Matematik och formativbedömning!

Har senaste tiden funderat och försökt få fram till omgivningen hur jag ser på arbetet med diagnoserna ur NCM´s Förstå och använda tal.

Jag använder mig av diagnoserna för att kunna ge mina elever undervisning på deras individuella nivå i just talförståelse. Dessutom synliggör dessa diagnoser de delar som jag måste förtydliga och arbeta mer med. Dialogen jag för med eleverna är viktig, så viktig att den måste göras av mig inte av någon utanför, det är jag och eleven som samspelar och tillsammans ska gå vidare med träning mot lärande och kunskap. Efter genomförandet tar jag upp vidare diskussioner med vår speciallärare om vilken hjälp vi ska ge de elever som vi gemensamt anser inte når upp till en tillräcklig nivå eller de som har små luckor eller de som har kommit så långt att vi måste höja kunskapsnivån ännu högre än vi tänkt. Hjälpen sker i stort sett hela tiden i klassrummet i den vanliga undervisningssituationen, detta ger oss alla en större frihet och utvecklingen på individnivå ökar i kommunikationen. Eftersom jag arbetar utan lärobok är det viktigt för mig att få något tecken på att min undervisning är på rätt håll och att eleverna håller den nivån som är önskvärd. Förstå och använda tal är en fantastisk tillgång, kopplingen mellan uppgifterna och kapitlen där det står hur man kan gå vidare i undervisningen är bara såå bra och så tydlig.

Vi arbetar med att allt eftersom tillverka uppgifter(kopieringsunderlag/NOMP/problemlösning/mm) som hjälper oss att träna på det vi vill lära ut och få eleverna att träna på för att nå full måluppfyllelse och lite till när vi slutar åk 3 till våren. Undervisningen leder hela tiden till att jag tillsammans med mina elever gör formativa bedömningar där vi tar oss vidare eller stannar upp och tränar mer.

Är det inte så att diagnoser är till för att ge oss en aktuell bedömning av nuläget för att sedan kunna leda oss vidare mot högre kunskaper.  En formativ bedömning som ger mig som lärare och eleven själv en indikation om var han/hon står och vad vi ska lägga träningen på. Jag har utmanats i mina tankar den sista tiden och fått stå till svars mot åsikter som tycker att diagnoser utsätter man inte elever för om man inte tror att de kan dem innan. Då undrar jag varför man genomför prov om man redan innan vet att eleverna klarar det….Det är genom dessa konversationer som jag stärks i min egen uppfattning och också utmanas i att sätta ord på det jag tycker.

Hur gör alla ni andra med den formativa bedömningen och hur kollar ni era elever?

Matteundring

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.