Matematik kommunikation i höggrad!

När man går leende in i klassrummet och ännu mer leende när man går ut efter en timmes matematiklektion mår man så himla bra. Idag var det lektion från matematiklyftet om likhetstecknet som fanns på programmet. Vi startade med en liten uppvärmning med några algebra uttryck:

9 + 3 = X + 4      9 + 3 = 8 + 4                     9 + 3 = 12 + 4                           9 + 3 = 16 + 4

Uppgiften var en repetition från förra veckans lektion så eleverna var insatta i problematiken. Vi tänkte återigen högt tillsammans på hur eleven som löst uppgifterna hade tänkt och hur man skulle kunna förklara för någon annan om hur man gör.

Eleverna är så underbart tydliga och klara på hur man gör när vi diskuterar, de förklarar begrepp och tankar genom att använda matematiska termer.

Lektionen fortsatte lite utanför planen för jag ville se hur långt vi kunde komma eftersom starten gick så bra. Jag fortsatte på det andra talet och utökade på ena sidan likhetstecknet   4 + 9 + 3 = 8 + 4 och undrade vad vi nu skulle göra. Det gick en liten suck genom klassrummet, en härlig suck av förståelse och mot en knäpp fråga(lärare). Flera utbrast rakt ut att man måste göra samma ska på båda sidor om likhetstecknet. Fortsatte att vara lite tramsig och förstod ingenting, de fick vara väldigt tydliga i sin förklaring om vad och varför jag skulle göra som de ville. Nu hade eleverna fått som de ville och det stod
4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4, de var rätt nöjda! Då ställer jag till det igen:

4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4 + 287

Jag är rätt nöjd blev ju snyggt, gick därifrån för att sätta igång resten av arbetet. Det är fullt fokus på tavlan! Eleverna diskuterar lite lågt med varandra, inte alla – en elev sitter med ett leende på läpparna med armen i luften. Någon säger att så stora tal brukar vi inte ha, någon annan tycker att jag ska hämta miniräknare och den leende eleven sitter kvar med armen i luften. Plötsligt säger en röst bara:

– Aha!

Då är det som om en vind går fram genom klassrummet och fler och fler leenden och händer i luften. Jag är lite upptagen och de får aktivt påvisa att de inte är nöjda med min insats på tavlan. jag ger ordet till den första leende eleven som borde vara trött i armen nu;

– Du måste göra samma sak på andra sidan, säger eleven glatt, och förklara tydligt att det ska stå

287 + 4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4 + 287

Någon yttrar att det var taskigt att ta så stort tal, då kan jag inte låta bli att köra en runda till…skriver:

7851 + 287 + 4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4 + 287

och undrar hur de nu ska göra. Längst fram sitter en lite elev och pustar lite tyst:
– Kan du ta och skriva de där 4 siffrorna på andra sidan nu på direkten!

Kompisen vid sidan om förtydligar:

– Nu får du skriva sjutusenåttahundrafemtioett på andra sidan också menar hen.

7851 + 287 + 4 + 9 + 3 = 8 + 4 + 4 + 287 + 7851

I mitt öra klingar dock den där viskningen så mycket högre, eleven har faktiskt precis bevisat att hen kan påvisa likhetstecknets betydelse och skulle kunna göra samma sak själv om hen  hade tal att laborera med. Glädje i ett klassrum!

Nu satte vi igång med arbetet i grupper:
sant eller falsktGrupperna är väl inarbetade och eleverna satte igång med fullt fokus och energi på uppgifterna. Deras uppgift var att hitta intressanta uppgifter som vi var tvungna att hjälpa till med. Rätt kvickt fick de klart för sig att det bara var en uppgift som behövde ändras. Här gick det verkligen så fort att de tydligt påvisade att de inte räknat ut hela uppgifterna utan de hade verkligen jämfört talen på de båda sidorna om likhetstecknet. Vi skrev upp talet som de ville rätta till och lade sedan vår energi på att hitta flera olika lösningar tillsammans. Så många lösningar med härliga kommentarer! 60 minuter ljuvlig kreativ kommunikativ undervisning!
IMG_4640 IMG_4641 IMG_4643

 

 

Mönster & algebra & synligt lärande!

