Sommarlängtan efter utvecklingens glädjestunder!

Jag längtar efter de stunderna när elevernas inlärning är som mest synbar, de där små ögonblicken när de själva kommer på vad som hänt. En spärr som släpts, en klippa som bestigits, en glädje så obeskrivlig när eleven precis kläckt en nöt som varit svår att knäcka. De minnena har jag fått äran att ha många av. Ett av dem:

Glömmer aldrig flickan som i slutet av ettan en morgon kom inspringande och ropade:
-Fröken, fröken jag KAN!
-Vad kan du? undrade jag.
-Lyssna, lyssna!
Hon sprang och tog en bok i läshyllan och satte sig ner och läste högt och tydligt;
-Här är en björn. Han heter Brum……
Vi skrattade ihop och jag berömde henne, egentligen fortfarande lite osäker på om koden knäckts eller om det var utantill inlärning. Men efter att jag en hel dag haft en god och glad tjej som låg i läshörnan konstant så förstod jag. Flera gånger under dagen kom hon springande och bad mig lyssna, vilket jag givetvis gjorde med glädje.

Det är de här stunderna som förgyller jobbet som gör att jag bara vill fortsätta att hjälpa eleverna i sitt lärande och genom sin utveckling. Det är stunderna då små steg i elevernas utveckling blir synliga som glädjer en lärare in i själen.

Utvecklingen av ett litet barn får varje förälder vara med om på nära håll och jag vet att de flesta uppskattar detta underbara fenomen. Ibland vill man som förälder bromsa tiden lite för att hinna med, för att kunna njuta. Där är våra små egna inte alltid med, vissa steg tar de i älgklivstakt och det är bara att se på och glädjas med dom och påvisa deras utveckling. Finns härliga stunder att njuta av om man ger sina egna små telningar lite feedback på sin utveckling, det blir som grädde på moset en extra dyrbar glädjestund att få dela på tillsammans kanske till och med fira.

Allt detta får jag som lärare vara med och dela på, mina elevers utvecklingssteg inom många områden. Tack alla föräldrar för att ni delar med er av dessa stunder! Det är med en ära som jag tar vara på chansen och stunden. Tänk vilken förmån det är att få vara med och dela så mycket glädje.

Det finns stunder då andra elever helt plötsligt förundras över vad en kompis presterar. Då får man bara ännu mer kredit och tänk vilket erkännande och vilken skjuts framåt eleven får av feedbacken från sina kompisar. Det finns de som med raketfart farit vidare av bara små glädjande ord från en kompis eller av att få uppleva kompisarnas respekt och tolerans. Detta får jag vara del av varje dag.

Tur att jag har egna telningar som i och för sig inte är små längre( 17 & 13 år) men som fortfarande utvecklas i sina egna takter och det får jag vara en del av varje dag och varje stund. Man blir glad ända in i själen när de gör något oväntat bara för att de nu är mogna för nästa steg. De utvecklas i sin takt på sitt sätt och nu på sommaren inom de områden de själva väljer eller hamnar i.

Sommarlov med utvecklingtankar, som ska landa och grunda  min undervisning inför min egna utveckling.

Kommentera