Om Ulrika Broman

Utvecklings- & mattetokig legitimerad 1-7 lärare ma/no, förstelärare i Ängelholms kommun och stolt mamma till 2 söner. Jobbar på Rebbelberga skola. Fd Karlskronit.

Undervisningen i fokus

Nytt läsår i antågande och många visioner, syften och mål ska samlas för att bli vägvisare för vår undervisning. Dessutom ska vi forma undervisning som gynnar elevernas kunskaper på bästa sätt och ligger i den proximala utvecklingnivåns närhet. Viktigast av allt innan eleverna kommer är att hitta en struktur på schemat som möjliggör lärande och ger trygga och glada elever. En liten detalj som tyvärr oftast styrs av så mycket som vi inte kan påverka, men ett fantastiskt strukturerat schema med fokus på eleverna kommer att finnas när de kommer till skolan.

Idag finns det gott om tyckande i sociala medier, bland vänner och bekanta, bland alla kollegor, forskare, politiker och skolmänniskor. Varje skola måste hitta sin vision och sedan arbeta tillsammans mot denna, varje lärare har en klar uppgift i sitt uppdrag att följa riktlinjer som både finns lokalt(skola och kommun) men framför allt från Skolverket, ett arbete som blir så mycket enklare och roligare om vi gör det tillsammans.

I sommar har jag läst flera böcker och kommit fram till att de är överens om det viktigaste. Undervisningen måste planeras väl för att eleverna ska kunna få sitt lärande. Oavsett vilken pedagogik vi väljer så är undervisningen vårt fokus. I min värld borde vi sträva efter att använda så många olika pedagogiker som möjligt, först då har vi en chans att nå varje individ på samma villkor.

I boken ”Framgångsrik undervisning i Matematik” väljer John Hattie tillsammans med övriga författare att ge oss en djupdykning i olika nivåer av lärande: ytlärande, djuplärande och att omsätta lärandet. Valet på vilket vi önskar är väl inte så svårt och jag tror att vi är överens om att det sistnämnda är målet – eleverna ska kunna omsätta sitt lärande först då är vårt mål med undervisningen uppnått. För att nå hit måste vi ge eleverna rätt verktyg på vägen. Strategier för att lösa olika moment, möjlighet till samarbete, diskussioner för att få höra hur andra tänker och de behöver de rätta frågorna och uppgifterna som öppnar upp för gemensamma reflektioner. Lärarna behöver lägga tid på vilka frågor som ska ställas, vilka uppgifter som öppnar upp för gemensamma diskussioner och kräver samarbete. Som lärare är det också inför varje moment viktigt att göra summativa prov för att kunna ge formativa bedömningar och styra undervisningen mot nästa utvecklingsnivå. Läraren måste konstant under lektioner ta med sig av den information som eleverna bjuder på för att kunna ta nästa steg vid lektionen eller vid nästa tillfälle. Olika former av verktyg finns att använda som 2exittickets” för att få en uppfattning om elevernas egna tankar om lektionen och hur de ser på sin kunskap. Detta är bra att använda om man sedan styr nästa undervisningstillfälle efter detta och påvisar för eleverna att man tar hänsyn till deras feedback. Flera av de forskare som idag är synliga inom lärandet säger samma sak, även om de lägger tyngden lite olika.


Verktyg som ”Kooperativt lärande” är inget nytt och har funnit längre men kanske under andra benämningar. Jag vet att jag runt 1995 gick en utbildning som hette SMIL, där eleverna via olika roller skulle genomföra grupparbete mot gemensamma mål. Straxt efter gick vi utbildning i Bifrost och var på besök på den danska skolan som startade projektet, samarbete i olika verkstäder för att få en ämnesintegrerad undervisning. ”Möjligheternas barn i möjligheternas skola” hette boken som vi läste och använde för att sätta oss in i det tematiska arbetet. Jag gillade verkligen arbetet i olika verkstäder där samma innehåll fanns, det gav möjlighet för eleverna att använda flera sinnen inom samma område och det gemensamma lärandet var väldigt synligt. Lesson study och Learning study är ytterligare utbildningar där utvecklingen av undervisningen för att gynna elevernas lärande är i fokus. Jag tycker att flera av samarbetsstrukturerna i ”Kooperativt lärande” är mycket bra och jag önskar att vi kan få dem som delar i vår undervisning i det ämnesområde som vi just nu arbetar runt. En liten rädsla finns att samarbetsstrukturerna inte ses som verktyg utan används separat och inte i ett väl utvalt sammanhang. Elever behöver få påvisat strategier kopplade till rätt sammanhang oavsett vilket ämne vi undervisar. Ska vi göra enkla anteckningar eller planera en berättelse kanske penna och papper är bra men ska vi skriva en berättelse eller sammanfatta en fakta text så är ett digitalt skrivprogram det bästa valet. Dessa val måste vi stötta eleverna i, vi måste också påvisa räknestrategier kopplade till det sammanhang som gäller. Påvisa och tala om de ”oskrivna” tankarna om varför vi gör som vi gör är väldigt viktigt i undervisningen och inget som eleven ska lämnas ensam med. däremot är det viktigt att påvisa olika och att be dem fundera över vilket sätt de valt, vilket är det enklaste, bästa, snabbaste, säkraste…