Vi är i starten av ny modul av matematiklyftet i mitt egna arbetslag samtidigt som jag handleder i taluppfattningsmodulen igen med lärare som precis nu startar matematiklyftet. Det ger mig dels en utmaning i att hålla isär de olika modulerna men också en möjlighet till att se gemensamma utgångspunkter. Här har jag redan fått mig en funderare, är det så att man kan starta med vilken modul som helst eller finns det en fördel att starta med en viss modul? Jag kör en helt ny grupp även med algebra modulen, det är lärare som kommit nya eller haft andra uppdrag tidigare på de skolor där man startade matematiklyftet förra läsåret och nu är inne på år 2. Vi har valt att se till att de ligger i fas med sina kollegor för att underlätta arbetet i klasserna. Jag kan redan se att det finns svårigheter i algebra modulen som inte uppstår på samma sätt i taluppfattningsmodulen. Tidigt ska man fylla i lektionsplaneringsprotokoll och observationsprotokoll där det är en fördel om du läst taluppfattnings delen tidigare. Därför har jag nu valt ut några texter som vi tar från den för att det ger en bra introduktion till bla dessa protokoll.

Är det någon mer som har samma erfarenhet?

Mönster är en start för eleverna och mig som lärare till algebra. Dessutom är arbetet med likhetstecknet en väsentlig del här. I en uppstart av ett nygammalt område backar jag alltid för att ge eleverna en chans att väcka och plocka fram de delar som de just nu behöver för att lära nytt. Dessutom har jag mer och mer börjat använda mig av kortare startuppgifter för att vi ska vara fokuserade på rätt saker och kopplar alltid tillbaka innan och efter lektionerna till vår aktuella matris. När arbete synliggörs tillsammans med en bedömning får jag elever som är mer fokuserade och mer med mig i arbetet. Detta är delar som jag egentligen skulle vilja få mer kontroll på, tanken slår mig titt som tätt, tänk om någon utifrån hade kunnat observerat och ge mig fler utmaningar till förtydligande och diskutera om det är så här eller är det bara min känsla.

Sista tiden har jag läst Dylan William, John Hattie och Helen Timperley. flera olika tankar sammanfaller när budskapet landar i mig. Alla är för synligt lärande och ser att undervisningen lärandet sker delvis i cykler där man gör omtag. Värdegrunden och klassrumsklimatet är väldigt väsentligt i lärandet och när vi vill att eleverna kommunicerar och för dialoger om just detta med varandra, ett tillåtande klimat där varje individs åsikter har en plats. Vi lärare måste styra dialogerna och diskussionerna så att det är öppna frågor utan direkta svar, då får vi eleverna att våga tycka till. Samtidigt har jag läst och återkommer ofta till AnneMarie Körlings böcker och blogg som känns så verklighetsnära för den verksamhet vi har. I dialoger med andra lärare är det just bedömningar, värdegrunden och analyser som nu öppnar upp tankar och sätter igång proIMG_4455[1]cesser.

Då dimper det ner en ny bok ”Hjärnkoll på skolan” av Martin Ingvar och Gunilla Eldh, de omnämner den här lilla oskyldiga bloggen som inspiration på hur man kan göra. Glädjande! Tack AnneMarie Körling som gjorde mig uppmärksam och skickade boken! :-)))

På flera håll runt om sitter vi och skapar våra egna sätt att synliggöra lärandet på och jag ställer mig frågan då och då:

Måste vi alla gå igenom processen eller är det så att vi här borde ha tydligare mål för att likvärdigheten ska bli fulländad?

Skolstart fylld med glädje och matematikplanering!

skolstart 2014En skola utan elever är ju ingen skola! Idag fylldes Rebbelberga skola åter av elever och vår bärande idé – Lärande i glädje och gemenskap genomsyrade uppstarten. VMspelare, Ernst och Petra Marklund fick gestalta dessa ord som nu ska binda samman kunskaper, lärande, gemenskap och glädje. Vilken härlig stämning vi får när rektorerna bjuder på sig själva inför en rekordstor publik av elever och föräldrar!

 

En hel vecka har vi haft på oss för att planera och få till schema, lektionsupplägg, möblering, mm innan det var dags. Dessa dagarna är så viktiga för att koppla på oss lärare igen och för att få till en helhet och ett gemensamt tänk såväl inom arbetslaget som på hela skolan.

