacerad först men var uppskattad av övriga deltagare så det var skönt. Många tankar om hur vi tar oss an elever med svårigheter och värdegrunden i relationer. Budskap ”lev livet när du är där”!

Onsdagkvällen var magisk! Bjuden till AnneMarie Körling på pedagogiskt kök. Tillsammans satt vi 8 lärare och diskuterade olika pedagogiska frågor som dök upp. Kände bara Frida och AnneMarie Körling från verkliga möten de andra har jag bara twittrat med innan. Tänk så mycket kreativitet som sätts igång när vi samlar lärare i samma rum och låter pedagogiken komma till tals. Wow! Underbart! Har ännu inte smält alla tankar från denna kväll.

Kommer mer när allt landat, nu ska jag ut och njuta av Stockholm!