Lika lite som jag har trott på att olika värdegrundsprogram enskilt kan ge oss elever som känner sig trygga och respektera varandra, lika lite tror jag att verktyg kan förändra elevernas kunskaper. Det måste finnas ett sammanhang till något som gynnar individen, något som eleven ser kan gynna det egna målet. Även värdegrundsarbetet är ett verktyg som vi ska använda oss av i vår undervisning. Vi behöver vara flexibla tusenkonstnärer samtidigt som vi genom all vår erfarenhet och kunskap om elevernas kunskapsnivåer ser till att undervisningen läggs på rätt nivå.

Jag är rädd att vi hoppar på en massa ”kvickfix” utan att ta det till oss i ett sammanhang, vi hamnar i en görande bubbla där vi famlar efter ett halmstrå och griper tag, allt med syftet att utveckla undervisningen. Tyvärr tror jag inte att undervisningen utvecklas utan djupare diskussioner och där verktygen vi har sätts i ett sammanhang för eleverna. Eleverna måste se att det gynnar dem och deras kunskapsinhämtning för att de ska vilja vara en del av sammanhanget. Vi måste som lärare använda de verktyg som är bäst lämpade för undervisningens mål, då kommer eleverna att nå högre nivåer och de kommer att se sammanhanget och förstå att de gynnas av ett gemensamt lärande. Här tycker jag att Skolverket hjälpt oss mycket via sina olika Lärportaler där kurser finns som öppnar upp för just detta och påvisar så många olika verktyg. Samtidigt ger det oss lärare en introduktion och möjlighet till reflektion tillsammans med kollegor.

Ni som önskar jobba med ”Kooperativt lärande” läs också grundboken som har flera viktiga budskap och som också gör kopplingarna till att strukturerna ska in i undervisningen för att gynna eleverna. Här kopplar författarna ihop tankarna i boken med olika undervisningskulturer. Båda böckerna om kooperativt lärande finns hos Studentlitteratur.

Boktips sommaren 2018

Vilken härlig sommarläsning jag har haft! massor av ”feelgood”-böcker blandat med en hel del spänninng och lite nyttig lärande litteratur. Här kommer de böckerna som jag läst:


Böckerna om Emma startar med en pilgrimsvandring i boken ”Under vintergatans alla stjärnor”, vidare med en sommar på Fårö i ”Pensionatet vid världens ände”, efter sommaren är Emma redo för en ny pilgrimsvandring i boken ”Sånger i skymningen” och serien avslutas med ”Änglarna dansar i skymningen”. Läsvärda och mysiga böcker! Även boken ”Liten tvåa med potential” är en mysig berättelse om Sofia som är en storstadstjej skriven av Camilla Davidsson.

Böckerna om Det lilla bageriet är charmiga skildringar från en liten fiskeö i Skottland dit Polly flyr efter konkurs och krasch av sitt äktenskap. Jenny Colgan får till den där härliga stämningen som man mår så bra av att läsa.

”Bokhandeln på Riversidedrive” av Frida Skybäck är en berättelse om en nybliven änka Charlotte som ärver ett hus med en bokhandel och flyr till London för att ta hand om detta.

”Strandcafeet” av Lucy Diamond ger en längtan efter nästa bok i denna tänkta triologi. Jag längtar verkligen efter att få följa Evie Flynn, familjens svarta får som ärver ett café!

Boken ”Det blå mellan himmel och hav” var en rörig berättelse där man hoppade i tid och mellan olika generationer, det gällde verkligen att hänga med. Ingen favorit men den var okej.

Efter tips från en kollega om serien av Jussi Adler-Olsen var jag fast. Fasansfulla gamla olösta mord och försvinnanden har blivit avdelning Qs uppgift att lösa och Carl Mörk gör allt för att lösa dessa med hjälp av sin allt-i-allo Assad. För att ändå läsa någon annan författare tog jag mig an Lina Bengtsdotters debut deckare ”Annabelle”. I den följer man Charlie Lager och hennes kollega i försöket att lösa ett mord i Charlies hemby.

Till sist var ju även jag tvungen att läsa lite nyttiga böcker och dessa 3 kan jag verkligen rekommendera!