Själv fick jag en uppstart tillsammans med Ulrica Elisson Grane och Marika Nylund Ek första helgen i augusti då vi sammanstrålade hemma hos Marika i Nyköping. Bloggstunder, värdegrundstrappor, gemensamma tankar om bedömning, ideer sprutades ut och diskuterades antingen stilla sittandes eller under powerwalking i ”Marikas fotspår”. Gemensamt var att vi delade erfarenheter om undervisning mellan oss som om vi jobbat tillsammans i flera år. Mina tankar utvecklades och nya idéer grodde om hur vi skulle kunna gå vidare hos mig i min lilla del av skolvärlden.

Tillsammans med mina kollegor har jag delat upp ansvarsområderna för ämnena och givetvis ligger matematiken bland annat hos mig!  För att komma igång ordentligt har vi tänkt starta med en hel del repetition. Lektionsupplägget är 2*50 minuter på tisdagar i ca 17 elever/grupp, 60 minuter på onsdagar i samma gruppstorlek och 50 minuter på fredagar med ca 13 elever/grupp. Nu i uppstarten vill vi väcka matematiken och tankarna hos eleverna samtidigt som vi vill ha tydliga mål och en bedömning som de är väl insatta i. Vi startar upp med att visa dem upplägget och framför allt gå igenom och diskutera den bedömningsmatris som vi förberett. Här har vi knyckt lite från Ullis skolsida och från våra egna tidigare matriser under åren som gått.(Rätt skönt är det när man ser att det finns stora likheter mellan våra tankar trots att det är några mil mellan Leksand och Ängelholm!) Under föregående år insåg vi/jag att forskningen har rätt, det hjälper när eleverna vet nästa steg när de kan se utvecklingen. Då fokuserar de på lärandet och tränar aktivt för att komma vidare i sitt eget lärande. Är inte helt klar med vad det ska stå i den vänstra kolumnen så kom gärna med förslag….Så här ser vår första matris ut just nu:
ht 2014 åk2 nr 1Ljuvliga skolstart!

 

 

Tid för sommarlov!

IMG_3107[1]Nu är det tid för avkoppling och reflektion! Som vanligt lika efterlängtad och välbehövligt för de flesta av oss vi kör på i fullfart tills det är slut och sommarlovet startar.

Det är då det händer när tankarna börjar falla på plats och funderingarna landar, man sammanfattar och tänker vidare. Idéerna och strukturen för nästa läsår tar fart i samma stund som vi lämnar för det här välbehövliga lovet. Själv tar jag tid på mig och har ofta de sista åren jobbat betydligt längre än de där dagarna vi har till utvärderingarna och avslutande tankar samt schemaläggning inför nästa läsår. Jag vill vara klar när jag går på lov, jag vill inte ha något kvar som hänger över mig.

Tid pratas det om överallt i vårt yrke. För några veckor sedan skrev Edward Jensinger i sin blogg ”Edward och skolutvecklingen” om detta med tid i ett inlägg som heter Tålamod. Ett provokativt inlägg för en del för mig ett stort bekräftande.

Jag har tillsammans med mitt arbetslag sparat just tid för att istället kunna lägga den på att undervisa och planera bra undervisning. Vi har delat upp ämnen och delar som vi ansvarar för, jag genomför undervisning som jag inte planerat i vissa lägen, i andra genomför andra undervisning jag planerat. Mest tidseffektivt är när jag planerar undervisning och genomför med alla våra elever, det kan vara en lektion som genomförs 3 gånger eller 4 eller 2 beroende på hur stora grupper vi anser att det behövs för just den specifika undervisningen. Vi är samspelta och samtidigt väldigt olika men har noga diskuterat värdegrunden och strukturerna för hur vi undervisar. Vi är ett team runt våra elever! Idag ca 55 elever på 2,9 lärartjänst fördelat på 80%+60%+50%+50%+50% samt en uppbackning med resursteam, specialpedagoger och speciallärare.

Undervisning ska genomföras på vetenskaplig grund och med forskning som grund. Vi vet idag genom detta att bedömning för lärande och synligt lärande är positivt för elevernas lärande. Vår uppgift måste vara att hela tiden ge eleverna nästa steg och synliggöra dessa samtidigt som vi låter dem få möjlighet att träna, träna och träna lite till i lugn och ro med stöd. En del tar sig snabbt genom de olika stegen men andra behöver längre tid på sig eller kanske behöver de göra omtag. Här finns vi lärare som ledare för att kunna påvisa och ge dem just det som varje enskild elev behöver.
Inför nästa läsår ska vi ännu mer arbeta med de olika matriser och trappor som vi använt oss av detta läsår. Det kommer säkert att tillsammans med eleverna skrivas checklistor, tips, strukturer, synliggöras strategier och dessa blir sedan led i självbedömningen och kamratbedömningen.

