En inspirerande matematikbiennal i backspegeln

Fullt med matematikinspiratörer, matematiklärare och forskare möttes under 2 dagar i Karlstad på en matematikbiennal. För min del var det sjunde gången jag hade möjligheten att få lyssna på föreläsare och samtala med andra kollegor från olika områden och delar av vårt avlånga land. Jag åkte iväg med höga förväntningar som verkligen infriades denna gången, det var hög nivå på årets biennal, ett urval som verkligen gjorts med omsorg.

För min del valde jag att lyssna på följande olika inspiratörer:

MAM – mestre Ambisiös matematikundervisning, Laering for laerer og elever
med Svein H Torkildsen, Trondheim

Upptäck Singapore Math och hur modellen används i svenska klassrum
med Pia Agardh och  Josefine Rejler

Textuppgifter med Singapore-metoden för åk 1-5
med Doris Lindberg, Stockholm

Matematisera mera – att styra och stötta det matematiska samtalet
med Cecilia Kilhamn, Göteborg

Nyanländas lärande i matematik
med Saman Abdoka, Eskilstuna

STL, digitala verktyg som hävstång för lärande i matematik
med Anna Pilebro Bryngelsson, Frida Lindell, Sollentuna

Det aktiva matematikklassrummet
med Åsa Brorsson, Mölndal

Att undervisa i matematik med digitala verktyg
med Ulrika Ryan, Malmö

En undervisningsmodell för taluppfattning i lågstadiet
med Ola Helenius, Göteborg, Anna Ida Säfström; Halmstad, Görel Sterner, Göteborg

Så många olika föreläsningar och ändå fanns det en röd tråd genom alla. En lyckad undervisning handlar om struktur och om att vara förberedd. Att tänka cykliskt  runt undervisningen och ge eleverna en igenkänning stärker lärandet. Här kommer mina tankar efter dagarna i Karlstad.

Läraren styr i klassrummet, ser till att samtalet flyter och att eleverna lär sig kommunicera i matematik, lärandet i matematik sker genom kommunikation. Läraren genomför – ORKESTRERING, ett nytt ord/begrepp som sätter fingret på lärarrollen i klassrummet. Flera av föreläsarna poängterade just detta, vikten av att styra och leda undervisningen och dialogen i klassrummet. Att använda olika sätt så att alla elever får möjlighet att samtala, ha en lärkompis som eleven känner sig trygg med, parvis och sedan återkoppla tillsammans för att se det gemensamma lärandet.

I boken ”Tänka, resonera och räkna finns en cirkulär arbetsgång som i stort sätt är hållbar oavsett med vilken ålder du arbetar. På bilden har jag förändrat strukturen i undervisningens upplägg för att passa in i den i mitt tänk. Jag tycker att det är bra att ha en tanke som jag vet hjälper mig att följa eleverna och att få in alla olika delar i undervisningen. Det är inte alltid som upplägget påbörjas och avslutas under en lektion men en sekvens/del får ofta en cirkulär gång.

Givetvis finns det vissa moment som kan vara ren träning men de behöver ändå en start tillsammans för att få med alla elever och öppna upp tankarna mot matematiken. Att under träning då och då knyta ihop och fundera högt tillsammans ger eleverna stöttning och de kan hitta strategier som stärker dem.

Singaporemetoden arbetar mycket med struktur och genom problemlösning får eleverna lösa problem tillsammans och diskutera aktivt. Man visar lösningar, diskuterar hållbarhet, testar varandras strategier och modellerar. Ca 2/3 av undervisningen sker tillsammans. I stort sett så stämmer ovanstående även här. Man delar in undervisningen i huvudräkning, problemlösning och taluppfattning.

Att ha små små hjälpmedel under lektioner för att inte störa är värdefullt. Tex istället för handuppräckning när du förstår kan man ha färgkoder som trafikljus el liknande, men jag gillade ”tumme upp” som Cecilia Kilhamn visade i några filmer. Så enkelt helt tyst och knappt synligt för omgivningen. Cecilia visade också på vitsen med att läraren skulle dirigera i klassrummet. Dirigenten flyter runt och lyssnar in under lektionen för att sedan kunna knyta samman. Ge eleverna små återkopplingar genom att ta upp deras tankar i sitt eget resonemang. Viktigt att ta med dem i samtalet.

Saman Abdoka tog oss in på en snabb rundvandring i de nyanländas matematik. Små tips för att ge förståelse för varför elever kanske räknar ut tal på ett visst sätt eller varför de skriver tid på ett helt annat sätt än vad vi gör. Att komma till Sverige och förstå att man kan skriva 2,5 kg men inte 2,5 kr, det är ju precis samma sak egentligen för en nolla i slutet påverkar ju inte i detta fallet talet.En insyn att det finns en uppsjö av olikheter på skolgång hos eleverna. Hur vi tex säger talen mellan 11 – 99, vilken struktur språken har. Jag hade gärna lyssnat ännu längre på Saman Abdoka för att kunna ta till mig allt han kunde dela med sig av. Ett stöd för att hjälpa oss förstå våra nyanlända elever. Hur många lärare sorterar bort de ord i textuppgifter som inte är matematiska och som inte behövs för att lösa uppgiften?

STL- skriva sig till lärande i matematik, är ett sätt att dokumentera elevernas kunnande och de utmanas när de måste sätta ord på sitt lärande. Det här kommer jag att ta till mig och utnyttja i vissa moment. Även här var det strukturen i undervisningen som gav kunskapsutveckling. Det kommer att bli flera samtal med Frida Lindell om detta!

Att avsluta föreläsningarna med en fortsättning på boken ”Tänka, resonera och räkna i förskoleklassen” av Ola Helenius och Anna Ida Säfström med Görel Sterner som sufflerade vid behov var en höjdpunkt. Deras tankar tar jag med mig direkt och tänker utnyttja redan under våren i åk 1.

Sammanfattningen av Matematikbiennalen i Karlstad 2018 är verkligen bra! En överraskande hög nivå och även om inte allt var nytt och flera saker som man nickade åt så är det just igenkänningen av de viktiga delarna i undervisningen som jag tar med mig! Samtala med eleverna följ en struktur och återkoppla med strategier som eleverna behöver för sitt lärande, låt dem undersöka men knyt ihop delarna tillsammans och låt eleverna även få sätta ord på sin kunskap.

(Kanske blir det så småningom fördjupande inlägg om några av delarna i detta inlägg.)

Kommentera