Jag har ju också hunnit med allt annat som hör sommaren till, solat, badat, njutit av god mat, bakat bullar och karlskronitiska rågskorpor, målat dörrar…. Men jag älskar att läsa och jag läser fort. 🙂

 

 

Läraryrket är en vinst

Vi är  många lärare som älskar vårt jobb, som varje dag går till jobbet med glädje. Att få vara en del av elevers kunskapsutveckling och ge dem möjlighet att utvecklas är en vinst. Eleverna ger så mycket av sig själva och de vill lära om det finns förutsättningar för lärande.

Det pratas mycket om oordningen eller elever som frustrerade ”ropar” på hjälp på olika sätt i dagens skola. Stora elevgrupper, lärare som inte räcker till – för få lärare och trånga klassrum/utrymmen ger större möjligheter till konflikter. Det är ett pussel som behöver alla bitar på plats för att det ska fungera. Det är tyvärr inte alls konstigt att vi just nu har turbulens – ekonomin stryps och lärarna förväntas att genomföra samma jobb med fler elever, färre kollegor och sämre material. Vi som jobbar inom skola och barnomsorg önskar inget annat än en trygg plats i lärande för de barn som finns i våra verksamheter. Tyvärr kan vi inte göra det utan förutsättningar och dessa har markant försämrats de sista åren, allt ska fungera till en mycket lägre kostnad. Vi väljer helst material utifrån vad vi anser vara bäst men ofta behöver vi se till kostnaden och ibland välja något billigare alternativ. Skolan ska vara kostnadsfri och alla elever ska kunna få samma möjligheter till kunskap och lärande. När skolans organisation bantar på omkostnader så blir vårt arbete tuffare, miljön blir tuffare och materialet bantas. Det måste finnas gränser men vi har nått en smärtgräns, jag har väl aldrig tidigare jagat suddigumsbitar eller blyertspennstumpar som nu.

Ge oss lärare möjlighet att stötta alla elever, få en trygg och respektfull miljö att lära i.

Lärarjobbet är väldigt skiftande och det finns många delar som måste behärskas. Idag gäller det att vara uppdaterad på IKT-verktyg för att kunna ge eleverna utbildning mot framtiden. Jag jobbar i en kommun där vi har en fantastisk möjlighet och dessa verktyg finns, tyvärr har inte alla lärare och elever denna tillgång på verktyg som ger dem chansen att utvecklas i det ikt-samhälle vi har idag. Likvärdigheten är en önskan!

Ge oss lärare möjlighet att ge våra elever kunskap om framtidens verktyg och möjlighet att redan från starten använda dessa fantastiska verktyg.

Visst finns det tuffa dagar och tuffa beslut eller händelser av olika slag, men varje dag finns det så mycket mer. Leenden, elever som knäcker en lärandekod, kramar, vänliga ord, aktiviteter, gemenskap, trygghet, lärande, möjligheter…. listan kan bli oändlig, det finns ingen dag som är den andra lik.  Konflikter ska vi helst vara utan, finns de så får vi se till att de blir lärande, då brukar de försvinna. Idag finns det verktyg som vi kan ta hjälp av men framför allt handlar det om respekt och trygghet tillsammans, den bygger vi upp och vi skapar den tillsammans. Varje individ måste ses och måste förstå sin del i gruppen, måste respektera andra och sig själv. Fler pedagoger, utbildad personal förenklar och då förbättras också detta arbete, en trygg och respektfull miljö för alla önskar vi alla. Nu kommer väl någon att gå i taket för att jag önskar utbildade pedagoger, men jag står för det! Det är de som är i klassrummet som tillsammans måste bygga upp detta, det är elever och lärare som tillsammans bygger tryggheten och respekten, det  går inte att någon annan kommer och tar över när det är en konflikt mellan elever i gruppen, jag måste som lärare få tid till att bygga gemenskapen i gruppen. Gruppbyggandet  sker såväl i den lilla gruppen som i den stora, i arbetslaget, i stadiet och på skolan tillsammans med utbildade lärare och pedagoger som tillsammans ansvarar för elevernas kunskapsutveckling.

Ge oss möjligheten att få fortsätta ge eleverna en trygg mötesplats i lärande och gemenskap.
Rebbelberga skolas logga som kom fram efter år av kvalitetsarbete och elev och personalmedverkan. Johanna Lundqvist Björn är designer.

DU som har en känsla för att vilja vara med och ge barn och ungdomar en trygg lärande start i sitt skolliv, sin framtid sök till läraryrket!

Du behövs! Jag är stolt och glad att min äldste son har valt yrket, han har idag 1 år kvar tills han kommer ut på arbetsmarknaden som färdig mellanstadielärare. Jag hoppas att han kommer att trivas och ha roligt på jobbet! Efter 26,5 år i yrket går jag fortfarande med glädje till jobbet, med en förhoppning om att göra en härlig dag för skolans elever och oss i personalen. Jag vill fortfarande vara en del av undervisningen även om jag genom åren haft andra uppdrag som handledning och matematikutveckling.

