Spänningen stiger och många pirriga magar finns nog runt om bland både elever och lärare som ska mötas inom de närmsta dagarna. Imorgon möter jag och mina 4 kollegor upp 53 nya elever som vi förhoppningsvis ska ta hand om i 3 år. Vi ska till en början lära känna varandra och få tillit till varandra. Lära oss att visa respekt och tolerans mot alla och hänsyn såklart. Vi har alla olika bagage och historik som ska utforskas för att kunna ledas framåt. Olika förståelse för saker beroende på förförståelse. Alla elever ska ha samma förutsättningar att lyckas och vårt svåraste arbete blir att hitta kärnan hos varje individ.

En högläsningsbok om skolstarten ligger redo hos oss, för att ta udden av spännigen för att synliggöra att det finns fler som känner likadant, kanske har vi lärare det värre, vi känner ju ingen, alla elever känner varandra. Vi har massor med namn att lära på både föräldrar och barn, reda ut vem som hör ihop med vem, hålla koll på om de ska hem eller vara på fritids. Mycket som ska hållas koll på och som inte får gå fel. Det är nervösa dagar innan man kan alla elever och deras föräldrar, så pinsamt(nytigt på Karlskronitiska) om det blir fel, gäller att proffsigt manöverera så att det inte genomskådas.

Övningar som ger självförtroende och stärker gruppen ger oss en gemenskap att vandra vidare med. I bakhuvudet finns alla mål och krav från kursplanerna men de får ligga där ett tag. Nu arbetar vi mest med den första delen i Lgr11.

Samtidigt som vi möter elever har vi dubbelt så många oroliga föräldrar. Om man tar hand om dem från början lägger man grunden, gäller att ge dem så mycket information som de vill ha för att känna sig trygga med att lämna sina ögonstenar till oss. Det handlar om att få en relation så att vi arbetar tillsammans inte mot varandra. Detta är svårt men det handlar om att vara tydlig. Tala om vad vi förväntar oss av varandra och av deras små flickor och pojkar. Vara säker på vår sak, vi är proffsen vi kan det här.

En intensiv vecka utan elever är till ända vi har planerat, tänkt igenom så att det ska bli en bra start för oss alla. På vägen tappar man nästa bort sig själv, jag kan gå in i en bubbla och plötsligt är jobbet(skolan och eleverna) nummer 1och min egen familj får stå tillbaka. Den bubblan ska jag försöka mota bort ge mig själv och min familj plats och tid. Tyvärr har det blivit en hel dag framför datorn med jobb men det ska inte bli en vana. Planering mer än 5h/vecka ska inte ske hemma varje vecka, det gäller att använda tiden på rätt sätt på jobbet.

Hoppas ni alla får en bra skolstart!

Nästa inlägg blir om vår första träff i matematiklyftet.