Problembaserat lärande visa flera olika vinster där eleverna själva hittar nya strategier för lösningar som visat sig vara väldigt positivt för lärandet och utvecklingen. Just inom matematiken har jag verkligen arbetat med detta. Ofta har vi en uppgift som vi arbetar runt vid varje undervisningstillfälle, då vi under arbetet gör flera stopp för att lyfta tankar och idéer som kan hjälpa oss alla vidare i processen slutligen tar vi upp en sista avslutande diskussion där vi påvisar hela lösningar. Nu kan vi lyfta strategier se dessa ur olika vinklar och prata fördelar och nackdelar just då.
På detta sätt inleder jag ofta även när det är nya begrepp som ska presenteras, eleverna får testa sig fram och mer eller mindre själva komma fram till skillnader likheter. När de arbetar så här så äger eleverna lärandet och vi lärare är vägvisare som roddar längs vägen för att ge dem hjälp vidare.
Tankarna inför nästa läsår är att utveckla detta ännu mer, tydliggöra varje lektions mål och avsluta med en fundering om hur vi uppnått detta.

Färdighetsträning då, gör ni inte det? den frågan kommer ofta från de lärare som är fast i läromedelsträsket(ursäkta). Jodå självklart gör våra elever det också. Den delen blev så mycket enklare när man i Ängelholms kommun bestämde sig för att alla elever skulle ha tillgång till en dator. Nu behöver jag inte hålla på att dra ut papper till de olika nivåerna som eleverna befinner sig på nu har jag tillgång till digitala verktyg som dessutom är självrättande. HÄR sparar jag enormt mycket tid!!! Jag kan koncentrera mig på elevernas lärande, ge dem tips och leda dem vidare i sin träning.
Här blir det en fortsättning med liten skillnad, möjligt att vi hittar flera möjligheter via appar och program.IMG_3252[1]

Jag har en ambition om att vi än mer ska kunna använda våra digitala verktyg fullt ut. Se dem som det verktyg för lärandet som det är. Se möjligheter till utveckling för lärandet.

Sommartankar några veckor in på lovet.

 

Sammanfattning av de sista matematiklektionerna.

Sista delen av matematikundervisningen handlade till stor del om att mäta/jämföra längder och repetition av de olika områden vi arbetat med under vårterminen. Kreativiteten har flödat och elevernas fokus för lärandet har varit tydligt. Vi lyckades!
åk 1 matris vt

Eleverna fick själva uppskatta sin kunskap utifrån de matriser vi använt oss av. I anslutning till varje matrisbedömning fanns utrymme för att påvisa sin kunskap om man tyckte att det inte framgick av tidigare uppgifter som de hade till hands. Jag måste säga att det rådde febril aktivitet under hela lektionen, det diskuterades vilken nivå olika saker var och de allra flesta var snarare försiktiga i sin egen bedömning än tvärtom. Någon elev jublade till för plötsligt under diskussionen med kompisarna hade någon strategi plötsligt satt sig och förståelse infann sig.åk 1 vt matris 2

När jag gav mig in i arbetet med dessa matriser hade jag inte riktigt vägen klar för mig. Jag var inte själv övertygad om hur vi skulle kunna få till en avslutning där eleverna själva kunde göra en bedömning utifrån matrisen. Även i slutet av årskurs 1 är det svårt att veta hur mycket man kan ge dem och kräva just i dessa bitar men som vanligt så misstar man sig och tror för lite om de där ”ungarna”. För självklart fixade de att göra egna bedömningar och de kunde föra över kunskap från uppgifter till rutorna i matrisen.

Utvecklingen från detta arbete kommer att bli att vi genomför kortare områden där eleverna under själva arbetet mer kan ha sin matris som ett verktyg vilket vi hade när vi arbetade med talen 1-100. Områdena ska vara tydliga från starten och upplägget på lektionerna har vi fått struktur på.