Utveckling inom skolan är viktigt och måste ges tid. Det är i diskussioner med varandra utifrån vetenskapliga texter som vi får en utveckling mot ökat lärande som ligger hand i hand med samhällets utveckling. Kompetensutveckling kräver intresse, gemensamma satsningar och kollegiala diskussioner på flera plan. Att få ”grotta ner sig” i ny kunskap(eller bara omdefinierad kanske fördjupad kunskap, vilket mycket är idag) tillsammans med andra och sedan testa hur vi på bästa sätt överför vår kunskap till elevernas undervisning ger ett lyft till undervisningen. Här har skolverket börjat bygga upp en bank med material till oss lärare där vi kan få kompetensutveckling inom flera olika områden och ämnen på LÄRPORTALEN. Dessa kurser och all annan vetenskaplig litteratur ger oss fortbildning. Litteratur som ger mig som lärare ny kunskap eller fördjupad kunskap finns det gott om, både lätt läst och på en högre nivå. All litteratur och allt som skrivs är inte nytt för även inom skolans värld så går vi fram och tillbaka beroende på hur pendeln ser på kunskaper. Välj med omsorg det du läser, välj med omsorg när du förändrar men gör det med en trygghet och gemenskap så blir det så mycket enklare. Allt behöver jag inte gilla eller hålla med om men jag väljer att göra det bästa utifrån de lagar och allmänna råd som jag ska följa som lärare.

Som lärare måste du konstant se till att förbättra och utvärdera den egna undervisningen. Om jag planerat undervisningen tillsammans med andra blir detta arbete så mycket bättre, klokare, djupare och enklare. Vi är flera som gemensamt kan lyfta undervisningen till nästa steg utifrån den kunskap vi fått på lektionerna. Elever visar tydligt under lektioner om de är med, om de behöver utmaningar, om de behöver utvecklade förklaringar, om de behöver mer tid…. Min bild av bra undervisning sker när vi antingen genomför samma undervisning i olika klassrum eller när vi undervisar tillsammans i samma klassrum. Det senare har jag fått vara en del av i flera år vilket var väldigt lyckat och eleverna såg vi som våra inte som dina eller mina, vi hade ett gemensamt ansvar även om det fanns en specifik lärare som var mentor för eleven/eleverna. Ska vi dessutom få eleverna att respektera varandra och kunna arbeta i grupp så bör detta synas även bland oss vuxna. Den gemenskap jag får tillsammans med mina kollegor både i arbetslaget, på stadiet och på skolan får mig att må bra och jag lär mig något nytt varje dag. Det ger oss en gemensam väg att undervisa mot. Vi kan alla påverka och se till att det finns glädje och gemenskap, då får vi en trygg miljö för lärande.

Ge oss möjligheten att utveckla och ge eleverna den absolut bästa undervisningen för dem just nu.

Undervisa och se framgång i lärandet hos eleverna ger mig styrka men också en glädje som gör att jag varje dag trivs med mitt jobb. Tack alla elever och föräldrar som ger oss möjlighet att få vara en del av kunskapsutvecklingen och uppväxten av era barn tillsammans med er.

Ge alla föräldrar och elever möjligheten att få den bästa skolan oavsett vilken skola man går i.

Tänk om vi kunde lyfta alla underbara lärare och deras arbete och få detta att genomsyra media.

Läraryrket är en fantastisk vinst!

Inspirerande matematikundervisning kräver grymma elever!

En fantastisk lektion som jag hade laddat för några dagar innan jag genomförde den. För några år sedan var jag med Frida Lindell på Sofielundsskolan i Sollentuna kommun när hon genomförde lektionen i en åk 1. En otroligt smart lektion som kan anpassas efter ålder och som eleverna själva anpassar efter sina egna kunskaper. Dessutom kan den användas till alla räknesätt och den utmanar de flesta elever. Algebra på ett konkret sätt som dessutom gav allt man kan önska sig i undervisningen: dialog, resonemang, kommunikation, problemlösning, konkret material kopplat till abstrakta tal. Tomma lådor, tal, additionstecken, subtraktions tecken och likhetstecken användes vid lektionen.

Eleverna var helt otroliga på att både utmana sig och sin arbetskompis samtidigt som de varierade sig med räknesätt. Positiva energiknippen som knappt ville sluta när det var dags att äta lunch. De utforskade, prövade och utmanade verkligen sig tillsammans. Undervisningen blir bäst när eleverna är grymma!

För några veckor sedan genomförde vi skolverkets bedömningsunderlag för vt åk 1 på våra elever och en sak som vi fick se när vi analyserade resultaten var att eleverna hade svårt för uttryck där tal saknades på ena sidan om minustecknet och en del elever hade även svårt när det var additionstecken.

6 + __ = 9 eller 7 – __ = 5

Jag har tidigare genomfört liknande lektioner i andra årskurser och de har varit lika lärande, men det är inte alltid man har elever som kan fortsätta så länge som eleverna ville nu. De såg verkligen lektionen som en utmaning. Här kan introduktionen spela en roll för vi hade pratat om vad de tyckte var svårt på testet som de genomfört så de var alla medvetna om att detta var vi tvungna att träna mer på. Ännu ett tecken på att målet och syftet med undervisningen är bra att tydliggöra för eleverna i lärandet.

Nästa utmaning är att flytta lådan och ha den innan additions- eller subtraktionstecknet. Den utmaning ska vi ta oss an nästa vecka!

Frida Lindell hittar ni på twitter som @MeFridalindell och som lärare på Sofielundsskolan i Sollentuna.

En inspirerande matematikbiennal i backspegeln

Fullt med matematikinspiratörer, matematiklärare och forskare möttes under 2 dagar i Karlstad på en matematikbiennal. För min del var det sjunde gången jag hade möjligheten att få lyssna på föreläsare och samtala med andra kollegor från olika områden och delar av vårt avlånga land. Jag åkte iväg med höga förväntningar som verkligen infriades denna gången, det var hög nivå på årets biennal, ett urval som verkligen gjorts med omsorg.

För min del valde jag att lyssna på följande olika inspiratörer:

MAM – mestre Ambisiös matematikundervisning, Laering for laerer og elever
med Svein H Torkildsen, Trondheim

Upptäck Singapore Math och hur modellen används i svenska klassrum
med Pia Agardh och  Josefine Rejler

Textuppgifter med Singapore-metoden för åk 1-5
med Doris Lindberg, Stockholm

Matematisera mera – att styra och stötta det matematiska samtalet
med Cecilia Kilhamn, Göteborg

Nyanländas lärande i matematik
med Saman Abdoka, Eskilstuna

STL, digitala verktyg som hävstång för lärande i matematik
med Anna Pilebro Bryngelsson, Frida Lindell, Sollentuna

Det aktiva matematikklassrummet
med Åsa Brorsson, Mölndal

Att undervisa i matematik med digitala verktyg
med Ulrika Ryan, Malmö

En undervisningsmodell för taluppfattning i lågstadiet
med Ola Helenius, Göteborg, Anna Ida Säfström; Halmstad, Görel Sterner, Göteborg

Så många olika föreläsningar och ändå fanns det en röd tråd genom alla. En lyckad undervisning handlar om struktur och om att vara förberedd. Att tänka cykliskt  runt undervisningen och ge eleverna en igenkänning stärker lärandet. Här kommer mina tankar efter dagarna i Karlstad.

Läraren styr i klassrummet, ser till att samtalet flyter och att eleverna lär sig kommunicera i matematik, lärandet i matematik sker genom kommunikation. Läraren genomför – ORKESTRERING, ett nytt ord/begrepp som sätter fingret på lärarrollen i klassrummet. Flera av föreläsarna poängterade just detta, vikten av att styra och leda undervisningen och dialogen i klassrummet. Att använda olika sätt så att alla elever får möjlighet att samtala, ha en lärkompis som eleven känner sig trygg med, parvis och sedan återkoppla tillsammans för att se det gemensamma lärandet.

I boken ”Tänka, resonera och räkna finns en cirkulär arbetsgång som i stort sätt är hållbar oavsett med vilken ålder du arbetar. På bilden har jag förändrat strukturen i undervisningens upplägg för att passa in i den i mitt tänk. Jag tycker att det är bra att ha en tanke som jag vet hjälper mig att följa eleverna och att få in alla olika delar i undervisningen. Det är inte alltid som upplägget påbörjas och avslutas under en lektion men en sekvens/del får ofta en cirkulär gång.

Givetvis finns det vissa moment som kan vara ren träning men de behöver ändå en start tillsammans för att få med alla elever och öppna upp tankarna mot matematiken. Att under träning då och då knyta ihop och fundera högt tillsammans ger eleverna stöttning och de kan hitta strategier som stärker dem.

Singaporemetoden arbetar mycket med struktur och genom problemlösning får eleverna lösa problem tillsammans och diskutera aktivt. Man visar lösningar, diskuterar hållbarhet, testar varandras strategier och modellerar. Ca 2/3 av undervisningen sker tillsammans. I stort sett så stämmer ovanstående även här. Man delar in undervisningen i huvudräkning, problemlösning och taluppfattning.