Jag lyssnade på Skolsnack med Ann Pihlgren och fick så mycket bekräftat. Har ni inte lyssnat så gör suveränt! Matematiklyftet har hjälpt oss en bra bit på vägen mot det sätt att undervisa som ger bäst resultat enligt forskningen och som utvecklar kreativitet och tänkande.

Som avslut på terminens arbete gjorde vi en diagnos där eleverna stötte på problem. Frågan vi nu ställer oss är: Vilket är grunden till problemet?
Beror elevernas resultat på att de inte är vana vid färdiga konstruerade uppgifter och då inte kan överföra kunskaperna till dessa eller beror det på att kunskaperna inte sitter?
En underbar utmaning till starten på nästa läsår och matematikundervisningen. Trots detta är känslan bra för i diskussionerna med eleverna var det många; Jasså, Jaha är det så e menar och så visste eleverna genast vad de skulle skriva.

Jag tror på vår undervisning mot målen utan lärobok men kanske är det så att vi ska ta in mer uppgifter som är konstruerade på olika sätt för att påvisa hur det kan se ut. Rent matematiskt resonerar och löser våra elever uppgifter på en betydligt högre nivå än vad vi förväntade oss vid starten och det är härligt!talet 6

Automatisera räkneoperationerna ska vi satsa på och utmana våra tankar att hjälpas åt att berätta hur vi tänker för att det ska gå fortare. Även hur vi lär oss och hur vi tränar för att det ska gå fortare och fortare. Här ytterligare en tanke som uppkommit via twitterdiskussioner! Tack för den!

 

Det är skönt att gå till sommarlov med en  bra känsla i kroppen och knoppen!

Utlovade enhetslådorna!

Vi har byggt upp lådor som vi kallar enhetslådor under vårt matematikprojekt. De innehåller vikt (1+2), Geometri (1+2), längd (1+2), tid och temperatur i 1 låda och volym. Längdlådan innehåller tränings uppgifter även för area. Oavsett åldersgrupp hittar du något användbart i lådorna som utlånas hela till klasserna eller årskurserna. Allt för att inget ska hamna på fel ställe. Alla dessa saker låg förr utspridda lite varstans i olika arbetslag. Vi samlade ihop befintligt material och köpte ytterst lite nytt utöver lådorna som är IKEAs. För att de ska fungera har vi lärare som ansvarar för att de är kompletta och givetvis är vi alla uppmärksamma på om något behöver ersättas.

IMG_0416 IMG_0418
IMG_0417 IMG_0419
IMG_0420 IMG_0421
IMG_0423Lådorna är en av de bästa satsningarna vi gjort! Vi försöker att samla alla nya idéer och uppgifter i respektive låda så att alla kan de del av dem. Uppgifterna är från NCMs strävor, Multimatte, Eldorado, kopieringsunderlag från ett antal olika böcker/pärmar. Vi samlar på oss efterhand och ser till att det förnyas och lever upp till LGR11.IMG_0424 IMG_0425 IMG_0428 IMG_0432
 

Att följa lärande!

Plötsligt kommer den bara den där idéen som verkar så perfekt. Om den sedan är så fantastisk återstår att se när vi testat den ordentligt. Då ska det analyseras och reflekteras över om den var bra.

Vi har under en längre tid arbetat med:

  • talbilder och talfamiljer för talen upp till 10,
  • påvisat och tränat oss på strategier för addition och subtraktion upp till 20,
  • dubbelt och hälften
  • udda och jämna tal

Nu tänker jag att vi ska sätta ord på kunskaperna, vi ska prata ännu mer matte utifrån de kunskaper varje elev har.
Matrisen för bedömning som vi använt ser ut så här:
matris udda jämna tal bla åk1Lektion 1:

Genomgång av vad vi arbetat med uppdatering av de olika moment vi tränat på. Diskussioner i grupper om de olika områdena.
Varje elev reflekterar själv och sätter ord på sin kunskap skriftligt.

Jag sammanställer och sätter ihop grupper.

Lektion 2:

Eleverna ska få ta del av och diskutera tillsammans utifrån sina kunskapsnivåer de olika områdena.
Olika påståenden kommer att leda diskussionerna framåt.
De ska få göra en egen bedömning av var de befinner sig i matrisen vi använt.