Att ha små små hjälpmedel under lektioner för att inte störa är värdefullt. Tex istället för handuppräckning när du förstår kan man ha färgkoder som trafikljus el liknande, men jag gillade ”tumme upp” som Cecilia Kilhamn visade i några filmer. Så enkelt helt tyst och knappt synligt för omgivningen. Cecilia visade också på vitsen med att läraren skulle dirigera i klassrummet. Dirigenten flyter runt och lyssnar in under lektionen för att sedan kunna knyta samman. Ge eleverna små återkopplingar genom att ta upp deras tankar i sitt eget resonemang. Viktigt att ta med dem i samtalet.

Saman Abdoka tog oss in på en snabb rundvandring i de nyanländas matematik. Små tips för att ge förståelse för varför elever kanske räknar ut tal på ett visst sätt eller varför de skriver tid på ett helt annat sätt än vad vi gör. Att komma till Sverige och förstå att man kan skriva 2,5 kg men inte 2,5 kr, det är ju precis samma sak egentligen för en nolla i slutet påverkar ju inte i detta fallet talet.En insyn att det finns en uppsjö av olikheter på skolgång hos eleverna. Hur vi tex säger talen mellan 11 – 99, vilken struktur språken har. Jag hade gärna lyssnat ännu längre på Saman Abdoka för att kunna ta till mig allt han kunde dela med sig av. Ett stöd för att hjälpa oss förstå våra nyanlända elever. Hur många lärare sorterar bort de ord i textuppgifter som inte är matematiska och som inte behövs för att lösa uppgiften?

STL- skriva sig till lärande i matematik, är ett sätt att dokumentera elevernas kunnande och de utmanas när de måste sätta ord på sitt lärande. Det här kommer jag att ta till mig och utnyttja i vissa moment. Även här var det strukturen i undervisningen som gav kunskapsutveckling. Det kommer att bli flera samtal med Frida Lindell om detta!

Att avsluta föreläsningarna med en fortsättning på boken ”Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen” av Ola Helenius och Anna Ida Säfström med Görel Sterner som sufflerade vid behov var en höjdpunkt. Deras tankar tar jag med mig direkt och tänker utnyttja redan under våren i åk 1.

Sammanfattningen av Matematikbiennalen i Karlstad 2018 är verkligen bra! En överraskande hög nivå och även om inte allt var nytt och flera saker som man nickade åt så är det just igenkänningen av de viktiga delarna i undervisningen som jag tar med mig! Samtala med eleverna följ en struktur och återkoppla med strategier som eleverna behöver för sitt lärande, låt dem undersöka men knyt ihop delarna tillsammans och låt eleverna även få sätta ord på sin kunskap.

(Kanske blir det så småningom fördjupande inlägg om några av delarna i detta inlägg.)

Mattekort

Vi håller på att träna på lilla plus och minus. Till detta har vi gjort kort och varje vecka delar vi ut kombinationerna till ett nytt tal. Nu är vi framme vid talet 10.

Här hittar ni korten till talen 5-10 med både addition och subtraktion:

matematik kort talet 5

matematik kort talet 6

matematik kort talet 7

matematik kort talet 8

matematik kort talet 9

matematik kort talet 10

Samtidigt tränar eleverna varje dag på Vektor där de möter utmaningar på sina egna nivåer i sin egen takt.

 

Vecka med olika V-fokus

En skolstart med fokus på vänskap, värdegrund, vinter och Vektor.

Vi startade terminens andra dag med en dag fylld av olika övningar med värdegrund och vänskap som tema. Vi använde idéer från boken Utmanande dialog – fördjupa dina elevers kunskap och förståelse av James Nottingham. Eleverna fick med hjälp av känslokort visa hur de känt sig vid olika dilemman kopplade till skolsituationer, samarbetslekar och diskussioner om vad en bra kompis är och hur de själva tänker för att var en bra kompis. En dag som avslutades med att en trappa för utveckling av vänskap och samarbete togs fram och nu använder vi oss av den för att elevernas egna reflektioner.

Dagarna har sedan fortsatt med ett vintertema. Hur har vi det i Sverige på vintern? Var är det vinter? Var finns snön? Hur ser träden ut på vintern? Vad gör alla djuren? Hur mår vår lilla ekorre? Vi har kombinerat faktakunskaper från filmer, digitala sidor, läroböcker och egna erfarenheter. Vi fick några timmars”snölek” under tisdagen i det skånska snöslasket, några snögubbar kom upp under rasten för att bara vid nästa rast några timmar senare ha rasat ihop av allt regn. Några elever gav sig ut på pulkaåkning, det gäller ju att passa på.

Sedan i måndags har vi varje dag tränat tillsammans på Vektor. En app som tränar matematik och minnet. Fullt koncentrerade och med en ambition om att lära sig mer kämpar eleverna. Efter bara några dagar är vi imponerade över hur målmedvetna eleverna är och hur de tar sig an de olika områdena. Att samla diamanter, samla guldmynt, brottas med djur och få medhjälpare motiverar och ger eleverna en drivkraft att fortsätta träna.