Här kommer jag att få möjlighet att sätta mig med de elever som behöver mer träning samtidigt som jag kan utmana de som redan har kommit en bra bit på sin kunskapsväg.

Lektion 3:

Gemensam reflektion och avslutning. Vi sätter tillsammans ord på våra kunskaper.

IMG_2467En tanke på undervisningsupplägg som jag fick under läsningen av Att följa lärande- formativ bedömning i praktiken av Dylan Wiliam. Mina funderingar över om det är ett hållbart upplägg hänger mest samman med elevernas ålder. Jag hade inte tvekat en sekund om vi gjort det i åk 2 eller i åk 3 men nu redan i åk 1 fixar mina elever detta?

Förutsättningen att lyckas ligger i hela träningsproceduren och lektion 1. De är avgörande för om jag kommer att nå fram med mina tankar. Arbetet i grupperna kommer att kräva handledning och bra sammansättning.

Under denna del tänker jag ge eleverna påståenden att reflektera över. De ska inte bara säga om det är sanna eller falska de ska kunna motivera varför. Påståendena tar jag fram utifrån elevernas egna reflektioner som de lämnade in efter första lektionen.

Genom detta arbete hoppas jag att lärandet blir än mer synligt för eleverna. Om eleverna ser sin egen kunskapsutveckling blir de mer aktiva i lärandet och i längden når vi högre kunskapsnivåer.

Ytterligare en aspekt i om det hela blir lyckat eller ej är de värdegrundstankar som vi byggt upp i gruppen. Om de sitter och eleverna kan anamma dem och omsätta dem i verkligheten blir detta ett prov på.

Detta kommer att bli en sista aktion i den aktionsforskning som skett i arbetslaget under läsåret. En kortare rapport kommer att skrivas, utifrån aktionerna som är gjorda och när den är klar hamnar den också här.

Idéer och inspiration!

Lever i en lyckobubbla där det flödar av inspiration. Matematiken utvecklas både genom lektioner och elever som interagerar med varandra samt via samtal om lärares lärande.

Har 2 veckor på rad haft äran att få besöka NCM- Nationellt Centrum för Matematik i Göteborg tillsammans med deltagare i matematiklyftet från Ängelholms kommun. Jag har kunnat sitta med som lyssnare och deltagare istället för att leda diskussionerna vidare vilket givit en annan synvinkel på vårt uppdrag och det lärande som skett hos lärarna under lyftet. Vi har kommit långt resonemangen som förs är långt ifrån läroböckernas magiska styrande över undervisningen. de finns som komplement men lärarna lutar sig idag mot sin egen kunskap om matematik och hittar andra möjligheter till sin undervisning än den via läroböckerna. Nu har vi nått målet med matematiklyftet i mina ögon! Tryggare lärare som vågar lita på sin egen kunskap och som har fått verktyg att luta sig mot som hjälper dem i undervisningen. De kommer att utvecklas även i fortsättningen och har även utvecklat sitt eget lärande så mycket att andra ämnen de undervisar i nu också förändras i positiv riktning.

IMG_2227För egen del har jag hämtat ännu mer inspiration och fått se att det verkligen spelar roll hur vi läger grunden  på arbetet i de lägre åldrarna som sedan utvecklas under de senare åren i elevernas skolgång. Grunden för tankar och förståelsen för talen läggs tidigt redan under barnens år i förskolan. Här gäller det att vi knyter an och lyfter till nästa steg och inte hänger kvar vid kunskap som redan finns. Vi måste i förskoleklass och på lågstadiet våga ta ett stort steg och inte se hinder eller begränsningar, bara möjligheter i utvecklingen av kunskaper. Nu smider jag planer om hur vi kan tidigarelägga satsningarna även i förskoleklass. NCM har precis gett ut en bok om det arbetet som jag föll för direkt och vi har utvecklat tankarna och kört en omtagning med våra elever i åk 1. Vi ville få eleverna att se bilder istället för att räkna så vi byggde talet 7 på 3 olika sätt och kopplade till detta matematikspråket. Pararbete blev grupparbete om 8 elever och elever oavsett nivå påtalade nya kunskaper efteråt. Allt från att nu kan jag se talen och slipper räkna till de som nu visste hur de ville bygga talen när vi arbetade.
IMG_2254 IMG_2260

Jag har arbetat i snart 22,5 år i skolans värld, så när som några år då jag vistades hemma med mina egna söner, så jag vågar säga att jag har erfarenhet av att arbeta med eleverna i matematik på lågstadiet. Jag har dessutom de sista 12 åren arbetat utan lärobok vilket är en befrielse. Jag lägger inte ner någon tid på rättning idag, jag använder min tid mycket mer effektivt till undervisningen och är mer uppmärksam under lektionerna på vad eleverna påvisar för kunskap. Att få arbeta i lugn och ro och skapa ett didaktiskt kontrakt med eleverna är viktigt, det är här vi lägger grunden för bra undervisning.