Mot en positiv vårtermin med höga förväntningar

Nya möjligheter och samtidigt en fortsättning på – lärande i glädje och gemenskap.  Rebbelberga skolas ledord är viktiga framgångsfaktorer.

Bild ur ”Planera undervisningen Baklänges” av Andy Griffith, Mark Burns

Lärandet är ett av våra huvuduppdrag, att leda eleverna genom kunskapsdjungeln och fylla på efterhand med nya utmaningar som utvecklar kunskapsnivåerna. Jag har läst och utmanat mina egna kunskaper och föreställningar under alla mina yrkesår, gett mig själv en påfyllning för att lära nytt, ge nya infallsvinklar och framför allt för att utveckla min undervisning. Under åren som gått har jag hoppat på tåg som rusat fram och förändrat efter vindarna som blåst just då. Idag är jag mer eftertänksam och mycket av min undervisning blir snarare djupare och med fler representationer än de plötsliga vindarna. Flera av  vindarnas delar finns med men de är en del, ett verktyg eller ett sätt. En undervisning där eleverna boostas med olika representationer för de olika kunskaperna som behövs och där de får lära genom att använda olika verktyg för lärandet är min önskan. Att hitta varje elevs nästa kunskapsnivå och utvecklingszon för att ge bästa möjliga kunskapsutveckling är en utmaning. När man läser mycket litteratur kopplat till undervisning och utveckling av denna ser man också likheterna och fler och fler inom forskningen hjälper oss idag att hitta framgångsfaktorer för den ultimata undervisningen. Flera forskare har i sina undersökningar sett att höga förväntningar ger ökat lärande och elever som vet sin närmaste utvecklingszon har lättare för att nå denna om de får utmaningar som leder dem dit.

Glädjen och gemenskapen är viktiga delar, det är tillsammans som vi lär oss mest. Det är när vi hjälps åt att hitta lösningar som vi utmanar varandra mot nya kunskapsnivåer. Framför allt ger det en meningsfullhet som vi behöver för att må bra och glädjen får vi tillsammans. I undervisningen gäller det att hitta redskap som bygger ett socialt klimat för det optimala lärandet. Skolverket har varit kritiska till olika värdegrundsstärkande material som genomförts parallellt med undervisningen i ämnen. Håller helt med och menar att det genom min undervisning måste synas hur vi tillsammans kan bygga upp en värdegrund som vi alla trivs  och utvecklas i. Om min undervisning bygger på samarbete och gemenskap som stärker värdegrunden tillsammans med ett ökat lärande då förstår eleverna också vikten av tankarna. Kapitel 1 & 2 i LGR 11 är viktigast att ha med sig varje dag, varje minut i undervisningen och samvaron med eleverna.

Allt detta är självklart men ett svårt pussel att få ihop. Vi är alla människor och det är en komplex verklighet som vi varje dag ger oss in i. Så länge varje lärare gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som ges och de möjligheter som finns då kommer lärandet och kunskapsnivåerna hos eleverna att öka.

Mot en ny vårtermin med höga förväntningar.

Här kommer inspiration till det jag skriver om, det finns såklart mycket fler böcker där samma budskap gör sig talande men dessa var mina lovböcker. De är bra och jag gillar alla. De binder tillsammans ihop mina tankar om hållbar undervisning mot högre kunskapsnivåer. De är ämnesövergripande och viktiga för  alla oss som varje dag möter elever i skolmiljön och i andra sociala sammanhang.

 

Prov – varför gör vi dem?

PROV – Varför gör vi dem?

En het fråga som ofta provocerar. Vi använder idag väldigt många analysredskap för att se elevernas kunskaper, ofta väldigt ofta använder vi någon form av prov. Varför genomför jag prov med mina elever? För vems skull? Lär eleverna sig mer?

Jag kan bara svara för min egen del. En del kommer att bli provocerade andra kanske inspirerade någon rycker på axlarna, viktigt dock att ta upp tillsammans med de kollegor man jobbar med.

För min del vill jag att eleven ska se sitt lärande. Givetvis ska jag som lärare också se elevernas kunskaper och den nivån de är på. Då kan jag stötta dem och ge dem undervisning för lärande. Helst ska inte någon elev klara alla uppgifter, det bör finnas utmaningar för alla. Då kommer alla elever att ha något att träna vidare på och de ser sitt eget lärande. Om vi ligger nära elevernas utvecklingszon lär de som bäst och utmanas i sina kunskaper. Här tror jag också att vi kan ge dem en skjuts med grit en egen vilja och ambition att nå nästa nivå. När eleven får eget engagemang till lärande kommer deras kunskapsutveckling att öka.

I Favorit Matematik som jag använder finns det prov efter varje kapitel tillsammans med matriser där eleven kan se sitt eget lärande och tydligt koppla lärandet till de delar som kunskaperna riktat sig mot. Här har jag under åren gjort på lite olika sätt. Någon gång då jag tänkte att detta kan eleverna så gjorde vi provet först innan vi arbetade med kapitlet – mycket intressant. då fick jag väldigt tydligt se vad vi behövde träna på i det kapitlet och inom det området. Vi kunde väldigt snabbt gå vidare eftersom min intuition stämde den gången. Just nu väljer jag att fokusera på innehållet och ge eleverna en bas på kapitlet innan vi genomför proven, eleverna går i åk 1. Vi arbetar mycket med konkret material för att få representationer för talen 5-10 och förståelse på flera sätt. Detta fungerar , men de flesta eleverna genomför då proven med alla rätt eller endast något fel och det är svårt att se nästa utvecklingssteg. Jag vill kunna använda mig av prov som ett analysredskap för upplägg av undervisningen.  Nu är eleverna unga och jag tänker att vi successivt ökar synligheten på deras egna kunskapsutveckling. Eleverna är nöjda, de ser sin kunskap och just nu kan de alla ändå jobba med något i matriserna. De använder inte siffrorna helt korrekt, de skrivs fortfarande bak och fram för en del elever, så den sista nivån kan de träna mer på. Matteorden är vi väldigt noga med och i genomgångar och diskussioner försöker eleverna att använda orden korrekt och stöttar varandra. Här finns också utvecklingspotential, de känner sig inte helt säkra på alla orden i matrisen. Jag gillar att det finns uppgifter som egentligen bara finns med i Mera Favorit Matematik det ger en nivå på kunskapen som ökar motivation om vi lägger ribban på varför vi genomför prov rätt i förhållande till detta. Det är inte för att märka någon elev, det är för att se nästa kunskapsutveckling. Vilket är elevens nästa steg i utvecklingen? Detta kan jag inte se om eleverna klara allt och kan alla matteord – då har jag bara en summativ nivå – jag ser ingen utvecklingsmöjlighet utan att analysera vidare vilken nivå eleven klarar. Såhär resonerar jag om prov.

Matriserna till Favorit Matematik åk 1-3 har jag tillsammans med främst Camilla Bedroth på Studentlitteratur byggt upp. Forskare som anser att lärandet ökar när eleverna har synliga steg för ökad kunskap inspirerade när matriserna skrevs och vi var uppmärksamma på hur skolverket valt att formulera sig i sina kunskapskrav. När matriser ger ett lärande och ger eleverna engagemang till ökad kunskap är vi på rätt väg.

Proven och matriserna är verktyg till undervisningen det viktiga händer i mötet med eleverna och mellan eleverna – där ska lärandet lysa.

Sammanställning av Skolverkets bedömningsstöd åk 1-3 i matematik

Nu äntligen har vi fått klart dokumentet som kan hjälpa oss att se resultaten på skolnivå, gruppnivå och individnivå. Vi har gjort dokumentet så att det färgmarkerar efterhand som du lägger in resultat. detta för att ännu lättare få en snabb översikt.
Skolverket har gjort en film där de presenterar bedömningsstödet, den hittar ni här:

Uppgifterna och mer information om bedömningsstödet hittar man på skolverkets sida. Där finns såväl uppgifter som instruktioner och rättningstips. Länk till sidan.

Dokument följer eleverna under åren och terminerna då de genomför skolverkets bedömningsstöd åk 1-3. Detta dokument ger dig möjlighet att se en översikt på gruppnivå, individ nivå och efter ett tag även skolnivå. De muntliga uppgifterna fyller du i med den bokstav som visar nivån som eleven löst uppgiften på. De skriftliga uppgifterna ska skrivas in på den nivån eleven löst testet på, dessutom med det antal poäng som eleven fick på respektive uppgift. en poäng per uppgift finns det 1 a, b, c och d = 4 poäng. Du ser max poängen i kolumnen. I kolumnerna står det kunskapsinnehåll som svarar mot respektive fråga. Rutorna färgmarkeras automatiskt beroende på vilket resultat som läggs in. Maxpoäng=grönt, färre än hälften =rött och i mitten blir det gult. I kolumn B får du en markering på vilket test eleven genomfört, här är nivå L(lägre)= röd, nivå M(mellannivå)=gul och nivå H(högre)= grön. På rad 2 ser du vilka test som mäter de olika uppgifterna, här gäller det att vara uppmärksam när man lägger in resultaten, så att man lägger in eleven på rätt nivå. I kolumn A lägger man in eleverna i den åk eller klass som man vill se en översikt på. (Förbättringstips mottages gärna maila ulrika.broman@engelholm.se.)

Här hittar du en kopia av den sammanställningsblankett som vi gjort:
Skolverkets bedömningsunderlag åk 1-3 ma Uppdaterad

Lycka till och hoppas att ni har användning för materialet!