Heja #NULYFTERVISKOLAN

Nu är det definitivt dags!

Nu får vi en gång för alla vända tillbaka debatten mot de som styr oss! Det är inte vi som gjort så att det blivit eländigt det är politikerna och myndigheterna. Vi är många bloggande och twittrande lärare som senaste tiden haglat ut med inlägg om vår uthängda situation. Tillsammans måste vi nu ta tag i det vi kan påverka nämligen allt det positiva vi gör. Nu visar vi på de positiva skolexemplen som vi genomföra våra ljuvliga lektioner. Häng pålogga-klar! #NULYFTERVISKOLAN Vi som driver bloggen Läraravtryck kommer att hänga på!

Helsingborgs dagblad skrev idag en artikel om skolan eller om det var en insändare…. följande ord fastnade hos mig:

”Om tågen är försenade skäller vi inte på lokföraren vi skäller på SJ men om det är fel i skolan hänger vi ut lärarna…” Inte ordagrant kanske men innebörden densamma.

Det ligger mycket i detta. De negativa undersökningarna om elevernas matematikkunskaper är hur vi än vänder och vrider på det sanna och vi måste aktivt ändra på vårt arbete.

Men inte har någon lärare gjort en totalomvändning mot mellanled utan anledning.  Vi har fått höra om det och blivit itutade att detta ger förståelse och att det måste föregå även om metoder går att lära in utan den.

För ett antal år sedan hade jag en elev med stora problem i talförståelsen, det gick inte att lära mellanled för där krävs förståelse. Tillsammans med föräldrarna lärdes algoritmmetoden in och glädjen för matematiken kom tillbaka. Ju mer glädjen och självförtroendet ökade desto längre tycktes även förståelsen för talen gå. Det hänger ihop motivation, glädje, självförtroende och kunskapsutveckling. Allt måste finnas då orkar eleven ta sig an utmaningar och driva sin egen kunskap vidare.

Nu går man ut och säger att vi undervisat utan att se till forskningen, ja så är det – nu när vi ser i backspegeln. Säg inte att felet är vårt det är definitivt högskolor, lärarutbildare matematiker mfl som drivit oss till detta. Jag fick först nu, och det är kanske mitt fel, klart för mig att detta inte varit forskargrundade åsikter om ett nytt sätt att räkna. Att kunna lita på de personer som befinner sig i styrande positioner borde vara självklart. Både myndigheten för skolutveckling(som det hette då), flera lärarhögskolor och primgruppen pratade för mellanledsuträkningarna, att som lärare då ställa sig upp och störtvägra hade verkat rätt korkat. Vi gjorde som så många andra, litade på de som borde veta mer. I klassrummen pågick en kamp för att kunna hitta rätt mellanledsmetod till rätt elev och det var en utmaning i sig. Varje elev skulle hitta sitt sätt bara det var hållbart. Styrda av huvudräkningsstrategier som de olika läroböckerna tryckte på, bara att rätta in sig och träna tills de satt. Vilket visade sig skulle bli svårt för många.

Jag har själv två söner som inte alls tänkte enligt mallen, båda valde att gå via tvillingar i de flesta uträkningar var på de flesta läroböcker definitivt inte passade just dem. Läroböckerna ville ha in eleverna att tänka upp till 10. Någon gång här när äldste sonen började bli intresserad av matematik kände jag att nu går det inte längre nu struntar jag i böckerna. Sagt och gjort på 12 år har jag klarat av min matematikundervisning ypperligt utan elevböcker. Vi har verkligen kunnat arbeta mot de mål som kursplanerna visat och aktivt laborerat och sedan kopplat det matematiska språket till. Det är undervisning för mig och lärande. tillsammans lär vi begrepp, metoder mm.